The purpose of this study was to get an increased understanding and insight in how social services works with people who are victims of honour related violence and oppression. We have carried out this study by a qualitative semi-structured interview with six social workers from three municipalities. To get a deeper understanding of our empirical data we used theory of organizations, theory of recognition and the perspective of rights. Our results showed that the routine for honour cases is almost the same as for violence in close relationships. Our result even showed that there are clear differences between honour cases and violence in close relationships, also that honour cases are harder to manage. Finally, our result showed that social workers felt safe in managing honour related cases, half of the participants uses Patriark as a tool and finally that social workers feel that there is a good relationship both externally and internally between relevant actors.

The purpose of this study is to examine the leaving process of girls, who have been exposed to honor-related violence and oppression, thereby creating knowledge to provide suitable and useful support for these women. The theories we have used in this study is shame, guilt and the process of role exit. In our qualitative study, content analysis is used as an analysis method. The study was conducted through analyses of five autobiographical stories written by women who have been exposed to honor-related violence and oppression in Sweden. The results of the study shows that Holmberg and Enanders (2011) theory of the leaving process isn’t designed and adapted to be applicable in an honorary context, which we with our study have contributed to make viable. Feelings of guilt and shame appear frequently in the women's stories. A conclusion we have drawn about honor related violence and oppression is that it is a complex phenomenon that is difficult to define, this result is in line with previous research.

In June 2022, a new law will be implemented in the Swedish legal system, making honour- violence a certain crime. Before the new law has been implemented, investigations have been made by government officials trying to present how honour-related violence and oppression is a problem in the Swedish society. The aim for this thesis is to examine how the policy makers has presented the problematisation according to the method ‘What is the problem represented to be? (WPR). The questions that are being asked are how the policy makers problematise honour-related violence and oppression the Swedish society and how they present the Previous research has shown how social isolation and mobility plays a crucial role to those who experience honour-related violence and oppression. The thesis has therefore undertaken the theoretical framework of intersectionality to show how social and political identities can cause a person to experience a social isolation and subordination in society. The purpose is to examine how the policy makers problematise honour-violence and oppression in the law proposal and if they account for any particular vulnerabilities that can cause social isolation. Results shows that the victims of honour-related violence and oppression are being left without protection from their family, are the government including them in their policy documents to make sure that they are protected by laws and legislations? How the problem with honour-related violence and oppression is produced within policy documents and referral documents and if they account for particular vulnerability is what will be examined in this thesis and see if the government are subordinating an already subordinated group.

Denna studie fäster intresset vid de senaste årens ökade uppmärksamhet runt femomenet hedersrelaterat våld. En uppmärksamhet som tagit sig uttryck i exempelvis statliga satsningar och offentlig debatt. Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling är att studera det samtal som förts i den medierade offentligheten, för att däri finna uttryck för idéer och ståndpunkter om hur staten skall reagera på hedersrelaterat våld. För att kunna uppnå det övergripande syftet var det nödvändigt att med hjälp av tidigare teori konstruera ett analysinstrument, detta är studiens andra syfte. Analysverktyget som användes i undersökningen bestod av fyra olika socialpolitiska åtgärder för att komma till rätta med hedersvåld: reglering typ 1, reglering typ 2, exit (ingenting alls) och dialog. De socialpolitiska åtgärderna i analysverktyget betraktas som operationaliserade visioner om det multikulturella samhället. Det multikulturella samhällsidealet assimilationism, där det ivras för gemensamma värderingar och där gruppens betydelse tonas ner, ligger bakom den socialpolitiska åtgärden reglering typ 1. Kosmopolitism är det multikulturella ideal vilket åtgärdsformen reglering typ 2 är en yttring av. Här betonas tolerans för skillnader och mänskliga rättigheter, men ovilja inför omständigheter då individer ställs inför gruppers tvång till anpassning och underkastelse. Den multikulturella formen som benämns fragmentiserad pluralism och där gruppgemenskap, respekt för grupprättigheter och gruppers särart är viktiga ståndpunkter, reflekteras i interventionsformen exit (ingenting alls). I den sista varianten av multikulturalism, interaktiv pluralism, påtalas betydelsen av samspel mellan grupper och ömsesidig förståelse av olikheter, interventionsformen som speglar denna form av multikulturalism är dialog. Ett ytterligare mindre syfte med licentiatavhandlingen består i att belysa hur socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld lyfts fram i medierna. Licentiatavhandlingen är vetenskapsteoretiskt grundad i kritisk realism och teoretiskt är studien förankrad i tankegångar om multikulturalism. Speciellt betydelsefulla är de teoretiska diskussioner där man fokuserar på konflikten mellan jämställdhetsideal och frihetsideal i multikulturella västerländska stater. Följande frågor söker jag svar på: I vilken omfattning återspeglas olika multikulturella idéer, i form av åtgärder eller socialpolitiska interventioner mot dem som utför hedersrelaterat våld, i den medierade offentligheten? Vilken betydelse har faktorer som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt på vilka socialpolitiska interventioner som lyfts fram? Hur ser skillnaden mellan olika aktörer ut vad gäller vilken socialpolitisk åtgärd som lyfts fram och finns det skillnad mellan aktörer i vilken omfattning som de förekommer i tidningsartiklarna? I vilken mån har dikotomin multikulturalism/assimilationism någon bäring och relevans i den svenska debatten om hedersvåld? I vilken grad och på vilket sätt skildras socialtjänsten i debatten om hedersrelaterat våld? Empirin består i grunden av 1755 artiklar ur fem av Sveriges största dagstidningar (i några av analyserna har endast vissa delar av detta material används). Tidningsartiklarna har behandlats utifrån den textanalysiska metoden innehållsanalys. Som hjälp har använts ett speciellt datorprogram (QDA Miner) som utvecklats bl.a. för detta ändamål. Vissa delar av analysen har utförts genom manuell kodning medan andra delar har datorn genom instruktioner automatiskt sökt och hämtat specifika ord. Viss enklare deskriptiv statistisk beräkning har skett. Resultaten redovisas i frekvenstabeller och i vissa fall även med exemplifierande citat hämtade från tidningsartiklarna. Resultaten i studien visar att: (1) intresset för hedersvåld har ökat de senaste åren och att detta tycks ha sammanfallit med de två hedersmorden på Fadime Sahindal och Pela Atroshi; (2) det går att påvisa fyra olika former av socialpolitiska åtgärder i artikelmaterialet samt att en av dessa, reglering typ 2 (dvs. den kosmopolitiska visionen) tycks ha en särställning genom att vara den mest förekommande, även då man testar mot variabler som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt; (3) dikotomin multikulturalism/ assimilationism stämmer dåligt i de sammanhang där hedersrelaterat våld diskuteras; (4) de socialpolitiska åtgärderna förefaller oftast vara reaktiva; (5) politiker och debattörer utgör aktörer som man oftast finner bakom uttalanden om socialpolitiska åtgärder; och slutligen (6) socialtjänsten nämns i ringa grad i förhållande till andra myndigheter samt framställs i tämligen negativ dager. En central implikation av studiens resultat är att resta krav på statliga ingripanden mot dem som utövar hedersvåld inte nödvändigtvis innebär en assimilationistisk ståndpunkt. Den springande punkten är hur ”kraven på ingripanden” motiveras. Ur en assimilationistisk ståndpunkt ämnas statliga åtgärder mynna ut i en delad ”livsstil”, medan det utifrån en kosmopolitisk ståndpunkt snarare handlar om att åtgärderna skall säkerställa efterlevnad av lagar och mänskliga rättigheter. Det gäller således att inte förväxla dessa två på ytan lika men ändå i grunden olika ställningstaganden. / This study focuses its interest on recent years’ increased attention, in Sweden, to the phenomenon of honour