Dagens redovisning får ofta kritik för att den inte redovisar dess personal, humankapitalet, som en tillgång i balansräkningen. Problemet är aktuellt då humankapitalet generellt utgör en allt större och viktigare del av tillgångarna i dagens företag. Detta leder till att redovisningen blir missvisande, då stora skillnader uppstår mellan verkligt värde och bokfört värde. I elitidrottsföreningar är spelarna en viktig tillgång men tillvägagångsättet vid värdering av spelare skiljer sig mycket mellan både föreningar och sporterna emellan där många föreningar fortfarande inte redovisar sina spelare.   Syftet med studien är att granska hur elitidrottsföreningar värderar och redovisar sitt humankapital samt att undersöka hur valet av redovisning påverkar föreningarnas finansiella ställning och hur väl de uppfyller redovisningens kvalitativa egenskaper. För att uppfylla syftet genomfördes en studie av 5 stycken utvalda svenska elitidrottsföreningar inom fotboll och ishockey. Studien genomfördes med en deduktiv ansats där föreningarnas årsredovisningar analyserades med fokus på områdena eget kapital, resultat och redovisade spelare. Studien innehåller både en deskriptiv del där dagens redovisning inom elitidrottsföreningarna analyseras och en normativ del där vi undersöker hur föreningarnas bör redovisa spelare och vilken effekt detta hade gett på föreningarnas resultat- och balansräkning. Denna del inkluderar hur redovisningen hade sett ut om föreningarna hade aktiverat sina egna talanger i balansräkningen.   Resultatet av studien visar att elitidrottsföreningarna inom fotbollen redovisar sina spelare som en tillgång efter Svenska Fotbollförbundets rekommendationer. De undersökta ishockeyföreningarna saknar rekommendationer från förbundshåll och redovisar inte sina spelare. Vår bedömning är att ishockeyföreningarna skulle gynnas av att aktivera sina spelare i balansräkningen men att det med rådande system och avsaknaden av transfersummor inte är möjligt. Resultatet visar även att redovisningen av spelare hade uppfyllt redovisningens kvalitativa egenskaper på ett bättre sätt vid möjlighet att aktivera egna talanger i balansräkningen. Vårt bidrag till ämnesområdet utmynnar i en rekommendation till elitidrottsföreningar inom fotboll och ishockey att i framtiden skapa möjlighet till att redovisa egna upparbetade ungdomsspelare. / Today's accounting is often criticized for not reporting its staff, human capital, as an asset in the balance sheet. The problem is current since human capital generally constitute an increasingly important part of the assets in today's business. This cause a misleading in the financial statements since large differences arise between the fair value and book value. In elite sport clubs, players are an important asset but the valuation approach of the player is very dissimilar in the clubs and between different sports where many clubs still isn’t accounting their players.   The purpose of the study is to examine how the elite sport clubs value and reports its human capital, and to analyze how different accounting approach affects the clubs financial position and how well they achieve the qualitative characteristics in accounting. To fulfill this purpose, we carried out a case study of five Swedish elite clubs in football and hockey. The study was conducted with a deductive approach, where the club’s annual reports were analyzed, focusing on the areas of equity, earnings and reported players. The study contains a descriptive part where today´s accounting is analyzed and a normative part where we examine how the clubs should report their players and the effect this has given in the income statement and the balance sheet. This part also includes an analyze of the affects in the balance sheet if the clubs had activated their own youth talents in the balance sheet.   The results of the study show that the elite football clubs report its players as an asset using the Swedish Football Association's recommendations. The investigated elite hockey clubs don’t have prepared recommendations and aren´t reporting their players. Our conclusion is that the hockey clubs would benefit from activating their players in the balance sheet but that its not possible with the current system and the lack of transfer fees. The result also shows that the accounting of players had met the report's qualitative characteristics in a better way with the opportunity to activate their own talents in the balance sheet. Our contribution to the subject concludes with a recommendation that the elite clubs in football and hockey in the future should try to find a way to report their own accumulated youth players.

Sammanfattning Examensarbete, Human Resource Management, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Organisation, VT2012.   Bakgrund: Intresset för Talent Management har växt allt starkare bland svenska företag men det finns lite forskning som stödjer dess lönsamhet. HR och personalavdelningar har länge försökt att mäta ekonomiska effekter av de aktiviteter som är kopplade till företagens mänskliga resurser. Dessa mätningar förväntas ge HR-avdelningar ett större inflytande i företagen och skulle kunna ge Talent Management teoretisk legitimitet. Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga i vilken utsträckning svenska företag följer upp de ekonomiska effekterna av Talent Management, hur och varför det görs eller inte görs. Syftet är även att, om de ekonomiska effekterna följs upp, undersöka om företagen kopplar dessa effekter till lönsamhet. Metod: För att besvara studiens syfte har ett abduktivt angreppssätt med en kvantitativ enkätundersökning valts som grund för uppsatsen. Enkäten skickades ut till Sveriges hundra största företag och har följts upp av kvalitativa intervjuer för att skapa en djupare förståelse för enkätresultaten. Resultat och slutsatser: Majoriteten av Sveriges hundra största företag mäter inte effekterna av Talent Management, vilket överensstämmer med tidigare studier inom området. Bristande kunskap är grunden till att företagen inte mäter effekterna och även om viss teori belyser vikten av att mäta de ekonomiska effekterna så anser endast häften av företagen att mätningar av förtjänsterna är viktiga. Mätning av Talent Management är inte prioriterat till den grad att företagen i studien har utarbetat användbara system för att kunna mäta de positiva ekonomiska effekterna. Studien visar avslutningsvis att det finns ett behov av praktiska och teoretiska exempel för hur talanginsatserna ska kunna mätas, inte bara ekonomiskt utan överhuvudtaget.