Att befinna sig i ett terminalt skede i livet kan innebära en känsla av oro och ångest inför sjukdomen och döden. Möjligheten att då få tillbringa sin sista tid i hemmiljö med nära och kära kring sig genererar för många en trygghet. Syftet med denna uppsats är att belysa vuxna människors erfarenheter av att i livets slutskede vårdas av anhöriga i hemmiljö. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie där aktuell forskning inom området sammanställts. Databaser som använts för sökningen var PsycINFO, Medline, Cinahl, Elin@kalmar och SweMed+. Artiklar som syftade till problemformuleringen kvalitetsgranskades och resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att sociala relationer och stöd från familjen genererar livskvalitet och trygghet hos människan som vårdas i livets slutskede. Delaktighet i sin vård och känsla av att inte förlora kontrollen över sina symtom gjorde att människan kände hopp och att de klarade av situationen. Slutsatserna var att möjligheten att få bo kvar hemma ansågs mycket betydelsefullt. Sociala relationer bidrog till att människor hemma kände en lägre grad av symtom. Den sjuke uppskattade stödet från familjen men ville inte bli en börda för anhöriga. Information om stöd och en realistisk planering samt insikt i situationens allvar bidrog till att hon kände delaktighet och bättre kunde hantera situationen.

Purpose: Our aim is to get an insight on how home care workers experience, handle and looks upon their work. We also want to form an opinion of how home care workers experience the relationship to the clients they meet. Questions: How does home care workers experience their daily work with their clients? Home care workers daily meet many different sorts of clients with different needs, how do they handle this? What kind of support does home care workers get in their work? Method: A qualitative design with semistructured interviews. Conclusion: The most central conclusion from all of our interviews were: that home care service workers has a very stressful and demanding occupation, that the work has a low status, that the personnel has a big responsibility for the wellbeing of other people and that they often find their work satisfying and fun. To have someone to talk to and exchange ideas with was also mentioned by the informants as a vital part of feeling support in their work. From the Antonovskys theory, a sense of coherence, and Goffmans views of the society, we also find that the larger part of our informants feel a high sense of coherence and that when they have to adjust to their different caretakers they play different roles.

Gruppen äldre kommer att öka i antal och då smärta ökar med ålder kommer fler individer att ha ont. Fler äldre med smärta ställer större krav på hälso- och sjukvården. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de äldres upplevelser av smärta inte alltid stämmer överens samt att det finns brister i smärtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smärtdokumentation hos en grupp äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av individer med smärta 65 år och äldre. Resultatet visade att många äldre hade ont vid vila och aktivitet. De valde vila framför aktivitet som smärtlindrande åtgärd, trots att fanns nackdelar med vila. Resultatet visade även på brister i sjuksköterskors dokumentation av smärtan. Ett hinder för dokumentation var att en grupp äldre inte berättade om sin smärta vilket kunde bero på att de äldre bland annat inte ville vara till besvär eller att de ansåg att smärta var en del av att bli gammal. / An increasing elderly population coupled with an increasing likelihood of pain in oldage means more individuals will be in pain, thus making larger demands on the healthcare system. Studies show that nurses can’t describe the elder’s experience of pain andthere is insufficiency in pain documentation. The aim was to describe paindocumentation in a group of elderly people living in sheltered accommodations or withhome care services. The material was analysed with a quantitative descriptive method aswell as a qualitative content analysis. The inclusion criteria were elderly with pain,above the age of 65. The results showed that many elderly people had pain during restand activity. The elderly more often choose rest than mobility as an activity to reliefpain. The results also showed insufficiency in pain documentation. One obstacle forpain documentation was when the elderly did not tell the nurses about their pain. Therewere several reasons for this, for example that the elderly did not want to be a burden tothe nurses or that they simply accepting that pain were a part of being old.

