<p>This work is about the expanded conception of text and takes off in the use of this expression in the high school curriculum. The work begins with a theory chapter, where a few different definitions of text are the basis for reasoning about factors which can have contributed to an expansion of the conception. Hereby other important expressions, related to the expanded conception of text, as hypertext, multimedia and intermediality, are brought up. Further, is examined empirically how the expanded conception of text is interpreted, rhetorically and practically, by a few teachers in the High School. Finally, covered scientist’s theories are discussed and compared with the concluded empiric data.</p><p>The study shows however, that the expanded conception of text in the curriculum has not become a conception for the teachers who were interviewed. Only one of the included teachers has developed a conscious philosophy about texts and let her interpretation of text liberate itself from the paper format. A conclusion is that if teachers to a greater extent understood and worked with an expanded conception of text in mind, people would better handle the text flow they meet in the society in the future.</p> / <p>Detta arbete handlar om det vidgade textbegreppet och tar sitt avstamp i detta uttrycks användning i läroplanen. Arbetet inleds med en teoridel där några olika definitioner av text ligger till grund för resonemang om vilka faktorer som kan ha medverkat till en vidgning av begreppet. Härvid tas även andra viktiga uttryck som har en relation till det vidgade textbegreppet, såsom hypertext, multimedia och intermedialitet, upp. Vidare undersöks empiriskt hur begreppet tolkas, retoriskt och praktiskt, av några lärare i gymnasieskolan. Slutligen diskuteras och jämförs de refererade forskarnas teorier med de empiriska data som framkommit.</p><p>Studien visar dock att det vidgade textbegreppet inte har blivit ett begrepp för de lärare som ingår i undersökningen. Endast en av lärarna har skapat sig en medveten filosofi kring texter och låtit sin texttolkning frigöra sig från pappersformatet. En konklusion är att om lärare i större utsträckning förstod och arbetade utifrån ett vidgat textbegrepp skulle människor bättre kunna handskas med det textflöde de möter i samhället.</p>

This work is about the expanded conception of text and takes off in the use of this expression in the high school curriculum. The work begins with a theory chapter, where a few different definitions of text are the basis for reasoning about factors which can have contributed to an expansion of the conception. Hereby other important expressions, related to the expanded conception of text, as hypertext, multimedia and intermediality, are brought up. Further, is examined empirically how the expanded conception of text is interpreted, rhetorically and practically, by a few teachers in the High School. Finally, covered scientist’s theories are discussed and compared with the concluded empiric data. The study shows however, that the expanded conception of text in the curriculum has not become a conception for the teachers who were interviewed. Only one of the included teachers has developed a conscious philosophy about texts and let her interpretation of text liberate itself from the paper format. A conclusion is that if teachers to a greater extent understood and worked with an expanded conception of text in mind, people would better handle the text flow they meet in the society in the future. / Detta arbete handlar om det vidgade textbegreppet och tar sitt avstamp i detta uttrycks användning i läroplanen. Arbetet inleds med en teoridel där några olika definitioner av text ligger till grund för resonemang om vilka faktorer som kan ha medverkat till en vidgning av begreppet. Härvid tas även andra viktiga uttryck som har en relation till det vidgade textbegreppet, såsom hypertext, multimedia och intermedialitet, upp. Vidare undersöks empiriskt hur begreppet tolkas, retoriskt och praktiskt, av några lärare i gymnasieskolan. Slutligen diskuteras och jämförs de refererade forskarnas teorier med de empiriska data som framkommit. Studien visar dock att det vidgade textbegreppet inte har blivit ett begrepp för de lärare som ingår i undersökningen. Endast en av lärarna har skapat sig en medveten filosofi kring texter och låtit sin texttolkning frigöra sig från pappersformatet. En konklusion är att om lärare i större utsträckning förstod och arbetade utifrån ett vidgat textbegrepp skulle människor bättre kunna handskas med det textflöde de möter i samhället.

