Organizations has become more hybrid enabling the workers to work partially from the office and partially from home. As remote work was found to have an impact on team collaboration, communication, productivity, and performance, concerns have been raised about Agile Software Development (ASD) teams working remotely. Thus, the purpose of the study is to understand the impact hybrid work has on productivity in ASD teams. The study aims to contribute with knowledge regarding the relationship with hybrid work and productivity. A single case study was conducted, with the use of a sequential mixed method research design. The SPACE framework was utilized to define productivity in software development and was also utilized to support the distributed survey. Moreover, three dimensions of SPACE were selected; job satisfaction, performance, collaboration and communication. Additionally, a focus group interview was conducted to provide a deeper understanding of the survey findings. The empirical findings indicate the hybrid work to impact job satisfaction, and collaboration and communication positively. While the performance was high, there was a low impact of hybrid work. The empirical findings imply that investments in the tools and resources are crucial for the job satisfaction. Furthermore, meetings that involve high participation in collaboration and communication should require physical presence. By allowing for continuous meetings regarding the well-being of workers, a sustainable work-life balance can potentially be achieved. Limitations can be found in the study where the findings are restricted to the context of a single case study. Thus, further research can be conducted to enrich the findings with other settings and strategies. / Organisationer har blivit mer hybrida vilket gör det möjligt för arbetarna att arbeta delvis från kontoret och delvis hemifrån. Eftersom distansarbete har visat en inverkan på samarbete, kommunikation, produktivitet och prestanda i team, har det väckts rädsla om att team i agil mjukvaruutveckling (ASD), ska arbeta på distans. Syftet med studien är att förstå vilken inverkan hybrid arbete har på produktiviteten i ASD-team. Studien syftar till att bidra med kunskap om sambandet med hybrid arbete och produktivitet. En enskild fallstudie genomfördes med användning av en sekventiell forskningsdesign med blandad metod. SPACE-ramverket användes för att definiera produktivitet i mjukvaruutveckling och användes dessutom för att underbygga den distribuerade undersökningen. Dessutom valdes tre dimensioner av SPACE ut; arbetsglädje, prestation, samarbete och kommunikation. Vidare genomfördes en fokusgruppsintervju för att skapa en djupare förståelse av resultaten från undersökningen. De empiriska resultaten indikerar hybrid arbetet har en positiv inverkan på arbetstillfredsställelse, samarbete och kommunikation. Det visade sig att prestandan i arbetet var hög men att hybrid arbete inte längre påverkade dess resultat. De empiriska resultaten tyder på att investeringar i verktyg och resurser är avgörande för arbetstillfredsställelsen. Dessutom bör möten med högt engagemang i samarbete och kommunikation kräva fysisk närvaro. Genom att införa kontinuerliga möten angående arbetarnas välbefinnande kan en hållbar balans mellan arbete och privatliv potentiellt uppnås. Begränsningar kan hittas i studien där resultaten är begränsade till sammanhanget för en enskild fallstudie. Således kan ytterligare forskning utföras för att berika resultaten med andra miljöer och strategier.

