Bakgrund:  Begreppet våld är mångtydigt och kan ta sig uttryck på olika sätt, ofta i kombination av ett flertal våldshandlingar. Två återkommande begrepp inom studier och forskning kring våld i nära relationer är normaliserings- och uppbrottsprocessen. Utöver detta är våld i nära relationer ett omfattande samhällsproblem där kvinnan, för att bryta relationen, ofta är i behov av hjälp och stöd från myndighetspersoner och organisationer. Därmed är socialtjänstens, polisens och kvinnojourernas arbete en betydande del i arbetet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Syfte:  Syftet med uppsatsen var att undersöka hur socialtjänst, polis och kvinnojourer i södra Sverige arbetar med kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer.  Teoretisk utgångspunkt: Studien bygger på den teoretiska utgångspunkten symbolisk interaktionism. Genom begrepp som jaget, spegeljaget, och signifikanta andra erhålls en större förståelse utifrån ett medmänskligt perspektiv för vad som ligger till grund för besluten en våldsutsatt kvinna tar, samt hur samhällsaktörerna arbetar och bemöter kvinnan utifrån detta. Metod:  Kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer samt med ett hermeneutiskt angreppssätt. Datamaterialet analyserades genom tematisk analys. Resultat:  Sex subteman och följande två teman; (1) Arbetet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer, (2) Samverkan i arbetet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Slutsats:  Det framkom väsentligt att se varje ärende som unikt och möta kvinnan där hon är, i avseende till uppbrotts- och normaliseringsprocessen. Samverkan mellan aktörerna visade sig vara en av de viktigaste delarna för ett optimalt stöd. Faktorer som personalomsättning, olika prioritet, resurser och sekretessavtal kan påverka utfallet av hur väl samverkan fungerar. Den tydligaste slutsatsen som studien belyser är att samverkan skiljer sig avsevärt beroende på kommun och län, medan arbetssättet och grundtanken är desto mer lika oavsett i vilken av våra studerade kommuner vi inriktar oss på.

Sambandet mellan våld i nära relationer (parrelationer inkluderat) och våld mot husdjur har studerats internationellt i ett par decennier. I Sverige är det dock ett relativt outforskat område som många yrkesverksamma saknar kunskap om. Samtidigt visar befintlig forskning hur detta samband kan få allvarliga konsekvenser för våldsutsatta. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om sambandet mellan våld i parrelationer och våld mot husdjur, vi ämnar att med denna kunskap bidra till utveckling av arbetet med våldsutsatta inom det sociala arbetet. För att uppnå syftet genomfördes en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar om ovan nämnda samband sammanställdes och analyserades. Resultatet visar att våld mot djur kan förstås som en del av det våld som förekommer inom parrelationer. Detta förklaras utifrån de emotionella band som ofta finns mellan våldsutsatta och deras husdjur, vilket nyttjas och används som en strategi av våldsutövaren för att utöva makt och kontroll. Resultatet visar även att det många gånger saknas stöd och skyddsåtgärder i det praktiska sociala arbetet som inbegriper husdjur, vilket försvårar uppbrottet för våldsutsatta. Varför forskning såväl som det sociala arbetet har svårt att se sambandet mellan partnervåld och våld mot djur förklaras utifrån välfärdens specialisering och professionalisering, vilket bidragit till en uppdelning av olika typer av våld, samt en syn på djur som objekt att äga snarare än egna individer. Utifrån studiens resultat belyser vi behovet av mer forskning gällande detta samband, inte minst inom Sverige, för att det sociala arbetet inom en svensk kontext ska kunna utveckla bättre stöd och skyddsåtgärder anpassat efter våldsutsatta med husdjur. Vi lämnar även förslag på framtida forskning, såsom att undersöka hur sambandet tar sig uttryck utifrån andra relationskonstellationer än heterosexuella samt att undersöka erfarenheter gällande sambandet bland våldsutsatta som ännu inte sökt professionell hjälp. / The link between domestic violence and violence against pets has been a topic in international research over the past two decades. Yet, in Sweden it is a relatively unexplored field that many professionals lack knowledge about. Existing research, however, demonstrates that this link can have serious consequences for people exposed for domestic violence. The purpose of this study is to increase the knowledge of the link between domestic violence and violence against pets, with the ambition that this knowledge will develop the social work with domestic violence victims. To fulfill our purpose we carried out a literature study in which 14 research articles were compiled and analysed, each dealing with the link in question. Our results show that violence against pets can be understood as part of the violence that take place in intimate relationships. This is explained by the emotional attachment that often exists between the domestic violence victim and their pets, an attachment that is being used by the perpetrator to exercise power and control. The results also show that, often, social work practices lack support and protection that include pets, which in turn makes it harder for the victim to walk out of the violent relationship. The reason why researchers as well as social workers have difficulties seeing the link between domestic violence and violence against pets, is explained by the specialisation and professionalisation within the welfare state, which has contributed to a division of different forms of violence. Moreover, the idea that animals are objects rather than individuals in their own right is also an important factor. On the basis of the results of this study, we argue that further research is needed, regarding this link, not least within Sweden. This would make Swedish social work better equipped regarding support and protection for domestic violence victims with pets. We also leave suggestions for future research, as to examine how the link is manifested within other intimate relationships than heterosexual ones and how the experience regarding the link is expressed by domestic violence victims who have yet not seeked professional help.

Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares syn på omständigheter som påverkar mäns våld mot kvinnor samt identifiera förhållanden som möjliggör eller försvårar våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocess. Studien syftar även till att undersöka socialtjänstens tillhandahållande av stödinsatser för kvinnor i våldsrelationer. Forskningens empiri har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från olika kommuner. Resultaten inom de utvalda teman har analyserats och diskuterats med utgångspunkt i tidigare forskning och de teoretiska perspektiven, normaliseringsprocessen, könsmaktsperspektivet och det traumatiska bandet. Studiens resultat belyser hur hederskultur, tidigare exponering för våld, makt och kontroll och missbruk utgör påverkande omständigheter i våldsrelationer. Det framgår även i resultaten hur ekonomiska förhållanden, normalisering av våld, emotionell anknytning, socialt nätverk samt barn och husdjur påverkar kvinnors uppbrottsprocess. För att stödja våldsutsatta kvinnor framkommer skyddat boende, samverkan med andra aktörer och emotionellt stöd som avgörande stödinsatser. Sammanfattningsvis ger denna studie en insikt i socialarbetares erfarenheter av mäns våld mot kvinnor.

In this study, the topic of men’s violence against women has been highlighted. Men’s violence against women is a societal problem that occurs in various social groups, ages and cultures. The study conducts semi-structured interviews with six social workers to examine their experiences working with abused women with foreign backgrounds. The collected data were analyzed through thematic analysis method based on: the normalization process, empowerment and break-up process. The study showed that some of the main factors that made it difficult for women were children, emotional ties, financial and housing dependencies. This study also confirmed previous studies which showed that women with a foreign background are particularly vulnerable and thus find it more difficult to break up a relationship due to societal norms, language difficulties, social networks and because of their ignorance of society. This study also shows that the interviewed social workers found that motivation and support given to violated women in various processes made the break-up process easier for these women. However, the social workers encountered some difficulties working with women with a foreign background, such as communication difficulties.

