Zugl.: Regensburg, Univ., Diss., 2005

Zugl.: Linz, Universiẗat, Diplomarbeit, 2006.

Tübingen, Universiẗat, Diss., 2001.

Universiẗat, Diss., 2004 u.d.T.: Dietz, Alexander: Der homo oeconomicus in der Perspektive theologischer Wirtschaftsethik--Heidelberg. / Literaturverz.: S. 287 - 308.

Diss.--Göteborgs universitet, 2005. / Bibliogr. p. 238-250.

Bakgrund: Rationalitetsteorin har två separata preciseringar för individer som agerar rationellt, baserat på om handlingen är av enkel eller komplicerad karaktär. Är handlingen enkel kan individen, som då kallas Homo Oeconomicus, utan svårigheter identifiera när nyttan är större än kostnaden och utifrån individens egenintresse fattas beslut som gagnar henne/honom själv. Det finns dock faktorer såsom exempelvis osäkerhet som begränsar handlingsmöjligheterna och försvårar beslutstagandet, vilket gör handlingen komplicerad. Det som inom den förstnämnda definitionen anses vara ett irrationellt beteende kan ses som rationellt inom den andra. Båda begreppen används vid analyser av ekonomiskt beteende, vilket vi har gjort i denna undersökning där vi valt att studera ett visst beteende, att skicka julkort. Det kan anses vara irrationellt att skicka poststämplade julkort när det finns billigare och snabbare sätt att önska någon god jul. Trots detta är det många som skickar. Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån en teoretisk referensram redogöra för olika betydelser av begreppet rationalitet och sedan applicera dem på ett vardagligt mänskligt beteende, att skicka julkort. Utgångspunkten för uppsatsen är målinriktad rationalitet. Utifrån denna rationalitetssyn vill vi studera om begreppet är tillräckligt för att förklara det valda konkreta mänskliga beteendet eller om komplement till begreppet behövs. Metod: För att uppfylla syftet har målinriktad- och värdeinriktad rationalitetsteori använts. En enkätundersökning beträffande julkortsskickande har genomförts vid Linköpings universitet. All information har sedan använts för en analys av rationlitets-begreppet. Resultat: Genom vår undersökning ser vi att målinriktad rationalitet är nödvändig för att förklara mänskligt beteende eftersom det finns ett fåtal individer som agerar enligt den. Det finns dock individer som är målinriktat rationella men som tvingas agera annorlunda på grund av sin omgivning. För att visa att även dessa individer är rationella krävs också värdeinriktad rationalitet som förklaringsgrund. Genom att skicka julkort bekräftar individer exempelvis vänskap som på lång sikt blir rationell. Genom att skicka julkort och använda det som en tumregel, kan de även undvika skuldkänslor och sökkostnader av olika slag, vilket kan vara rationellt. Viljan att inte avvika bekräftas genom resultatet då många uppger att de kommer att fortsätta att skicka julkort.Homo Oeconomicus Maturus tar hänsyn till avvikande mänskligt beteende utan att beteendet anses irrationellt, samtidigt som den kan förklara målinriktat rationellt beteende. Vi anser att HOM-modellen kan vara ett sätt att föra målinriktad- och värdeinriktad rationalitet närmare, vilket vi grundar på undersökningsresultatet.

