Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Religion är inte ett fenomen som nyligen börjat gestaltas i film, detta har gjorts länge. Forskning gällande skärningspunkten mellan religion och film har också funnits i den akademiska världen länge. Det är dock inte lika vanligt att undersöka hur mytologi gestaltas i film. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur den grekiska mytologin gestaltas i filmerna Percy Jackson – Kampen om åskviggen, Percy Jackson – Monsterhavet, Clash of the Titans och Wrath of the Titans. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning på området visar att myterna som används i film ofta muteras eller modifieras för att passa film eller tv-serier. Man menar att myterna i filmerna kan förhålla sig indirekt eller direkt till de traditionella grekiska myterna. Resultatet av studien visar även detta. De traditionella grekiska myterna modifieras eller muteras för att passa i genren, och för att väcka spänning.

Påsken är Greklands överlägset största högtid. Den har en enorm betydelse för den grekiskortodoxa kyrkan och den grekiska traditionen. Påsken firas såväl i kyrkan som i hemmen med familjen. Maten har en central plats med fasta som inleder påsken, vilken sedan kulminerar i Jesus Kristus lidande, död och uppståndelse. Familjen samlas kring en stor påskmåltid på söndagen för att fira uppståndelsen. Glädjen över uppståndelsens mirakel är ett bevis och en påminnelse om den kristna trons kärna. Varje vår sker detta firande hos miljontals greker och jag vågar påstå att den grekiska påsken är en större högtid än den svenska julen jag känner. Det religiösa samt de sociala funktionerna fylls både i kyrkan och genom av samlandet av familjen. I centrum för den religiösa påminnelsen och den sociala festligheten, står maten. Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur fasta och påskfirande kan se ut i det moderna Grekland, med fokus på matens symboliska betydelse. Samtliga av följande frågeställningar avser att gälla endast det avgränsade område som jag undersöker i min fallstudie: Hur firar greker påsk i kyrkan och privat? Vilka ritualer förekommer? Fastar man fortfarande? Vad är tillåtet att äta under fastan? Med vad bryter man fastan? Hur ser man på fastan? Vad äter man för mat under påsken? Vilken roll och symbolik finns i påskens mat? Hur ser förberedelserna ut och vem gör vad?

No description available.

The purpose of this essay is to analyze how the Trojan prince Paris is described in the Iliad and in the movie Troy in regard to love and bravery. Thereafter an analysis of the similarities and differences between the Iliad and the movie Troy will be made. There will also be a discussion why there are differences between an epic story which was made for over two thousand years ago and a modern movie made in the twenty-first century. The differences will be based on the perspective ancient Greek culture versus filmmaking of the twenty-first century. The method that has been used is narrative analysis where the primary data, the Iliad and the movie Troy, have been interpreted.                         The Trojan prince Paris is described as a young, handsome man driven by his passion for Helen. Because of his passion for Helen he started a war and sacrificed thousands of men of Troy for her sake. The study showed that Paris was described in both the Iliad and the movie Troy as a coward, although some of his actions were brave. One reason why there are differences between the Iliad and the movie Troy is Wolfgang Petersen’s decision to remove the interference of the gods but other reasons are also discussed in the essay.

The mythic story of Niobe, who loses her children due to hubris and is eventually transformed into a crying rock on Mount Sipylos, is well known and rearticulated throughout classical Greek literature. In this master’s thesis I aim to examine fragment 154a of Aeschylus’ lost tragedy Niobe in order to show the significance of the tragic re-enactment of silence and grief. Furthermore, I argue that the fragment of Aeschylus manifests political and aesthetic aspects that enable an immersed and widened understanding of the genre. Loraux (1997/2002) and Montiglio (2000) indicate that there might be a female correlate to the epic tradition of safeguarding honour after death. As I point out in this thesis, there is a potential gap in the study of how ancient Greek literature reenacts such alternative themes and experiences of memory and oblivion. A decisive consequence of the analysis is the new understanding of a tragic hero(ine) inverting the ancient epic tradition of remembrance, glory, and immortality typically accompanying male heroes. By means of classical perspectives on grief, as well as more recent studies of acoustic aesthetics in ancient Greek culture (Nooter 2017), the thesis demonstrates how Niobe can be viewed as a prime symbol of the tragic female, whose resistance to forget resonates throughout the tragic corpus.