The purpose of this study is to examine the leaving process of girls, who have been exposed to honor-related violence and oppression, thereby creating knowledge to provide suitable and useful support for these women. The theories we have used in this study is shame, guilt and the process of role exit. In our qualitative study, content analysis is used as an analysis method. The study was conducted through analyses of five autobiographical stories written by women who have been exposed to honor-related violence and oppression in Sweden. The results of the study shows that Holmberg and Enanders (2011) theory of the leaving process isn’t designed and adapted to be applicable in an honorary context, which we with our study have contributed to make viable. Feelings of guilt and shame appear frequently in the women's stories. A conclusion we have drawn about honor related violence and oppression is that it is a complex phenomenon that is difficult to define, this result is in line with previous research.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem och kränker våldsutsatta kvinnors frihet. Kvinnliga offer är överrepresenterade i statiskt som berörvåld i nära relation. Med en kvalitativ ansats har vi haft som syfte att undersöka professionellas syn på varför kvinnor stannar kvar i våldsammaheterosexuella parrelationer och vad som möjliggör för ett uppbrott. Med ett målinriktat urval har sex professionella socialarbetare strategiskt valts ut för att besvara vårt syfte med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Denna studie tar stöd av teorierna, normaliseringsprocessen och uppbrottsprocessen. För att analysera det empiriska materialet har en tematisk analysmetod använts. Resultatet har brutits ner i följande trehuvudteman: rädsla, normaliseringsprocessen samt stöd. Följande subteman är barn, ekonomi, kärlek, kultur, isolering, internalisering, samhällets resurser och kunskap. Studien visade på kvarhållande faktorer, dessa var rädsla och en direkt följd av normaliseringsprocessen. Rädslan kvinnorna upplever kan härledas till barn, ekonomi, kärlek samt kultur. Enligt professionella upplever flera kvinnor en rädsla kring vad som kan hända barnen vid en eventuell separation och hur de ska klara sig ekonomiskt utan mannens finansiering. Rädslan kan även förväxlas med kärlek och en delkvinnor är styrda av kulturella normer, vilket skapar en rädsla för att lämna. Normaliseringsprocessen visade sig även vara ett återkommande tema som synliggör hur gränserna för vad som uppfattas vara normalt förskjuts och att våldet normaliseras för kvinnorna. De faktorer som visade sig möjliggöraför ett uppbrott från våldspräglade relationer var stöd i form av samhällets resurser, barn samt kunskap. Med hjälp av samhällets resurser kan kvinnor få hjälp med ekonomi, skydd samt skyddad identitet, vilket kan vara avgörande faktorer för att kunna lämna. Även kunskap kring kvinnans rättigheter och vilket stöd som finns tillgängligt är viktiga faktorer som möjliggjorde för ett uppbrott. / Men's violence against women is a societal problem that violates the freedom of women who are victims of violence. Female victims are overrepresented in statistics concerning violence in intimate relationships. With a qualitative approach, this study aims to examine professionals' perspectives on why women stay in abusive heterosexual relationships and what enables them to break free. Through purposeful sampling, six professional social workers have been strategically selected to address ouraim through semi-structured interviews. This study draws on the theories ofthe normalization process and the process of leaving an abusive relationship.A thematic analysis method has been employed to analyze the empirical material. The results have been categorized into three main themes: fear, the normalization process, and support. The following sub-themes include children, finances, love, culture, isolation, internalization, love, societal resources, and knowledge. According to the professionals, the most prominent factors keeping women in abusive relationships were fear and, as a direct consequence, the normalization process. The fear experienced by the women could be attributed to concerns about the children, financial dependence, and cultural norms. Several women were afraid of the potential consequences for their children in the event of a separation and how they would manage financially without the partner's support. The normalization process emerged as a recurring theme, highlighting how the boundaries of what is perceived as normal shift, and the violence becomes normalized for women. The factors enabling a break from violent relationships included support in the form of societal resources and knowledge. Through societal resources, women can receive assistance with finances, protection, and secure identity, which can be crucial factors in leaving. Awareness of women's rights and the available support also played significant roles in enabling a break.

The aim of this study is to analyze how eight women, through autobiographies, describe their experiences of leaving a relationship with a violent male partner. Furthermore, the purpose was also to illustrate factors that kept women from leaving the relationship and factors that encouraged them to leave. The study is mainly based on a gender perspective. In order to create a deeper understanding for the process of women leaving violent men,we included two theories in the study. The two theories are Eva Lundgren’s (2004) theory of The Normalization Process of Violence and Holmberg och Enander’s (2010) theory of the Process of Leaving Violent Men. The result shows that mens violence against women in intimate partner relationships. The result shows that women from the autobiographies tended to get used to the violence coming from their men and considered it to be a part of the relationship. Furthermore, result shows that men’s control and power over women go hand in hand, which leads to women adapting to the violent relation.