<p>Bakgrund: Rationalitetsteorin har två separata preciseringar för individer som agerar rationellt, baserat på om handlingen är av enkel eller komplicerad karaktär. Är handlingen enkel kan individen, som då kallas Homo Oeconomicus, utan svårigheter identifiera när nyttan är större än kostnaden och utifrån individens egenintresse fattas beslut som gagnar henne/honom själv. Det finns dock faktorer såsom exempelvis osäkerhet som begränsar handlingsmöjligheterna och försvårar beslutstagandet, vilket gör handlingen komplicerad. Det som inom den förstnämnda definitionen anses vara ett irrationellt beteende kan ses som rationellt inom den andra. Båda begreppen används vid analyser av ekonomiskt beteende, vilket vi har gjort i denna undersökning där vi valt att studera ett visst beteende, att skicka julkort. Det kan anses vara irrationellt att skicka poststämplade julkort när det finns billigare och snabbare sätt att önska någon god jul. Trots detta är det många som skickar. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån en teoretisk referensram redogöra för olika betydelser av begreppet rationalitet och sedan applicera dem på ett vardagligt mänskligt beteende, att skicka julkort. Utgångspunkten för uppsatsen är målinriktad rationalitet. Utifrån denna rationalitetssyn vill vi studera om begreppet är tillräckligt för att förklara det valda konkreta mänskliga beteendet eller om komplement till begreppet behövs. </p><p>Metod: För att uppfylla syftet har målinriktad- och värdeinriktad rationalitetsteori använts. En enkätundersökning beträffande julkortsskickande har genomförts vid Linköpings universitet. All information har sedan använts för en analys av rationlitets-begreppet. </p><p>Resultat: Genom vår undersökning ser vi att målinriktad rationalitet är nödvändig för att förklara mänskligt beteende eftersom det finns ett fåtal individer som agerar enligt den. Det finns dock individer som är målinriktat rationella men som tvingas agera annorlunda på grund av sin omgivning. För att visa att även dessa individer är rationella krävs också värdeinriktad rationalitet som förklaringsgrund. Genom att skicka julkort bekräftar individer exempelvis vänskap som på lång sikt blir rationell. Genom att skicka julkort och använda det som en tumregel, kan de även undvika skuldkänslor och sökkostnader av olika slag, vilket kan vara rationellt. Viljan att inte avvika bekräftas genom resultatet då många uppger att de kommer att fortsätta att skicka julkort.Homo Oeconomicus Maturus tar hänsyn till avvikande mänskligt beteende utan att beteendet anses irrationellt, samtidigt som den kan förklara målinriktat rationellt beteende. Vi anser att HOM-modellen kan vara ett sätt att föra målinriktad- och värdeinriktad rationalitet närmare, vilket vi grundar på undersökningsresultatet.</p>

Orientador: Paulo Sérgio Fracalanza / Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Economia / Made available in DSpace on 2018-08-23T10:02:11Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Luz_ManuelRamonSouza_D.pdf: 1911188 bytes, checksum: 261e5cf8ed7746fc544ac7474b7826fd (MD5) Previous issue date: 2013 / Resumo: Inspirada pelos escritos do antropólogo francês Louis Dumont, a Tese apresenta uma interpretação inovadora para compreender a gênese da ideia de indivíduo econômico. O trabalho procura mostrar como a ideia de indivíduo, que nas ciências econômicas adquiriu o rótulo de Homo Economicus, pode ser entendida como o resultado do avanço e da hegemonia da doutrina cristã no pensamento ocidental. Buscando complementar outras interpretações acerca da construção da ideia de indivíduo na economia, o trabalho se centra na compreensão dos meios pelos quais a "noção de pessoa" ocidental foi sendo elaborada, explicitando sua referência cristã e, no mesmo sentido, mostrando como o indivíduo das elaborações econômicas, especialmente aquele da teorização neoclássica, pode ser entendido como uma manifestação desta referência religiosa. O trabalho mostra que a concepção de indivíduo não é mera constatação objetiva, acessível pela razão, como a economia neoclássica assume. Pelo contrário, a visão econômica e ocidental de indivíduo é entendida aqui como resultado de um hábito de pensamento estritamente religioso / Abstract: Inspired by the writings of the French anthropologist Louis Dumont the Thesis presents an innovative interpretation to understand the genesis of the idea of the individual. The work seeks to show that the idea of the individual, which economics coined with the label of Homo Economicus, might be understood as the result of the advance and hegemony of Christian doctrine in Western thought. In order to complement other interpretations about the construction of the idea of the individual in economics, this work focuses specially on the understanding of the ways by which the western "notion of person" was elaborated. It explains the emergence of a Christian orientation and at the same time shows how the individual from economic elaborations, especially the one of neoclassical theory can be understood as a manifestation of this religious reference. The work clarifies that the conception of the individual is not objective and accessible by reason as neoclassical economics and western thought in general assumes. Rather, the economic vision of the individual is understood here as a result of a strictly religious habit of thought / Doutorado / Teoria Economica / Doutor em Ciências Econômicas