Titel: Covid-19s påverkan på produktivitet och arbetsförhållanden vid övergången till distansarbete.   Nivå: Examensarbete på Grundnivå i ämnet företagsekonomi   Författare: Sofia Axelsson och Jennifer Österberg   Handledare: Arne Fagerström   Datum: 2023 - Januari   Syftet med examensarbetet är att skapa förståelse för hur anställda upplever förändringen gällande arbetsförhållanden och produktivitet i redovisningsbyråer under Covid-19. Detta besvaras genom att titta på faktorer som påverkar produktiviteten och arbetsförhållanden. Uppsatsen består av en kvalitativ studie utförd med semistrukturerade intervjuer utförda på redovisningsbyråer. Resultatet tyder på att produktiviteten inte förändrats nämnvärt under Covid-19 pandemins distansarbete. Olika faktorer har genererat i förhalningar av arbetsuppgifter men respondenterna som tillfrågats har arbetat mer vid stora deadlines för att utföra sina arbetsuppgifter i rätt tid. Den psykologiska effekten vid distansarbete är stor vilket både tidigare forskning och empirin tyder på. Därmed har arbetsförhållandena förändrats. En idé till fortsatt forskning är att undersöka om anställda som arbetar hemifrån mår sämre än de som arbetar på kontoret och vad det kan ge för konsekvenser.   Nyckelord: “Covid-19”, “distansarbete”, “arbeta hemifrån”, “hybrid arbete” och “arbetsförhållanden”. / Title: The impact of Covid-19 on productivity and working conditions during the changeover to remote work.   Level: Bachelor's degree in the subject Business Administration   Author: Sofia Axelsson and Jennifer Österberg   Supervisor: Arne Fagerström   Date: 2023 – January   The puropse of the thesis is to create an understanding of how employeés experience the change in work conditions and productivity in accounting firms during Covid-19. This is answered by looking at factors that affect productivity and the work conditions. This thesis consists of a qualitative study with semi-structured interviews on accounting firms. The result indicates that productivity has not changed significantly during the remote work of the Covid-19 pandemic. Several factors have been generated in delaying work tasks but respondents who are asked have worked more around big deadlines to complete their work tasks on time. The psychological effect of remote work is big, as both previous research and empirical evidence indicate. Thus working conditions have changed. One idea for continued research is to investigate whether employees who work from home feel worse than those who work in the office and what the consequences may be.   Key words: “Covid-19”, “remote work”, “work from home”, “hybrid work” and “working conditions”.

I samband med olika nationella rekommendationer under Covid-19-pandemin har utvecklingen av distansarbete ökat. Den här studien har undersökt huruvida upplevd stress och allmän hälsa skiljer sig åt mellan arbetstagare med olika grad av flexibelt arbete. Inverkan av arbetsmiljöfaktorer som krav och socialt stöd har också undersökts. En blandning av att arbeta på distans och på arbetsplatsen, definieras i denna studie som flexibelt arbete. Insamling av data genomfördes med en kvantitativ metod där data samlades in via enkät. 152 respondenter i åldrarna 20–67, varav 104 kvinnor och 48 män valde att delta i studien. Den insamlade datan analyserades i SPSS med hjälp av variansanalys ANOVA, post-hoc-analys och korrelationsanalyser. Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad beträffande allmän hälsa och grad av flexibelt arbete, mellan grupperna med olika grad av flexibelt arbete. Däremot framkom tendenser att de som arbetar en till två dagar i veckan på distans upplever bättre allmän hälsa jämfört med övriga grupper. Vidare visade resultatet en statistiskt signifikant gruppskillnad, de som arbetar en till två dagar i veckan på distans upplever högre socialt stöd från chef jämfört med de som arbetar tre till fem dagar i veckan på distans. Slutsatserna visar att arbetstagare som arbetar i snitt en till två dagar upplever högst socialt stöd. / The occurrence of teleworking has increased, not least in connection with various national recommendations during the Covid-19 pandemic. This study has examined whether perceived stress and general health differ between workers who work in varying degrees of telework. The impact of work environment factors, such as demands and social support has also been investigated. A combination of working remotely and in the workplace is defined by this study as flexible work. The data collection was performed using a quantitative method, a survey was used to collect data. The sample consisted of 152 respondents, aged 20-67, 104 women and 48 men. The collected data were analyzed in SPSS using variance analysis ANOVA, post-hoc analysis and correlation analysis. The results showed no statistically significant difference in general health and degree of telework when comparing the different sample groups, however, there were tendencies that those who telework one to two days a week, experience better general health. Furthermore, the results showed a statistically significant group difference, those who telework one to two days a week, experience higher social support from managers, compared with those who telework three to five days a week. The conclusion can be drawn that workers who telework at an average of one to two days a week, appear to have the highest social support.