Undersökningsområdet är äldre hemtjänsttagare som bor ensamma, där vi har studerat hur hemtjänsttagare blir påverkade av den så kallade upplevda ensamheten. Som teoretiska utgångspunkter används socialgerontologi och gerotranscendens då begreppen vi använder i studien återfinns i dessa båda teorier, samt att vi kopplar dessa till ett socialpedagogiskt perspektiv. Avsikten är att finna en brygga mellan de nämnda teoribildningarna.Syftet med studien är att synliggöra och analysera ensamhet som socialt fenomen för äldre hemtjänsttagare i relation till social identitet och olika sociala nätverksband. Den första frågeställningen som studien vill besvara är hur äldre upplever att vara hemtjänsttagare och den andra frågan är vilka sociala nätverksband som blir synliga och hur det påverkar hemtjänsttagarens känsla av ensamhet. Den slutliga frågan är hur hemtjänsttagarens känsla av ensamhet kan förstås genom social identitet. Studien har genomförts kvalitativt med fyra halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Studiens undersökningspersoner valdes utifrån kriterier såsom att de skulle bo själva och ha daglig hemtjänsthjälp. Ett andra kriterium var att de skulle kunna uttrycka sig muntligt. Utifrån studiens tre begrepp ensamhet, social identitet och sociala nätverksband görs en första analys av det empiriska materialet. I ett andra steg görs analys med hjälp av gerotranscendensens dimensioner och dess innebörder. Resultatet visar att de äldre uppskattar besöken de får av hemtjänstpersonalen samt att det påverkar deras upplevda känsla av ensamhet. Resultatet visar också på ett samband mellan ensamhet, social identitet och social nätverksband. Analysen av empirin utifrån gerotranscendensen visar på en positivt upplevd ensamhet och inte enbart negativ ensamhet. / The field of study is elderly home care recipient who live alone, where a study was made in how these recipients are influenced by the so-called perceived loneliness. The theoretical frameworks used in this study are social gerontology and gerotranscendence since the terminology used in the study occur in both theories, as well as we connect the theories to a social pedagogical perspective. The intention is to find a bridge between the mentioned theories. The aim of the study is to reveal and analyze loneliness as a social phenomenon for elderly recipient of home care in relation to social identity and various social ties. The first issue which the study tries to answer is how the elderly perceive to be home care recipient and a second issue is which social ties become visible and how does that affect the home care recipient´s feeling of loneliness. The final issue is how the home care recipient´s feeling of loneliness can be understood by social identity. The study has been done qualitatively with four semi-structured life-world interviews. The examined persons in the study were chosen by the criterion of that the persons should live alone and have daily home care. A second criterion was that they should be able to express themselves verbally. By the three terminologies of the study such as loneliness, social identity and social ties, an initial analysis is made of the empirical data. Furthermore, a second analysis is made with the gerotranscendence´s dimensions and its signification. The result shows that the elderly appreciate their visits by the home care staff and that it affects their perceived feeling of loneliness. The result also shows a relation between loneliness, social identity and social ties. The analysis of the empirical data by the gerotranscendence shows a positive perceived loneliness and not only negative loneliness.

Ofrivillig ensamhet är en tydlig riskfaktor för ohälsa bland brukare och bör utifrån ett folkhälsoperspektiv prioriteras för att främja en god och jämlik hälsa för alla. Hemtjänsten utgör en central roll som är nära knuten till brukarens vardagliga liv och är en viktig aktör för att stödja brukaren i sin unika situation och därigenom minska de negativa upplevelserna av ensamhet.   Syftet med studien är att undersöka hemtjänstpersonals upplevelser av deras arbete mot ofrivillig ensamhet bland brukare de möter i sin yrkesroll. Studien omfattas av sex semistrukturerade intervjuer som analyserats med en manifest innehållsanalys. Samtliga informanter var kvinnor som under undersökningens genomförande arbetade inom kommunal hemtjänst inom Västmanland och Södermanlands län.  De mest framträdande aspekterna i resultatet var de utmaningar som hemtjänstpersonalen upplever i det dagliga arbetet och hur ledning och organisation tycks vara en avgörande faktor för vilken riktning arbetet med hanteringen av ofrivillig ensamhet tar. En annan betydande aspekt i resultatet var de aktiviteter som informanterna lyfte som minskar känslan av ensamhet och som i stället främjar brukarnas sociala samvaro.  Studiens slutsats lyfter att det behövs stärkt prioritering av hantering av ofrivillig ensamhet för att vidare öka förutsättningarna för brukarnas välmående. Det social-ekologiska perspektivet bidrar med en ökad förståelse för hemtjänstens arbete med att motverka ofrivillig ensamhet genom dess påverkan av inre och yttre faktorer som understryker komplexiteten i arbetet. Nyckelord; Brukare, Folkhälsa, Hemtjänst, Ofrivillig ensamhet / Involuntary loneliness is a clear risk factor for ill health among home care recipients and should be prioritized from a public health perspective to promote good and equitable health for all. Home care services have a central role closely tied to the user’s everyday life and is an important actor in supporting the home care recipients in their unique situation, thereby reducing negative experiences of loneliness. The purpose of the study is to investigate home care staff’s experiences in addressing involuntary loneliness among the home care recipients they encounter in their professional roles. The study comprises six semi-structured interviews, which were analyzed using a manifest content analysis. All the participants were women working in municipal home care services in the Västmanland and Södermanland counties of Sweden. The most prominent aspects in the results were the challenges that home care staff experience in their daily work and how management and organization appear to be a crucial factor in determining the direction of work related to addressing involuntary loneliness. Another significant aspect in the results was the activities that the informants highlighted as reducing feelings of loneliness and instead promoting social interaction among home care recipients in various ways.  The study’s conclusion emphasizes the need for enhanced prioritization of addressing involuntary loneliness to further improve the well-being of home care recipients. The social-ecological perspective contributes to a deeper understanding of home care services’ efforts in combating involuntary loneliness by considering both internal and external factors that underscore the complexity of this work. Keywords; Home care, Home care recipient, Involuntary loneliness, Public health