Submitted by Cláudia Bueno (claudiamoura18@gmail.com) on 2016-01-20T16:25:51Z No. of bitstreams: 2 Dissertação - Guilherme de Freitas Leal - 2015.pdf: 1716913 bytes, checksum: 98abf17197be36944a9a39b165f07acd (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) / Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2016-01-21T07:00:39Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertação - Guilherme de Freitas Leal - 2015.pdf: 1716913 bytes, checksum: 98abf17197be36944a9a39b165f07acd (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-01-21T07:00:39Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação - Guilherme de Freitas Leal - 2015.pdf: 1716913 bytes, checksum: 98abf17197be36944a9a39b165f07acd (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) Previous issue date: 2015-03-12 / The research of this dissertation has as more basic reference the Collège de France courses taught by Michel Foucault from 1976 to 1979 and focuses primarily on the concept of homo oeconomicus as key for a comprehensive and coordinated analysis of the various aspects composing the biopolitics just as the French thinker shows in his researches. This particular notion of the individual of interest, the self-interested individual, is precisely what will enable all the intertwining of mechanisms and devices featuring biopolitics at the same time that constitutes itself as energy or force that moves its operation. We start from the classic idea of sovereignty in opposition to biogovernment, to rid of an analytic of the power that seeks a transcendental or metaphysical foundation of a truth that would guide the legitimate exercise of politics. We analyze therefore the modern reason of state, as well as the understanding of governmentality, in order to clarify the mode of action both internally and externally by a biogovernment that has the economy as internal criticism of its rationality and the population as the main target of their action. It is structured thereafter what Foucault exposes about liberal criticism with regard to the construction of individuality by disciplinary technology, the fabrication of freedom fundamentality and the maintenance of a police power as guarantee of normality. Thus, it will be displayed the concept of homo oeconomicus as the way of life that serves as source for the constant activation of biopolitics by means of their rules, disciplines, security devices, policing etc., because of your self-interest logic of action. We will examine, in addition, the American neoliberalism, grasped more precisely as criticism of government rationality that allowed an entire refinement not only of the economic man – understood as human capital – as well as the very way they are treated by the techniques of government. We establish in this way an understanding of the most varied and fundamental aspects considered by Foucault in this studies about the way as politics is conducted in the modernity, starting precisely from the concept of homo oeconomicus as the great governmental partner. / A proposta de pesquisa da presente dissertação tem como referência mais básica os cursos do Collège de France dos anos de 1976 a 1979 ministrados por Michel Foucault e tem como foco principal o conceito de homo oeconomicus como peça chave para uma análise abrangente e articulada entre os mais variados aspectos que compõem a biopolítica tal como o pensador francês a apresenta em suas pesquisas. Essa noção específica do sujeito de interesses, do sujeito autointeressado é justamente o que possibilitará todo o entrelaçamento dos mecanismos e dispositivos que caracterizam o biopoder ao mesmo tempo em que se constitui como a energia ou a força-motriz que propulsiona seu funcionamento. Parte-se da ideia de soberania clássica e sua contraposição em relação ao biogoverno a fim de desfazer-se de uma analítica do poder que busca a fundamentação metafísica ou transcendental de uma verdade que guiaria o legítimo exercício da política. Analisa-se, por conseguinte, a razão de Estado assim como a compreensão de governamentalidade moderna a fim de esclarecer qual o modo de atuação tanto interno quanto externo por parte de um biogoverno que tem a economia como crítica interna da sua racionalidade e a população como alvo principal de sua atuação. Estrutura-se, a partir de então, o que o Foucault apresenta acerca da crítica liberal no que se refere à construção da individualidade pela tecnologia disciplinar bem como o fabricar liberdades fundamentalmente econômicas e a manutenção de um poder de polícia enquanto garantia da normalidade. Dessa forma, configurar-se-á a exposição do conceito do homo oeconomicus enquanto o modo de vida que serve de fonte para a constante ativação da biopolítica com suas leis, normas, disciplinas, dispositivos de seguridade, policiamento, etc., tendo em vista sua lógica de ação autointeressada. Examinaremos ademais o neoliberalismo americano, mais precisamente, como a crítica à racionalidade governamental que permitiu todo um refinamento não só do próprio homem econômico – entendido como capital humano – como também da própria forma como são tratados pelas técnicas de governo. Estabelecemos, dessa maneira, uma compreensão, dos mais variados e fundamentais aspectos considerados por Foucault em seus estudos acerca do modo como a política é exercida desde a modernidade a partir justamente do conceito de homo oeconomicus como o grande parceiro governamental.

Fantasy literature has a rather strong position in countries with an English-speaking population but not in Sweden. The supply of fantasy in Sweden is much smaller than that in for example United Kingdom. Does this affect the Swedish readers of this genre? If it does, how does it affect them? The aim of this thesis is to find out how a few fantasy-reading students at the Swedish School of Library and Information Science get hold of the fiction they want to read and who and/or what influence their decision of which book to read. In order to avoid confusion we are also going to try to find out how they define fantasy since it varies from person to person what is included in the genre. To get a result we interviewed eight students using the method of qualitative interviews. Then we analyzed the result using George Kingsley Zipf’s principle of least effort, the theory of the economic man and Patrick Wilson’s cognitive authority. The result show that almost all of the students have the same definition of fantasy and uses different ways to get hold of fantasy compared to how they get hold of other kinds of fiction. It also shows that most of them have different influences when choosing a book in the genre of fantasy and when choosing a book from a different genre. / Uppsatsnivå: D