Syftet med denna undersökning är att genom en komparativ studie med utgångspunkt i teorier om dialogicitet, hyptertextualitet och transformation, analysera förekomsten av grekisk mytologi i The Lightning Thief (2005) – vilken påverkan dessa har och hur de tar sig uttryck i Riordans roman. De grekiska myterna i The Lightning Thief har jämförts med de som beskrivs i Grekisk Mytologi (1977) av Giovanni Caselli och Michael Gibson, En introduktion till grekisk mytologi (1989) av David Bellingham, samt Ovidius Metamorfoser (8 e.Kr.). Resultaten visar att de grekiska myterna har en förklarande funktion och agerar inspiration för Riordans egen berättelse. Likväl har författaren flyttat över de grekiska gudarna i myterna till The Lightning Thief och utgått från dem som modeller för framställningen av hans egna karaktärer. Dock har Riordan anpassat och moderniserat både myterna och gudarna för att de ska passa in i den värld som författaren själv har skapat.

Syftet med den föreliggande uppsatsen är att undersöka hur sex olika litteraturhistoriska läroböcker för gymnasieskolan gestaltar genus i grekisk antik litteratur. För att syftet ska uppnås har dessa läroböcker analyserats utifrån tre teman: urval, som svarar på vilken information läroböckerna ger, kopplat till författarskap, karaktärer och om antika Grekland; framställning, hur författare och karaktärer framställs ur ett genusteoretiskt perspektiv, och bilder, hur dessa kan kopplas ihop till genusproblematiken. Utöver detta kopplas dessa teman till kontextualiseringen läroböckerna gör till antiken. Resultatet visar att alla läroböcker, mer eller mindre, domineras av män. Även om kvinnorna har en plats i texten är det ändå en manlig norm som råder. Männen framställs som legender och hjältar medan kvinnorna anses vara starka och självständig men för känsliga. Läroböckerna problematiserar inte genusfrågan i framställningen av karaktärerna vilket leder till att de inte når upp till ett jämställdhetsarbete i böckerna. Slutsatsen är att även om den manliga normen råder och motsvarar hur det såg ut i antika Grekland skulle en problematisering av den stereotypiska framställningen gå i samma linje som det läroplanen och styrdokumenten fastslår.

Den här uppsatsen analyserar mytanvändningen i Rick Riordans bokserie om Percy Jackson med syfte att uppenbara kopplingar till dagens miljö- och klimatproblematik. Fokus placeras på bokseriens införande av antik grekisk mytologi och de ekokritiska analysmöjligheter som det skapar. Analysen utgår ifrån den ekokritiska teorin bl.a. med begrepp som antropocentrism, ekocentrism, och dikotomin natur - kultur. Analysen genomförs genom en närläsning av karaktärernas dialog och agerande för att utröna de olika perspektiv på miljökrisen som presenteras. Dessa förs sedan samman i en slutgiltig diskussion kring bokens ekokritiska aspekter och de samhällskritiska budskap som karaktärer och läsare ges. Uppsatsen resulterade i slutsatsen att en sorts samhällskritik ligger som bakgrund genom Riordans bokserie. Användningen av den antika mytologin uppenbarar dagens enorma miljöproblematik och de olika synsätt som finns inom miljörörelsen bl.a. genom de miljöer som beskrivs och karaktärernas utspel. Miljöerna som beskrivs är främst urbana samt nedskräpade och smutsiga. Platser där mytologiska varelser inte längre kan leva. Karaktärerna uttrycker en oro och en sorg över mänsklighetens destruktiva påverkan på sin omgivning och deras agerande visar på den riktning som Riordan önskar se och mana mot. Bokserien mynnar ut i en önskan om en framtida värld där människan lever på ett hållbart sätt tillsammans med naturen.