violence. The attention has taken the shape of, for example, government actions and public debate. The overall purpose of this dissertation is to study the discourses that have been held in the public sphere and therein find expressions of ideas and positions regarding how the state should react to honour violence. To achieve the overall objective, it was necessary to use previous theories to construct an analytical tool. The analytical tool consists of four different sociopolitical measures used to handle honour violence: regulation type 1, regulation type 2, exit (nothing) and dialogue. In the analysis tool, the various types of intervention are regarded as operational visions of the multicultural society. The multicultural ideal assimilation, which eagerly supports common values and where the group’s importance is toned down, is behind the sociopolitical action regulation type 1. Cosmopolitanism is the multicultural ideal of which regulation type 2 is a manifestation. It stresses tolerance for differences and human rights, but is reluctant to accept circumstances in which individuals are forced to submit to group pressure. For fragmented pluralism, group solidarity and respect for the rights of the group are important and this view is reflected in the intervention exit (nothing). The final version of multiculturalism, interactive pluralism, calls attention to the importance of interaction between groups and mutual understanding of differences. The intervention which mirrors this form of multiculturalism is a dialogue. A further objective of this study is to highlight how social work with honour violence is presented in the media. The dissertation has its epistemological basis in the critical realism and theoretically the study is rooted in ideas about multiculturalism. Especially important have been the theoretical discussions focused on the conflict between equality and liberty in multicultural western states. Among other things I have searched for answers to the following questions: To what extent are the different multicultural ideas reflected as action or social policy interventions against perpetrators of honour violence, in the mediated public sphere? Does the dichotomy multiculturalism/assimilation have any bearing and relevance in the Swedish debate on honour violence or are there second positions behind the binary split? To what extent and by what means are the social services described in the debate on honour violence? The empirical material basically consists of 1755 articles taken from five of Sweden's largest daily newspapers (in some of the analyses, only certain parts of this material are used). The news articles have been treated on the basis of a content analytical method. To help, a special computer program (QDA Miner), developed among other things for this purpose, has been used. Some parts of the analysis have been carried out by manual coding while other parts are made by computer automated searching and downloading of specific words. Some simple descriptive statistical calculations have been made. The results are reported in frequency tables and, in some cases, with illustrative quotations from the newspaper articles. The results of the study show that: (1) there has been an increasing interest in honour violence the last few years and this seems to coincide with the two honour killings of Fadime Sahindal and Pela Atroshi, (2) it is possible to detect four different forms of social action, and one of them, regulation type 2 (that is the cosmopolitan vision), seems to have a special status in that it is most common, (3) dichotomy multiculturalism/assimilation hardly corresponds to the context in which the honour violence is discussed (4) the social policy measures most often seem to be reactive, (5) agents behind the statements on social policy are most often politicians and commentators, and finally, (6) social services, in relation to other authorities, are mentioned rarely and presented in a fairly negative way. A key implication of the study results is that when people called for government action against those who practice honour violence, this does not necessarily mean they have an assimilationistic view. The key question is how “demand for intervention” is justified. From an assimilationistic standpoint, governmental actions should lead to a single "lifestyle," while they from a cosmopolitan viewpoint should rather ensure compliance with laws and human rights. It is therefore important not to confuse these two perspectives.