Då allt fler patienter vårdas i hemmen krävs att samordningen mellan olika vårdaktörer fungerar för att patienterna ska kunna erbjudas en god och säker omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samordna vården för patienter som vårdades i hemmet. En kvalitativ metod användes och som datainsamlingsmetod valdes intervjuer. Sex distriktssköterskor intervjuades i en kommun i Väst Sverige. Studien resulterade i fem teman: skiftande och komplexa vårdbehov som ska samordnas, att samordna utifrån patientens situation och behov, svårigheter att samordna vården när helhetssynen brister, samordningen av patientens medicinska situation kräver närhet till läkare att rådgöra med och tillfredställelse och nöjdhet för både patienter och distriktssköterskor när samordningen fungerar. Resultatet visade att för att kunna ge en god och säker omvårdnad till patienterna behöver distriktssköterskornas samordning av vården fungera. Beroende på hur samordningen sker mellan olika vårdaktörer, påverkas distriktssköterskornas omvårdnad runt patienten i både positiv och negativ bemärkelse. Studien visar att det behövs förståelse ute i vårdverksamheterna för vikten av en fungerande samordning mellan olika vårdaktörer och dess påverkan på distriktssköterskornas vård av patienter i hemmet. När samordningen inte fungerar drabbar det patienternas omvårdnad, men även distriktssköterskornas arbetssituation. / With an increasing number of patients cared for at home, coordination between different health care actors requires to work in order to offer the patient a good and safe health care. Purpose of this study was to describe the district nurses experiences of coordinating health care for patients cared for at home. A qualitative method was used and as data collection method, interviews where used. Six district nurses from a township in western Sweden where interviewed. The study-results can be assigned to five categories: shifting and complex care to be coordinated; coordination based on the patients needs and situation; difficulties in coordinating health care when the holistic view breaks apart; coordination of a patient´s medical situation demands accessibility to a doctor which can be consulted and satisfaction for both patients and district nurses when coordination works. Results showed that in order to provide a good and safe nurse care, the coordination of health care between district nurses has to work. Depending on how the coordination between different care actors happens, the nursing of the district nurses around the patient is affected in both negative and positive directions. The study shows that there is a need of understanding between the different care services to insure the quality of the coordination between different care actors and their effect on district nurses care of patients at home. When the coordination fails it affects not only the care of the patients but also the districts nurses work situation.

För många närstående förändras livet radikalt när  en anhörig diagnostiseras med hjärtsvikt. Att leva med hjärtsvikt är som att "knacka på dödens dörr och aldrig veta vad som är att vänta av morgondagen". Att stanna hemma och vårda en en anhörig under palliativ fas innebär stora påfrestningar i närståendes liv. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser när anhörig med hjärtsvikt vårdas palliativt i hemmet. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Tolv kvalitativa och tre kvantitatva vetenskapliga artiklar ingick. Resultat:  Närstående som vårdade en anhörig palliativt i hemmet upplevde social isolering, stress och ångest och krav på att vara en "stöttepelare". Närstående upplevde också att informationen om tillstånd och prognos var bristfällig. Upplevelsen av att känna stöd från vårdpersonal varierade och närstående ville vara delaktiga i vården. Slutsats: Det är klarlagt att hjärtsvikt har en betydande påverkan på närståendes liv. Närståendes situation behöver studeras vidare och då speciellt när det gäller palliativ hemsjukvård. / For many next of kin important changes took place when heart failure was diagnosed. Meanings of living with heart failure emerged as "knocking on death's door" yet surviving and never knowing what to expect of tomorrow. Staying at home in the palliative phase of life brings multiple complex issues for next of kin who is subject to stress during a along period of time. The aim of the study was: To illuminate next of kin's experiences when a partner with heart failure is taken care of in palliative home care setting. Method: A general litterature review based on twelve qualitative and three quantitative scientific articles. Findings: Next of kin in palliative home care setting described situations of being restricted, they experienced stress and anxiety, and took on the role of being "a pillar of strength". Next of kin also described how they lacked adequate medical information. Som next of kin experienced  that they received support from healthcare personnel but some lacked concrete support. Next of kin also felt it important to have influence on decisions. Conclusion: It is clear that heart failure seriously affects the lives of next of kin. This group need to be further investigated, especially when it comes to palliative care at home.

