<p>Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten är en högaktuell fråga i finsk politik. Både på statlig och kommunal nivå diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förändring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning på problemet. Den pågående Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala. Fokus ligger i förekomsten av demokrati och effektivitet i debatten. I vilka termer förespråkar staten kommunsammanslagningar? Hur förhåller sig den nationella lagstiftningen till demokratin och effektiviteten och vilka aspekter gynnas respektive missgynnas av kommunsammanslagningen i praktiken?</p><p>Den nationella politiken påverkar den lokala förvaltningsnivåns, kommunernas, verksamhet. Delar av den nationella politiken och lagstiftningen sätter fallstudien i en större kontext och kännedom om förordningar underlättar användandet av fallstudiens resultat i andra fall. Tanken med att ha de olika delarna är dels att ge kunskap till dem som är intresserade av att veta mer om det här aktuella ämnet som berör alla kommuner. