• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • 3
  • Tagged with
  • 6
  • 6
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika 1967—2014 : Nordiska Afrikainstitutets åsikt om den Afrikanska utvecklingen / Economic development in Africa 1967-2014 : Nordic African Institute's opinion on African development

Muntasir, Hassan January 2017 (has links)
De publikationer som Nordiska Afrikainstitutet (NAI) har publicerat från 1967 till 2014 har skrivits av olika forskare vissa har endast bidragit med ett kapitel i en publicering medans andra har återkommit med flera forskarrapporter under flera år. Trots mångfalden av forskare har de haft ett uppdrag från NAI eller så har NAI valt att publicera deras åsikter på grund av att deras åsikter överstämmer med NAI’s syn om den afrikanska utvecklingen. De endogena faktorer som forskarrapporterna har lyft fram som de främsta anledningar till Afrikas ekonomiska förhållanden under den valda undersökningsperioden har varit ett misslyckat politiskt och ekonomisk system och korruption som har bidragit till att underminera det afrikanska samhället, samt en snabb befolkningstillväxt som urholkar den ekonomiska tillväxten som inte är tillräcklig hög för att absorbera befolkningsökningen. De exogena orsakerna har varit IMF och Världsbanken som har påtvingat Afrika utvecklingsprogram som har bidragit till att öka fattigdomen. Dessa faktorer har gjort att de afrikanska nationerna inte har haft samma utveckling som andra utvecklingsländer på andra kontinenter. NAI har i deras publiceringar återkommit till dessa faktorer som de viktigaste orsakerna till Afrikas underutveckling. / The publications published by Nordic Africa Institute (NAI) from 1967 to 2014 have been written by various researchers. Some have only contributed a chapter in a publication while others have returned with several research reports for several years. Despite the diversity of researchers, they have had a mission from NAI or NAI has chosen to publish their opinions because their views are in line with NAI's views on African development. The endogenous factors that the research reports have emerged as the main reasons for Africa's economic conditions during the chosen investigation period have been a failed political and economic system and corruption that have helped to undermine African society, as well as rapid population growth that jeopardizes economic growth as is not sufficiently high to absorb population growth. The exogenous causes have been the IMF and the World Bank that have forced Africa's development programs that have helped to boost poverty. These factors have meant that the African nations have not had the same development as other developing countries on other continents. NAI has reverted to these factors as the main reasons for Africa's underdevelopment.
2

Deliberativa samtal som undervisningsform i Zambia

Zackrisson, Alfred, Olsson, Anna, Jonsson, Tomas January 2011 (has links)
Sammanfattning Denna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika skolor. Innehållet i intervjuerna konkretiserades genom Tomas Englunds fem kriterier för ett deliberativt samtal. Undersökningen visar på elevers och lärares olika uppfattningar om det deliberativa samtalet som undervisningsform. Resultatet visar att zambiska lärare och elever anser att diskussioner är vanligt förekommande. Diskussionerna är utformade på ett sätt där eleverna stundtals får ställa sina åsikter mot varandra, lyssna till det bättre argumentet och i viss mån nå konsensus. Eleverna känner sig för det mesta trygga att uttrycka sig, vilket lärarna arbetar för att främja. Alla elever upplever att de kan ifrågasätta lärarna, men de exempel som givits handlar främst om fakta- och stavfel. De flesta diskussionerna sker utan lärarens närvaro, något som uppmuntras av lärarna. Även dessa diskussioner är enligt eleverna lärande. Det finns skillnader mellan skolorna vad gäller deliberativa undervisningsmetoder. På Skola 2 menar lärarna att ifrågasättande är något positivt som bör uppmuntras och lärarna är mer benägna att övervaka elevdiskussioner än vad lärarna på de andra skolorna är. På Skola 1 uttrycker både elever och lärare att lärarna ska respekteras på grund av deras högre ålder, något vi anser kan hämma deliberationen. Lärarna på Skola 3 är de enda som ger uttryck för bestraffningar om de inte blir åtlydda, vilket också hämmar deliberation enligt vår uppfattning. Generellt är det Skola 2 som särskiljer sig från Skola 1 och 3, som i många avseenden liknar varandra.
3

Nätverket – luften under vingarna för svenska SMF på tillväxtmarknader i Afrika? : En kvalitativ fallstudie av ett techbolags internationalisering till Malawi och Rwanda

Jakobsson, Siri, Viklander, Mikaela January 2021 (has links)
Forskning på internationalisering av företag ur ett nätverksperspektiv är förhållandevis utbredd. Däremot har forskningsstudier gällande små- och medelstora företags (SMF:s) etablering på tillväxtmarknader i Afrika varit tämligen begränsad. Syftet med studien var därför att undersöka hur svenska SMF inom techsektorn använder nätverk vid etablering på tillväxtmarknader i Afrika, både utifrån ett praktiskt och ett teoretiskt perspektiv. Genom en kvalitativ fallstudie studerades hur ett SMF använde sig av företagets, entreprenörens och en inkubators nätverk vid sin internationalisering till Malawi och Rwanda. Studiens resultat visar på att samtliga tre nätverksperspektiv påverkar fallföretagets internationalisering men i olika grad. Tillsammans med sitt nätverk skapade företaget en plattform för kunskapsutbyte vilket bidrog till att bygga förtroende på marknaden. Även entreprenörens tidigare erfarenhet och nätverk var avgörande samt flexibiliteten av affärsmodellen. Inkubatorn spelade en mindre men fortfarande central roll genom att bidra med kunskap om marknaden, legitimitet och kontakter via sitt nätverk.
4

The role of personal remittances in financial sector development : evidence for Africa

Kumire, Margaret 06 1900 (has links)
The study investigated the impact of remittances on financial development in Africa using the dynamic generalised methods of moments (GMM) and other panel data analysis methods with data from 2003 to 2015. Using the same econometric estimation methods, the study also explored the influence of the complementarity between remittances and economic growth on financial development in Africa. Literature on the relationship between remittances and financial development is mixed, inconclusive and indecisive. The desire to contribute towards literature on the influence of remittances on financial development in the African context prompted this study. In Africa, personal remittances had an insignificant positive impact on financial development across all the econometric estimation approaches in all the four models, in line with some empirical studies on the subject matter. African countries are urged therefore to avoid wasting their time developing and implementing remittances, foreign aid and human capital development enhancement policies as a way of spearheading financial development. Using both broad money (as % of GDP) and domestic private credit ratio as measures of financial development, the interaction between remittances and economic growth was found to have a non-significant negative effect on financial development in Africa. The policy implication is that Africa needs to avoid over relying on economic growth as a channel through which financial development can happen / Die studie het die impak van betalings op finansiële ontwikkeling in Afrika ondersoek – deur middel van die dinamiese veralgemeende momentemetode (GMM) en ander metodes van paneeldata-ontleding, met data van 2003 tot 2015. Dieselfde ekonometriese beramingsmetodes is ook ingespan om die invloed van die komplementariteite tussen betalings en ekonomiese groei op finansiële ontwikkeling in Afrika te ondersoek. Die literatuur oor die verwantskap tussen betalings en finansiële ontwikkeling is gemeng, onoortuigend en vaag. Die begeerte om tot die literatuur oor die invloed van betalings op finansiële ontwikkeling in die Afrika-konteks by te dra, het tot hierdie studie aanleiding gegee. In Afrika het persoonlike betalings ʼn onbeduidende positiewe impak op finansiële ontwikkeling in al die benaderings tot ekonometriese beraming in al vier modelle gehad, wat strook met sommige empiriese studies oor die onderwerp. Afrika-lande word dus gemaan om nie hul tyd te mors met die ontwikkeling en implementering van betalings en buitelandse hulp en beleide om mensekapitaalontwikkeling te verbeter as ʼn manier om finansiële ontwikkeling te lei nie. Daar is bevind dat sowel breë geldvoorraad (as ʼn persentasie van BBP) en die binnelandse private kredietverhouding as maatstawwe van finansiële ontwikkeling, die wisselwerking tussen betalings, en ekonomiese groei ʼn nie-beduidende negatiewe uitwerking op finansiële ontwikkeling in Afrika het. Die beleidsimplikasie is dat Afrika moet waak teen oorafhanklikheid van ekonomiese groei as ʼn kanaal waardeur finansiële ontwikkeling kan plaasvind. / Ucwaningo beluphenya umthelela wezimali ezibhadalwayo mayelana nokuthuthukiswa komkhakha wezezimali e-Afrika ngokusebenzisa izindlela ezifanayo zezikhathi (GMM) kanye nezinye izindlela zokuhlaziywa idatha yephaneli ngokusebenzisa idatha yonyaka ka 2003 ukufikela ku 2015. Ngokusebenzisa izindlela ezifanayo zohlelo lokulinganisa isimo somnotho (econometric estimation), ucwaningo futhi luye lwahlola umthelela wousebenzisana okuphakathi kwezimali ezibhadalwayo kanye nokuhluma komnotho mayelana nokuthuthukiswa ngezimali e-Afrika. Umbhalo wobuciko mayelana nobudlelwano phakathi kwezimali ezibhadalwayo kanye nokuthuthukiswa kwezinhlaka zezimali uxutshwe ndawonye, awunaso isiphetho futhi awukwazi ukuthatha izinqumo. Isidingo sokufaka igalelo embhalweni wobuciko mayelana nomthelela wezimali ezibhadalwayo kwihlelo lokuthuthukiswa kwezimali ngaphansi kwesizinda sase-Afrika, ykho okuphembelele ukuthi kube nalolu cwaningo. E-Afrika, izimali ezibhadalwa abantu ziye zaba nomthelela omuhle kwintuthuko yezimali kuzo zonke izindlela zokulinganisa izinga lentuthuko yezomnotho kuwo wonke amamodeli amane, ngokuhambisana nezinye izifundo zocwaningo oluphathekayo lwalesi sifundo. Ngalokho-ke amazwe ase-Afrika ayanxenxwa ukuthi agweme ukumosha isikhathi sawo athuthukisana futhi asebenzisa uhlelo lokuthumela izimali futhi agweme ukuqinisa imigomo yoncedo oluvela emazweni angaphandle kanye nokuthuthukisa abantu ngokwamakhono omsebenzi, njengento yokuhlahla indlela yohlelo lokuthuthukiswa kwezimali. Ukusethenziswa kokubili imali ebanzi (njengephesenti le-GDP) kanye njengesilinganiso sesikweletu, phecelezi-domestic private credit ratio sisebenza njengesilinganiso sezinga lokutthuthuka ngokwezimali, ukusebenzisana phakathi kwezimali ezibhadalwayo kanye nokuhluma komnotho kutholakele ukuthi kube nomthelela ongabalulekile omubi phezu kwezinga lentuthuko yezimali e-Afrika. Ngokomgomo lokhu kuchaza ukuthi i-Afrika idinga ukuthi igweme ukwencika kakhulu ukusebenzisa uhlelo lokuthuthukiswa komnotho njengomgudu lapho kungathuthukiswa komnotho. / Financial Accounting / M. Com. (Business Management)
5

The impact of information and communication technology adoption on stock market development in Africa

Igwilo, Jerry Ikechukwu 01 1900 (has links)
Abstracts in English, Zulu and Xhosa / The information communication technology (ICT) sector has, arguably, grown in leaps and bounds over the years to assume a key role in every facet of economic activity. In the wake of the fourth industrial revolution, the major policy preoccupation of governments is how to harness ICT to spur economic growth. As such, the principal objective of this study was to examine the impact of adopting ICT on the development of African stock exchanges, determine whether ICT adoption and stock market development are co-integrated, and establish any causal links between ICT adoption and stock market development. The study examined a panel of 11 African stock exchanges for the period 2008-2017 and employed various econometric techniques to test its objectives. The dependent variable for this study was stock market development, while the independent variable was ICT adoption. The control variables employed were financial freedom and economic growth proxied by gross domestic product. In its findings, the study established that the adoption of ICT has a positive and statistically significant effect on the number of listed companies, stock market capitalisation and the total value of shares traded at the selected African stock exchanges. Hence, as an economy turns out to be progressively ICT-situated, expanded access to and utilisation of ICT advances, thus improving a nation's financial economy. Secondly, it established that ICT adoption and the stock market are cointegrated and positively related in the long run. The results further indicated a bi-directional causal relationship (complementarity) between ICT adoption and stock market development. In essence, ICT adoption and stock market development reinforce each other. This study contributes to the body of knowledge in a number of ways. This is the first study to examine the phenomenon of ICT-stock market nexus employing a panel study. Moreover, the study employed a robust methodology underpinned by using indices to proxy ICT and stock market development. Thirdly, unlike other studies on this topic, this study did not just end with the first inquiry of a deterministic relationship, but also probed for co-integration of the series tested for causality and proffers policy advice. The findings of the research imply that policymakers should be more resolute when formulating ICT policies that can drive stock market development for better economic growth and for better integration with other African stock exchanges. / Umkhakha wezethekinoloji yelwazi kanye nokuthintana (ICT) ngaphandle kokuphikiswa, ukhule wandlondlobala eminyakeni edlulileko ukobana uthome ukudlala indima eqakathekileko kiyo yoke imisebenzi yezomnotho. Ekuthomeni kwamatjhuguluko wesine wezamabubulo, into ekulu yokuthoma ngomthethomgomo karhulumende kuqala ukobana ihlelo le-ICT lingasetshenziswa bunjani ukobana lihlumise umnotho. Ngakho-ke, umnqopho omkhulu werhubhululo leli bekukuhlola umthintela wokutjhugulukela ku-ICT mayelana nokuthuthukiswa kwemaraga ye-Afrika yezokutjhentjhiselana ngamatjhezi, ukuqinisekisa ukuthi mhlambe ukutjhugulukela ku-ICT kanye nokuthuthukiswa kwemaraga yamatjhezi kungahlanganiswa na, begodu nokuhloma nginanyana ngiliphi itjhebiswano phakathi kokutjhugulukela kwi-ICT kanye nokuthuthukiswa kwemaraga yamatjhezi. . Irhubhululo belihlola iphanele yeemaraga ezili-11 zokutjhentjhiselwana mwamatjhezi esikhathini esiphakathi kuka 2008-2017 begodu lisebenzise iindlela ezahlukeneko zokumeda umnotho ukobana ihlole iminqopho yayo. Ivarebuli engakazijameli yerhubhululweli bekukuthuthukiswa kweemaraga zamatjhezi, kanti ivarebuli ezijameleko yona bekukutjhugulukela ku-ICT. Amavarebuli asetjenziswe ngeemedo kube kukhululeka ngokweemali nangokuhlumisa umnotho lokhu okukhambisana nomkhiqizo woke wangekhaya wenarha. Kilokho okutholwe lirhubhululo, irhubhululo lithole ukuthi ukutjhugulukela kwi-ICT kunomthelela omuhle khulu nokuqakatheka ngokwamanani phezu kwembalo yeenkhamphani ezitloliswe ngaphasi kwemaraga yokutjhentjhisana ngamatjhezi, phezu kokuqiniswa ngeemali kwemaraga yamatjhezi kanye nenani loke lamatjhezi athengiswa eemaraga ezikethiweko zamatjhezi ze-Afrika. Yeke-ke, njengombana ituthuko yomnotho ibonakala idzimelele phezu kwe-ICT, njengombana ukutholakala kanye nokusetjenziswa kwetuthuko ye-ICT, kanti lokho kuthuthukisa umnotho wezeemali wenarha. . Kwesibili, irhubhululo likghonile ukubona ukuthi ukutjhugulukela ku-ICT kanye neemarageni zamatjhezi kuzizinto ezihlangeneko nezihlobene ngendlela ehle esikhathini eside. Imiphumela iragele phambili nokuveza itjhebiswano elinikela indlela (complementarity) phakathi kokutjhugulukela ku-ICT kanye nekuthuthukisweni kweemaraga zamatjhezi. . Eqinisweni, ngokutjhugulukela ku-ICT neemarageni zamatjhezi kuyaziqinisa lezi zinto. Leli rhubhululo lifaka isandla kuziko lelwazi ngeendlela ezinengi. Leli kulirhubhululo lokuthoma elihlola indaba yethintano lemaraga yamatjhezi elisebenzisa irhubhululo lephaneli. Ngaphezu kwalokho, irhubhululo lisebenzisa indlela ekhutheleko esekelwa kusebenzisa amatshwayo ku-ICT esekelako kanye nokuthuthukiswa kwemaraga yamatjhezi. Kwesithathu, lokhu kuhlukile kamanye amarhubhululo amalungana nalesi sihloko, leli rhubhululo akhange aphelele nje ngokuthoma ukubuza itjhebiswano elivezako, kanti begodu leli rhubhululo belihlola ukuhlanganiswa ndawonye komlandelande ehlolwe ukudala ubujamo begodu nokunikela isiyeleliso somthethomgomo. Okutholwe lirhubhululo kutjho bona abenzi bomthethomgomo kufanele baqalisise khulu lokha nabatlama imithethomgomo ye-ICT leyo engakhozelela ituthuko yeemaraga zamatjhezi ukobana kuhlume umnotho begodu nokuhlanganiswa ncono neemaraga ze-Afrika zokutjhentjhana ngamatjhezi. / Icandelo leTheknoloji yoNxibelelwano loLwazi(i-ICT) nelinokuphikiswa, likhule kakhulu ngokukhawuleza eminyakeni egqithileyo ekudlaleni indima ephambili kwiinkalo zonke zemisebenzi yezoqoqosho. Ukuvela kwenguqu yesine yezoshishino, owona mgaqo-nkqubo uphambili koorhulumente ngowokufumana iindlela zokudibanisa ezobuchwepheshe ukukhuthaza uhlumo kwezoqoqosho. Kunjalo, injongo ephambili kolu phononongo ibikukuhlola impembelelo yokusebenzisa/ yokwamkela i-ICT kuphuhliso lotshintshiselwano lweempahla zase-Afrika, ukuhlola ukuba ukwamkelwa kwe-ICT kunye nophuhliso lweemarike zidityanisiwe, kunye nokumisa naliphi na ikhonco lonxibelelwano lonobangela phakathi kokwamkelwa kwe-ICT kunye nophuhliso lwemarike yotshintshiselwano lwempahla Uphononongo lwahlola iphaneli ezili-11 zotshintshiselwano lwempahla eAfrika kwisithuba sowama-2008 kuya ku-2017 kwaye kwasetyenziswa uthotho lweendlela zobugcisa kwezoqoqosho ukuvavanya iinjongo zalo. Into eguqukayo yoxhomekeko kolu phando yayikuphuhlisa imarike yesitokhwe, ngelixa okwakuyinto ezimeleyo yayikukwamkela i-ICT. Izinto eziguquguqukayo ezilawulwayo ezazisetyenziswa yayiyinkululeko yezemali nokukhula koqoqosho okwakucaciswa ngemveliso yasekhaya ngokubanzi. Kwiziphumo zalo zophando, lufumanise ukuba ukusetyenziswa kwe-ICT kunefuthe elilungileyo elibonakalayo ngokwamanani kwiinkampani ezidwelisiweyo, ukurhweba kwimarike yesitokhwe kunye nexabiso elipheleleyo lezabelo ezithengiswa kwiimarike zesitokhwe zotshintshiselwano ezikhethiweyo zase- Afrika.. Ngenxa yoko, njengoko uqoqosho luguquka ngokuqhubekekayo luba kwimeko ye ICT lwandise ukufikeleleka kunye nokusetyenziswa kwenkqubela phambili ye-ICT, ngaloo ndlela iphucula uqoqosho lwezimali lukazwelonke. Okwesibini, yafumanisa ukuba ukwamkelwa kwe-ICT kunye nemarike yesitokhwe kudityanisiwe kwaye ziya kusebenzisana kakuhle ekuhambeni kwexesha. Iziphumo zaye zaphinda zabonisa ubudlelwane bozalwano macala (ukuphelelisa) phakathi kokwamkelwa kwe-ICT kunye nophuhliso lwemarike yotshintshiselwano/yesitokhwe. Ngokubalulekileyo, ukwamkelwa kwe-ICT kunye nophuhliso lweemarike kwenza zomelezane. Olu phando lunegalelo kulwazi oluninzi olukhoyo ngeendlela ezininzi. Olu luphando lokuqala ukuvavanya uthotho lwamakhonco emarike yesitokwe ye-ICT-isebenzisa iiphaneli zophando. Ngaphaya koko, uphononongo lusebenzise indlela engqongqo exhaswa kukusebenzisa izalathiso (indices) zomelwano kwi-ICT kunye nophuhliso lwemarike. Okwesithathu, ngokungafaniyo nolunye uphando olwenziweyo kwesi sihloko, olu phononongo aluphelanga nje kuphando lwangaphambili olwalungobudlelwane lwezigqibo (zokuzimisela), kodwa lwaphinda lwaphandela ukuhlanganiswa kothotho oluvavanyiweyo lonobangela kunye nokuphakamisa ingcebiso yomgaqo-nkqubo. Iziphumo zophando zithetha ukuba abaqulunqi bemigaqo-nkqubo kufuneka bazimisele ngakumbi xa besenza imigaqo-nkqubo ye-ICT enokuqhubela phambili ukuphuculwa kwemakethi yesitokhwe ukwenzela ukukhulisa uqoqosho olungcono kunye nokusebenzisana kakuhle nezinye iimarike zotshintshiselwano zaseAfrika. / Business Management / D. Admin. (Business Management)
6

An e-learning instructional design framework for mobile devices in Africa

Garbers, Rachel 12 1900 (has links)
English text, with summaries in English, Afrikaans and Zulu / This study aims to propose an e-learning framework for mobile devices in Africa to help improve enrolment rates and education standards in the FET (Further Education and Training) phase. The study is qualitative in nature and employs document analysis as main research method. An overview of the South African education context with supporting statistical data to motivate why an e-learning alternative is crucial for improving South African and African education is provided. The literature review includes a descriptive analysis of 7 existing e- and m-learning frameworks, with key features highlighted for possible adaptation or incorporation into an e-learning framework for Africa. Behaviourism, Constructivism and Connectivism are discussed as applicable learning theories to pedagogically underpin this proposed e-learning framework. Thereafter, a critical evaluation of current South African education policy documents (White Papers, the Norms and Standards for Educators and the Draft Policy for the Provision and Management of Learning Teaching and Support Materials) is conducted to determine whether these policies support and enable e-learning effectively. Part 2 of Chapter 5 comprises a critical analysis and comparison of education systems and applicable legislation in the USA, Finland and Malawi to establish how education is structured and how e-learning is administered in these countries to make relevant recommendations for South Africa and to inform the design of an e-learning framework for Africa. Research findings are presented as answers to the research questions posed and the proposed e-learning framework with further recommendations are presented to the South African Department of Basic Education, teachers and researchers. / Die doel van hierdie studie is om ‘n e-onderrig-en-leer raamwerk vir mobiele toestelle vir Afrika voor te stel, sodat inskrywingsgetalle en onderrig- en leerstandaarde in die Verdere Onderrig en Opleidings (VOO) fase verbeter kan word. Dit is ‘n kwalitatiewe studie en dokumentanalise word as navorsingsmetode toegepas. ‘n Oorsig van die huidige Suid-Afrikaanse onderwysstelsel en konteks met ondersteunende statistiese bevindinge word verduidelik om e-onderrig-en-leer as noodsaaklike alternatief vir Suid-Afrika en Afrika te motiveer. Die literatuuroorsig sluit ‘n beskrywende analise van sewe bestaande e- en m-onderrig-en-leer (mobiele-onderrig-en-leer) raamwerke in. Hoofkenmerke van elke raamwerk word uitgelig vir moontlike aanpassing en inkorporering in ‘n e-onderrig-en-leer raamwerk vir die Afrika-konteks. Leerteorië, nl Behaviourisme, Konstruktivisme en Konnektivisme (Connectivism) word in diepte bespreek as pedagogies fundamenteel om die e-onderrig-en-leer raamwerk te onderbou en te ondersteun. ‘n Kritiese evaluasie van Suid-Afrikaanse onderwysbeleid (d.w.s. Witskrifte, die Norme and Standaarde vir Onderwysers en die konsepdokument oor die Voorsiening en Bestuur van Onderrig-, Leer- en Ondersteuningsmateriaal) is gedoen om vas te stel of die beleid wel e-onderrig-en-leer effektief ondersteun en prakties moontlik maak. ‘n Krities analitiese en vergelykende studie van die VSA (Verenigde State van Amerika), Finland en Malawi se onderwysstelsels- en wetgewing is gedoen in hoofstuk 5 deel 2 om te bepaal hoe dié lande onderwys struktureer en hoe e-onderrig-en–leer geadministreer word, sodat relevante voorstelle vir Suid-Afrika gemaak kan word en om insae te lewer in die ontwerp van ‘n e-onderrig-en-leer raamwerk toepaslik vir die Afrika-kontinent. Navorsingsbevindinge word voorgelê aan die Suid-Afrikaanse Departement van Basiese Onderwys, onderwysers sowel as aan navorsers. / Lolu cwaningo luhlose ukuphakamisa uhlaka lwe-e-learning lamadivaysi eselula e-Afrika ukusiza ukuthuthukisa izinga lokubhalisa nezindinganiso zemfundo kwiSigaba se-FET (Further Education and Training). Ucwaningo luyimfanelo enemvelo futhi lusebenzisa ukuhlaziywa kwedokhumenti njengendlela yokucwaninga eyinhloko. Ukuhlolisisa umongo wezemfundo waseNingizimu Afrika ngokusekela imniningwane yezibalo ukugqugquzela ukuthi kungani enye yokufunda email ibalulekile ekuthuthukiseni imfundo yaseNingizimu Afrika ne-Afrika. Ukubuyekezwa kwezincwadi kuhlanganisa ukuhlaziywa okuchazayo kwezinhlaka eziyisikhombisa ezisekhona ze-e- e-m-learning, nezici eziyinhloko eziqokonyiswe ukukhishwa kwe-adaption noma ukufakwa kwisakhiwo se-e-learning se-Afrika. Ukuzikhethela, Ukwakhiwa kwe-Constructivism (Kwe Zokwakha) kanye ne-Connectivism (Kwe Zokuxhumana) kuxoxwa njengezifundo ezifanele zokufunda ukusekela lolu hlelo oluhlongozwayo lwe-e-learning. Ngemuva kwaloko, ukuhlolwa okubalulekile kwemibhalo yamanje yemfundo yaseNingizimu Afrika (Amaphepha Asemhlophe, Imigomo Nemigomo Yabafundisi kanye neNqubomgomo Yohlaka Lokufundiswa Nezifundo Nokusekela) kwenziwa ukuze kutholakale ukuthi lezi zinqubomgomo zisekela futhi zikwazi yini ukufundisa nge-e-ephumelelayo. Ingxenye yesibili yeSahluko sesihlanu iqukethe ukuhlaziywa okubucayi kanye nokuqhathaniswa kwezinhlelo zemfundo kanye nemithetho esebenzayo eMelika, eFinland nase Malawi ukuqinisekisa ukuthi imfundo ihlelwe kanjani nokuthi i-e-learning inikezwa kanjani ukwenza izincomo ezifanele eNingizimu Afrika nokwazisa ukuklama uhlaka lwe-e-learning lwe-Afrika. Imiphumela yokucwaninga inikezwa njengezimpendulo zemibuzo yokucwaninga ephakanyisiwe kanye nohlaka oluhlongozwayo lwe-e-learning kanye nezincomo ezengeziwe ezethulwa eMnyangweni wezemfundo Eyisisekelo, othisha nabacwaningi baseNingizimu Afrika. / Curriculum and Instructional Studies / M. Ed. (Curriculum Studies)

Page generated in 0.4148 seconds