Planerade organisationsförändringar är vanliga men fortfarande misslyckas många organisationer med att implementera förändringar på ett effektivt sätt. Då organisationsförändringar vanligen ökar osäkerheten bland medarbetare är det intressant att undersöka hur detta påverkar medarbetarnas upplevelser av sin arbetsmiljö. Studiens syfte är att undersöka kommunikationens roll i en turbulent organisationsförändring för att se vilka följder kommunikationen kan få på medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. Fokus är på hur de upplever arbetskrav, kontroll över sitt arbete och socialt stöd. En sekundäranalys gjordes av Kommun X medarbetarenkät. Denna skickas årligen ut i november. Enkäter från året innan och året efter organisationsförändringen analyserades i statistikbehandlingsprogrammet SPSS. Analysen visade att organisationsförändringen inte påverkade medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. Den visade också att socialt stöd upplevdes något högre än både krav och kontroll vilket tyder på att medarbetarna också haft stöd genom förändringens gång, detta kan vara en förklaring till resultaten. Ytterligare en förklaring till resultaten var kommunens fortsatta kommunikationsinsatser efter förändringen.

Background¡G Ventilator-dependent patients have a great and far-reaching impact on families. Their primary caregivers, who are usually the ventilator-dependent patients¡¦ families, have played important roles during the caring process. Those caregivers are burdened with a lot of responsibility and pressure. It is crucial to find out how to assist the caregivers within selected methods of caring and to provide them with suitable needs in order to reduce their psychological burden. Therefore, the purpose of this study is to explore the related factors and to compare the burden and the needs of the primary caregivers in respiratory care ward and home care on long-term ventilator-dependent patients. Design¡G The survey adopts cross-sectional and purposive sampling by using a structured questionnaire to collect information. Both Burden and Needs Questionnaire¡¦s reliability is respectively 0.923 and 0.943; their KMO is 0.828 and 0.829 ; their Expert Validity (CVI) is 0.88 and 0.91. The questionnaire has reached the ideal value of reliability and validity. The sampling subjects are from respiratory care ward and home care centers in southern Taiwan. Total 260 out of 280 questionnaires are returned (the response rate has reached 92.9%) and there are 241 valid samples. The questionnaires are used for data collection and are divided into four sections; ¡§patient basic information¡¨ , ¡§family basic information¡¨, ¡§caregiver burden scale¡¨, and ¡§caregiver need scale ¡¨. The collected data is analyzed with descriptive statistics-test, one-way ANOVA, Pearson¡¦s correlation and multiple regressions by using SPSS Windows version 12.0. Result¡G (1) Patients from Home-care centre are normally younger in comparison with the patients from respiratory care wards; their average usage of mechanical ventilator is 30.98 month longer; they tend to have more conscious and tracheotomy patients. According to the demography, these two groups of the patients have a significant difference. (2) The average age of primary home care and respiratory care ward caregivers is 50¡ã52; most of them are female; most of the care givers are the patients¡¦ children. (3) "Physiological burdens" and "physiological needs" of home care centers caregivers are greater than the caregivers in respiratory care ward. They have reached a significant difference in statistic. (4) The primary caregivers have a declining health, and their workload and demands are increasing. (5) There is a significant positive correlation between the primary caregivers¡¦ burden and needs. (6) Base on the numbers of admitting to the ICU, the hospital and the current health status of the primary caregivers; the workload is predictable. Conclusion¡G Hopefully the result of this study can provide the Government to formulate a long-term-care insurance. Focus on providing the services to different needs for the caregivers; reduce the caregivers¡¦ burden on caring the mechanical ventilator patients. Also, to provide health care workers and respiratory therapists to implement on transferring patients to respiratory care ward and to offer further health education for the primary caregivers of home care centers.