Syftet med denna undersökning är att genom en komparativ studie med utgångspunkt i teorier om dialogicitet, hyptertextualitet och transformation, analysera förekomsten av grekisk mytologi i The Lightning Thief (2005) – vilken påverkan dessa har och hur de tar sig uttryck i Riordans roman. De grekiska myterna i The Lightning Thief har jämförts med de som beskrivs i Grekisk Mytologi (1977) av Giovanni Caselli och Michael Gibson, En introduktion till grekisk mytologi (1989) av David Bellingham, samt Ovidius Metamorfoser (8 e.Kr.). Resultaten visar att de grekiska myterna har en förklarande funktion och agerar inspiration för Riordans egen berättelse. Likväl har författaren flyttat över de grekiska gudarna i myterna till The Lightning Thief och utgått från dem som modeller för framställningen av hans egna karaktärer. Dock har Riordan anpassat och moderniserat både myterna och gudarna för att de ska passa in i den värld som författaren själv har skapat.

Intertextualitet är begreppet som beskriver hur alla texter är sammankopplade, och om Mieke Bal definierar en text till en sluten samling av språkliga tecken är allt som någonsin skapats sammankopplat. Detta arbete har utförts för att undersöka möjligheterna intertextuella referenser har för att utveckla skrivmetoder för narrativt drivna Casual Games. En undersökning gjordes genom att en kopia av ett etablerat Casual spel fylldes med referenser som sedan spelades av två grupper med respondenter. Deltagarna fick besvara en enkät innan de spelade artefakten och fick delta i en intervju efteråt. Resultatet av undersökningen visade att spelare är fullt kapabla att uppfatta ett brett spektrum av olika former av referenser. Den visade dessutom att spelare med bred kunskap om andra texter har en större tendens att skapa kopplingar mellan två berättelser som delar på ett händelseförlopp. Undersökningen visade dessutom att inga spelare kunde uppfatta en komplett tolkning av två parallella historier. För att svara på hur detta kan uppnås måste mer ingående och långdragen forskning ta plats som kan påverka, många fler, spelare under en längre tid.

This essay explores how different forms of othering are applied in the novel Shadow  and Bone compared to the tv-series adaptation. The essay will focus on how differ ent forms of othering are used to characterize the main character Alina Starkov as well as the community called Grisha. In order to compare the changes this essay uti lizes adaptation theory and Gérard Genette’s hypertextuality. To further understand  the different forms of othering the essay relies on studies of racism and its connec tion to the fantasy genre. The essay concludes that different forms of othering are used in the novels compared to the tv-series. The novels use othering to characterize  Alina based on her Grisha identity. As the tv-series has given Alina a whole new  identity as multiracial, it is rather her ethnicity that is the foundation for her other ing. While the tv-series displays a more diverse cast than the novels, it also fails to  provide a rich presentation of Grisha culture and history.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka på vilka sätt läsning framställs och vilka funktioner läsning fyller i Markus Zusaks uppmärksammande roman The Book Thief (2005). För att besvara detta syfte ställs frågeställningarna: Hur förhåller sig protagonisten Liesel till läsning och vad betyder det för henne? På vilket sätt förstärks romanens lästematik med hjälp av dess berättarteknik? Analysen är uppdelad i två delar. För att besvara den första frågeställningen har en tematisk läsning med inriktning på läsning utförts, genom att presentera citat från romanen för att undersöka vilka funktioner den fiktiva läsningen fyller i The Book Thief. Den andra delen av analysen som besvarar den andra frågeställningen utgår från begreppen palimpsest, mise en abyme och hypertextualitet.  Resultatet av undersökningen visar att läsning fyller fyra centrala funktioner för protagonisten Liesel: läsning som terapi och trygghet, social aktivitet, revolutionerande handling och makt samt förstärkning av livet och verklighetsflykt.  Med hjälp av berättartekniska grepp som mise en abyme och palimpsest skapas ett metaperspektiv i romanen. Romanen The Book Thief handlar om flickan Liesel och är baserad innehållsligt på hennes egenskrivna bok. Romanen kan ses både som en bokstavlig och bildlig palimpsest. Bokstavligt eftersom romanen innehåller illustrationer som visar karaktären Maxs berättelse som är placerad på övermålade sidor av Mein Kampf. Det kan ses som en bildig palimpsest eftersom berättaren Döden tillåter läsaren att se igenom hans berättelse, då citat från Liesels bok presenteras. Detta bidrar till att förstärka romanens lästematik, då Döden som berättare uppmärksammar att han och Liesel både är läsare och berättare.