<p>Denna studie fäster intresset vid de senaste årens ökade uppmärksamhet runt femomenet hedersrelaterat våld. En uppmärksamhet som tagit sig uttryck i exempelvis statliga satsningar och offentlig debatt.</p><p>Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling är att studera det samtal som förts i den medierade offentligheten, för att däri finna uttryck för idéer och ståndpunkter om hur staten skall reagera på hedersrelaterat våld.</p><p>För att kunna uppnå det övergripande syftet var det nödvändigt att med hjälp av tidigare teori konstruera ett analysinstrument, detta är studiens andra syfte. Analysverktyget som användes i undersökningen bestod av fyra olika socialpolitiska åtgärder för att komma till rätta med hedersvåld: reglering typ 1, reglering typ 2, exit (ingenting alls) och dialog. De socialpolitiska åtgärderna i analysverktyget betraktas som operationaliserade visioner om det multikulturella samhället. Det multikulturella samhällsidealet assimilationism, där det ivras för gemensamma värderingar och där gruppens betydelse tonas ner, ligger bakom den socialpolitiska åtgärden reglering typ 1. Kosmopolitism är det multikulturella ideal vilket åtgärdsformen reglering typ 2 är en yttring av. Här betonas tolerans för skillnader och mänskliga rättigheter, men ovilja inför omständigheter då individer ställs inför gruppers tvång till anpassning och underkastelse. Den multikulturella formen som benämns fragmentiserad pluralism och där gruppgemenskap, respekt för grupprättigheter och gruppers särart är viktiga ståndpunkter, reflekteras i interventionsformen exit (ingenting alls). I den sista varianten av multikulturalism, interaktiv pluralism, påtalas betydelsen av samspel mellan grupper och ömsesidig förståelse av olikheter, interventionsformen som speglar denna form av multikulturalism är dialog.</p><p>Ett ytterligare mindre syfte med licentiatavhandlingen består i att belysa hur socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld lyfts fram i medierna.</p><p>Licentiatavhandlingen är vetenskapsteoretiskt grundad i kritisk realism och teoretiskt är studien förankrad i tankegångar om multikulturalism. Speciellt betydelsefulla är de teoretiska diskussioner där man fokuserar på konflikten mellan jämställdhetsideal och frihetsideal i multikulturella västerländska stater. Följande frågor söker jag svar på: I vilken omfattning återspeglas olika multikulturella idéer, i form av åtgärder eller socialpolitiska interventioner mot dem som utför hedersrelaterat våld, i den medierade offentligheten? Vilken betydelse har faktorer som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt på vilka socialpolitiska interventioner som lyfts fram? Hur ser skillnaden mellan olika aktörer ut vad gäller vilken socialpolitisk åtgärd som lyfts fram och finns det skillnad mellan aktörer i vilken omfattning som de förekommer i tidningsartiklarna? I vilken mån har dikotomin multikulturalism/assimilationism någon bäring och relevans i den svenska debatten om hedersvåld? I vilken grad och på vilket sätt skildras socialtjänsten i debatten om hedersrelaterat våld?</p><p>Empirin består i grunden av 1755 artiklar ur fem av Sveriges största dagstidningar (i några av analyserna har endast vissa delar av detta material används). Tidningsartiklarna har behandlats utifrån den textanalysiska metoden innehållsanalys. Som hjälp har använts ett speciellt datorprogram (QDA Miner) som utvecklats bl.a. för detta ändamål. Vissa delar av analysen har utförts genom manuell kodning medan andra delar har datorn genom instruktioner automatiskt sökt och hämtat specifika ord. Viss enklare deskriptiv statistisk beräkning har skett. Resultaten redovisas i frekvenstabeller och i vissa fall även med exemplifierande citat hämtade från tidningsartiklarna.</p><p>Resultaten i studien visar att: (1) intresset för hedersvåld har ökat de senaste åren och att detta tycks ha sammanfallit med de två hedersmorden på Fadime Sahindal och Pela Atroshi; (2) det går att påvisa fyra olika former av socialpolitiska åtgärder i artikelmaterialet samt att en av dessa, reglering typ 2 (dvs. den kosmopolitiska visionen) tycks ha en särställning genom att vara den mest förekommande, även då man testar mot variabler som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt; (3) dikotomin multikulturalism/ assimilationism stämmer dåligt i de sammanhang där hedersrelaterat våld diskuteras; (4) de socialpolitiska åtgärderna förefaller oftast vara reaktiva; (5) politiker och debattörer utgör aktörer som man oftast finner bakom uttalanden om socialpolitiska åtgärder; och slutligen (6) socialtjänsten nämns i ringa grad i förhållande till andra myndigheter samt framställs i tämligen negativ dager.