<p>Då allt fler patienter vårdas i hemmen krävs att samordningen mellan olika vårdaktörer fungerar för att patienterna ska kunna erbjudas en god och säker omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samordna vården för patienter som vårdades i hemmet. En kvalitativ metod användes och som datainsamlingsmetod valdes intervjuer. Sex distriktssköterskor intervjuades i en kommun i Väst Sverige. Studien resulterade i fem teman: skiftande och komplexa vårdbehov som ska samordnas, att samordna utifrån patientens situation och behov, svårigheter att samordna vården när helhetssynen brister, samordningen av patientens medicinska situation kräver närhet till läkare att rådgöra med och tillfredställelse och nöjdhet för både patienter och distriktssköterskor när samordningen fungerar. Resultatet visade att för att kunna ge en god och säker omvårdnad till patienterna behöver distriktssköterskornas samordning av vården fungera. Beroende på hur samordningen sker mellan olika vårdaktörer, påverkas distriktssköterskornas omvårdnad runt patienten i både positiv och negativ bemärkelse. Studien visar att det behövs förståelse ute i vårdverksamheterna för vikten av en fungerande samordning mellan olika vårdaktörer och dess påverkan på distriktssköterskornas vård av patienter i hemmet. När samordningen inte fungerar drabbar det patienternas omvårdnad, men även distriktssköterskornas arbetssituation.</p> / <p>With an increasing number of patients cared for at home, coordination between different health care actors requires to work in order to offer the patient a good and safe health care. Purpose of this study was to describe the district nurses experiences of coordinating health care for patients cared for at home. A qualitative method was used and as data collection method, interviews where used. Six district nurses from a township in western Sweden where interviewed. The study-results can be assigned to five categories: shifting and complex care to be coordinated; coordination based on the patients needs and situation; difficulties in coordinating health care when the holistic view breaks apart; coordination of a patient´s medical situation demands accessibility to a doctor which can be consulted and satisfaction for both patients and district nurses when coordination works. Results showed that in order to provide a good and safe nurse care, the coordination of health care between district nurses has to work. Depending on how the coordination between different care actors happens, the nursing of the district nurses around the patient is affected in both negative and positive directions. The study shows that there is a need of understanding between the different care services to insure the quality of the coordination between different care actors and their effect on district nurses care of patients at home. When the coordination fails it affects not only the care of the patients but also the districts nurses work situation.</p>

Thesis (Ph. D.)--University of Chicago, School of Social Service Administration, 2001. / Includes bibliographical references. Also available on the Internet.

Palliativ vård definieras enligt Världshälsoorganisationen som ett förhållningssätt som ska syfta till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Det blir allt vanligare att människor med obotliga sjukdomar vårdas hemma den sista tiden i livet och några av förutsättningarna för att vårdas hemma är att det finns fungerande stöd från hemsjukvården samt att närstående är delaktiga i vården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterkans reflektioner och upplevelser av sin egen roll i relationen till närstående vid palliativ vård i hemmet. Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Det är en intervjustudie genomförd med åtta distriktssköterskor som arbetade med hemsjukvård och palliativ vård i hemmet. Materialet analyserades utifrån ett arbetsätt för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien redovisas utifrån tre kategorier som framkom vid analysen: Utmanande förutsättningar i mötet, Att skapa förtroende och Att ta sitt yrkesmässiga ansvar.  Resultatet visar att distriktssköterskorna ansåg att tid och resurser var en av förutsättningarna i mötet och för att kunna nå fram till närstående för att skapa goda relationer. Distriktssköterskorna ansåg också att det var viktigt att ha ett öppet förhållningsätt och att vara närvarande i varje möte. Det framkom också att distriktssköterskorna ville vara professionella i sitt arbetsätt och de såg sig som en ledare som fanns för att underlätta och tydliggöra situationen för patient och närstående i hemmet. / The palliative care is by the World Health Organization defined as an approach to improve the quality of life for patients and their families that struggles with problems that can appear when a member of the family has got a life-threatening disease. It´s becoming increasingly common for people with incurable illnesses being cared for in their homes at the end of life. Of course, some of the conditions for being cared for at home is that there are effective assistance from home care and that related parties are being involved in the care. The aim of the study was to describe the district nurses reflections and perceptions of their own role in relation to related parties in palliative care at home. The study has a descriptive design with qualitative approach. There was an interview conducted with eight district nurses who worked with home care and palliative care in the home. The material was analyzed based on the working methods of qualitative content analysis. The results of the study are reported based on the three categories that emerged from the analysis: challenging conditions in the meeting, building confidence and to take professional responsibilities. The result shows that the district nurses felt that the time and resources was one of the preconditions of the meeting and being able to reach relatives in order to create good relationships. District nurses also felt that it was important to have an open attitude and to be present at each meeting. It also emerged that the district nurses wanted to be professional in their ways of preforming their job and saw themselves as leaders who was to facilitate and clarify the situation for the patient and family in the home.