Syftet med undersökningen var att utifrån beskrivningar från professionella socialarbetare, som arbetat med kvinnor som varit utsatta för mäns partnervåld, analysera vilka konstruktioner dessa professionella socialarbetare hade av den här klientgruppens situation. Frågeställningen var vilka konstruktioner ett urval av professionella socialarbetare, som arbetat med kvinnor som varit utsatta för mäns partnervåld, hade. Frågeställningen var fokuserad på följande teman: kvinnans livsvärld, förhållandet till mannen, våldet i relationen och faktorer för att stanna kvar i- respektive faktorer för att lämna förhållandet. Metoden var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Fem professionella socialarbetare från olika kvinnojourer och socialtjänster intervjuades. Resultaten analyserades utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv samt med stöd från tidigare forskning. Undersökningens viktigaste resultat och slutsats var att de professionella socialarbetarnas konstruktion av den misshandlade kvinnans situation var att hela kvinnans livsvärld påverkades negativt av mannens misshandel. Kvinnan var ambivalent i sitt förhållningssätt till mannen och hon levde hela tiden på hoppet om att mannen skulle förändra sig. Kvinnan upplevde inte våldet som något normalt och hon gjorde alltid på något sätt motstånd mot våldet. / The aim of this study was to analyze the social constructions social workers formed as result of working with women who had been victims of male partner violence. The social constructions analyzed came from the social workers descriptions of the client group’s situation. The question addressed was what social constructions a selection of social workers had that had worked with women who experienced violent abuse from men that they lived in a relationship with. The question was focused on the following themes: the women´s life conditions, the relationship to the man, the violence in the relationship, and what the factors affected whether the woman stayed or left the abusive relationship. The method used was semi-structured qualitative interviews. Five professional social workers from different shelters and social services institutions were interviewed. The interviews were analyzed from a social constructionist perspective with support from earlier research in the area. The most important finding from the study, and conclusion, was that the social constructions the professional social workers made from working with the abused woman was that the entire life situation of the abused women was negatively affected by the abuse from the man. The abused women were ambivalent in their approach to the abusive man, and they lived on the hope that the abusive man would change his abusive ways. The women did not experience the violence as something normal and they always resisted the violence in some way.

I den här studien har ämnet våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor uppmärksammats. Anledningar till att kvinnor valde att stanna i våldspräglade relationer undersöktes, och vidare hur man arbetade med våldsutsatta kvinnor. Sex semistrukturerade intervjuer med professionella genomfördes vid insamlingen av data och tematisk analys användes vid analyseringen av resultaten. I studien framkom att de främsta anledningar till att kvinnorna valde att stanna var rädsla, kärlek och internalisering. Vad avser arbetssättet med de våldsutsatta kvinnorna ansåg professionella att det fanns fem steg för arbetet: möta kvinnan där hon är, lyssna och tro på, tydliggöra, stärka självkänslan och motivera till egna beslut. / In this study, the topic of domestic violence and men’s violence against women have been highlighted. Reasons as to why women chose to stay in abusive relationships have been investigated, and further on how professionals work and respond to these women. Six semistructured interviews with professionals were conducted during the collection of data, and thematic analysis were used when analyzing the data. The study revealed that the main reasons as to why women chose to stay were fear, love and internalization. Regarding working methods when it comes to dealing with battered women; professionals believed that there are five stages to go about: be where the woman is, listening and believing, clarifying, strengthening self-esteem and motivating to make their own decisions.

Studien syftar till att skapa förståelse för hur våld i nära relation kan förklaras i Tanzania och Sverige samt vilken inverkan strukturella faktorer har på den enskilda individens uppbrottsprocess. Syftet med studien är att förstå kontextens betydelse för våld nära relation genom att göra en jämförelse av fenomenet mellan Tanzania och Sverige. Studiens resultat består både av samlad empiri från Tanzania och Sverige samt sekundärdata från tidigare forskning. Det empiriska materialet samlades in genom sju semi-strukturerade intervjuer med professionella som arbetar med problematiken, sex stycken från Tanzania och en från Sverige. Den svenska intervjun har kompletterats med empiri genom en litteratursökning. Empirin analyserades genom en tematisk analys och har tolkats genom teorierna och begreppen intersektionalitet, systemteori, exkludering samt det traumatiska bandet. Studiens resultat visade att patriarkala strukturer, normer och traditioner som finns i Tanzania underkuvar kvinnans ställning i samhället vilket försvårar uppbrottsprocessen. I resultatet framkom att det råder stora strukturella skillnader mellan Tanzania och Sverige, där den största skillnaden var att uppbrottet i Tanzania är en process där kollektivet deltar medan det i Sverige snarare är en individuell process. Slutligen framkom det att möjliggörande faktorer uppbrottet är ekonomisk självständighet, emotionellt och praktiskt stöd samt kunskapsspridning. Genom att skapa förståelse och medvetenhet om våldet på både individ och samhällsnivå kan kvinnans möjlighet till ett uppbrott förbättras samt bidra till en utveckling av de stödinsatser som finns att tillgå. / This study aims to create an understanding of how intimate partner violence can be explained in Tanzania and Sweden, as well as the impact structural factors have on the individual's leaving process. The purpose of this study is to understand the importance of the context for intimate partner violence by making a comparison of the phenomenon between Tanzania and Sweden. The study's results consist of both collected empirical data from Tanzania and Sweden as well as secondary data from previous research. The empirical material was collected through seven semi-structured interviews with professionals who work with intimate partner violence, six from Tanzania and one from Sweden. The Swedish interview has been supplemented with a literature search. The empirical material was analyzed through a thematic analysis and has been interpreted through the theories and concepts of intersectionality, systems theory, exclusion and the traumatic bond. The results of the study showed that patriarchal structures, norms and traditions that exist in Tanzania oppress the women's position in society and that it complicates the break-up process. The results revealed that there are many structural differences between Tanzania and Sweden, where the biggest difference was that the breakup in Tanzania is a process in which the collective participates, while in Sweden it is rather an individual process. Finally, it emerged that possible factors fora breakup are financial independence, emotional and practical support and knowledge dissemination. By creating understanding and awareness of the violence on both an individual and societal level, the woman's opportunity for a breakup can be improved and contribute to the development of the support efforts that are available.