</p><p>En central implikation av studiens resultat är att resta krav på statliga ingripanden mot dem som utövar hedersvåld inte nödvändigtvis innebär en assimilationistisk ståndpunkt. Den springande punkten är hur ”kraven på ingripanden” motiveras. Ur en assimilationistisk ståndpunkt ämnas statliga åtgärder mynna ut i en delad ”livsstil”, medan det utifrån en kosmopolitisk ståndpunkt snarare handlar om att åtgärderna skall säkerställa efterlevnad av lagar och mänskliga rättigheter. Det gäller således att inte förväxla dessa två på ytan lika men ändå i grunden olika ställningstaganden.</p> / <p>This study focuses its interest on recent years’ increased attention, in Sweden, to the phenomenon of honour violence. The attention has taken the shape of, for example, government actions and public debate.</p><p>The overall purpose of this dissertation is to study the discourses that have been held in the public sphere and therein find expressions of ideas and positions regarding how the state should react to honour violence. To achieve the overall objective, it was necessary to use previous theories to construct an analytical tool. The analytical tool consists of four different sociopolitical measures used to handle honour violence: regulation type 1, regulation type 2, exit (nothing) and dialogue. In the analysis tool, the various types of intervention are regarded as operational visions of the multicultural society. The multicultural ideal assimilation, which eagerly supports common values and where the group’s importance is toned down, is behind the sociopolitical action regulation type 1. Cosmopolitanism is the multicultural ideal of which regulation type 2 is a manifestation. It stresses tolerance for differences and human rights, but is reluctant to accept circumstances in which individuals are forced to submit to group pressure. For fragmented pluralism, group solidarity and respect for the rights of the group are important and this view is reflected in the intervention exit (nothing). The final version of multiculturalism, interactive pluralism, calls attention to the importance of interaction between groups and mutual understanding of differences. The intervention which mirrors this form of multiculturalism is a dialogue.</p><p>A further objective of this study is to highlight how social work with honour violence is presented in the media.</p><p>The dissertation has its epistemological basis in the critical realism and theoretically the study is rooted in ideas about multiculturalism. Especially important have been the theoretical discussions focused on the conflict between equality and liberty in multicultural western states. Among other things I have searched for answers to the following questions: To what extent are the different multicultural ideas reflected as action or social policy interventions against perpetrators of honour violence, in the mediated public sphere? Does the dichotomy multiculturalism/assimilation have any bearing and relevance in the Swedish debate on honour violence or are there second positions behind the binary split? To what extent and by what means are the social services described in the debate on honour violence?</p><p>The empirical material basically consists of 1755 articles taken from five of Sweden's largest daily newspapers (in some of the analyses, only certain parts of this material are used). The news articles have been treated on the basis of a content analytical method. To help, a special computer program (QDA Miner), developed among other things for this purpose, has been used. Some parts of the analysis have been carried out by manual coding while other parts are made by computer automated searching and downloading of specific words. Some simple descriptive statistical calculations have been made. The results are reported in frequency tables and, in some cases, with illustrative quotations from the newspaper articles.</p><p>The results of the study show that: (1) there has been an increasing interest in honour violence the last few years and this seems to coincide with the two honour killings of Fadime Sahindal and Pela Atroshi, (2) it is possible to detect four different forms of social action, and one of them, regulation type 2 (that is the cosmopolitan vision), seems to have a special status in that it is most common, (3) dichotomy multiculturalism/assimilation hardly corresponds to the context in which the honour violence is discussed (4) the social policy measures most often seem to be reactive, (5) agents behind the statements on social policy are most often politicians and commentators, and finally, (6) social services, in relation to other authorities, are mentioned rarely and presented in a fairly negative way.</p><p>A key implication of the study results is that when people called for government action against those who practice honour violence, this does not necessarily mean they have an assimilationistic view. The key question is how “demand for intervention” is justified. From an assimilationistic standpoint, governmental actions should lead to a single "lifestyle," while they from a cosmopolitan viewpoint should rather ensure compliance with laws and human rights. It is therefore important not to confuse these two perspectives.</p>