Denna kvalitativa studie syftar att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur tre kvinnor tagit sig ur nära relationer till våldsutövande män. Vidare undersöks de möjligheter och hinder som återfinns i processen samt hur uppbrottet kan förstås i relation till samhällets genusordning. Empirin består av tre våldsutsatta kvinnors självbiografier och har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens teoretiska verktyg utgörs av Lundgrens (2004) teori om normaliseringsprocessen, Holmberg och Enanders (2011) teori om uppbrottsprocessen samt Hirdmans (2003) teori om genussystemet. Resultatet visar att kvinnors uppbrottsprocess präglas av ett starkt emotionellt band samt mannens växling mellan värme och våld. Dessa faktorer samt mannens makt- och kontrollstrategier bidrar till maktobalansen i relationen. För att återfå kontroll har kvinnorna olika anpassnings- och motståndsstrategier. Trots att detta i de flesta fall leder till gränsförskjutning och normalisering av våldet, påvisar det att kvinnorna inte är "passiva offer" som stereotypen av den våldsutsatta kvnnan lyder. Denna kvalitativa studie visar mäns våld mot kvinnor kopplat till genusperspektiv. Dock har vi funnit att detta perspektiv inte visar hur kvinnor inte är underordnade i alla lägen samt att dem på en individuell nivå utövar motstånd mot makt och förtryck. / This qualitative study aims to examine three women's processes of leaving relationships to violent men from a gender perspective. Furthermore, this study examines the possibilities and obstacles that may arise during the process, as well as how leaving a violent relationship can be understood in regard to society's gender system. The data consists of three autobiographies of women who are victims of domestic violence and analyzed using thematic analysis. The study's theoretical tools are provided by Lundgren's (2004) theory of the normalization process, Holmberg and Enander's (2011) theory of the leaving process and Hirdman's (2003) theory of the gender system. The results show that the leaving process features a strong emotional bond and the man's transition from love to violence. It is these factors that along with the man's power and control strategies that together contribute to the imbalance of power in the relationship. To regain control, women have different strategies of adaption and resistance. Although in most cases this leads to a shift of boundries and a normalization of the violence, it shows that women are not "passive victims" like the stereotypical abused woman. This qualitative study shows men's violence against women in relation to gender perspective. However, we have found that the theory does not provide a perspective that shows how women are not always subordinated and that on an individual level exert resistance against power and oppression.

Studien syftar till att skapa förståelse för hur våld i nära relation kan förklaras i Tanzania och Sverige samt vilken inverkan strukturella faktorer har på den enskilda individens uppbrottsprocess. Syftet med studien är att förstå kontextens betydelse för våld nära relation genom att göra en jämförelse av fenomenet mellan Tanzania och Sverige. Studiens resultat består både av samlad empiri från Tanzania och Sverige samt sekundärdata från tidigare forskning. Det empiriska materialet samlades in genom sju semi-strukturerade intervjuer med professionella som arbetar med problematiken, sex stycken från Tanzania och en från Sverige. Den svenska intervjun har kompletterats med empiri genom en litteratursökning. Empirin analyserades genom en tematisk analys och har tolkats genom teorierna och begreppen intersektionalitet, systemteori, exkludering samt det traumatiska bandet. Studiens resultat visade att patriarkala strukturer, normer och traditioner som finns i Tanzania underkuvar kvinnans ställning i samhället vilket försvårar uppbrottsprocessen. I resultatet framkom att det råder stora strukturella skillnader mellan Tanzania och Sverige, där den största skillnaden var att uppbrottet i Tanzania är en process där kollektivet deltar medan det i Sverige snarare är en individuell process. Slutligen framkom det att möjliggörande faktorer uppbrottet är ekonomisk självständighet, emotionellt och praktiskt stöd samt kunskapsspridning. Genom att skapa förståelse och medvetenhet om våldet på både individ och samhällsnivå kan kvinnans möjlighet till ett uppbrott förbättras samt bidra till en utveckling av de stödinsatser som finns att tillgå. / This study aims to create an understanding of how intimate partner violence can be explained in Tanzania and Sweden, as well as the impact structural factors have on the individual's leaving process. The purpose of this study is to understand the importance of the context for intimate partner violence by making a comparison of the phenomenon between Tanzania and Sweden. The study's results consist of both collected empirical data from Tanzania and Sweden as well as secondary data from previous research. The empirical material was collected through seven semi-structured interviews with professionals who work with intimate partner violence, six from Tanzania and one from Sweden. The Swedish interview has been supplemented with a literature search. The empirical material was analyzed through a thematic analysis and has been interpreted through the theories and concepts of intersectionality, systems theory, exclusion and the traumatic bond. The results of the study showed that patriarchal structures, norms and traditions that exist in Tanzania oppress the women's position in society and that it complicates the break-up process. The results revealed that there are many structural differences between Tanzania and Sweden, where the biggest difference was that the breakup in Tanzania is a process in which the collective participates, while in Sweden it is rather an individual process. Finally, it emerged that possible factors fora breakup are financial independence, emotional and practical support and knowledge dissemination. By creating understanding and awareness of the violence on both an individual and societal level, the woman's opportunity for a breakup can be improved and contribute to the development of the support efforts that are available.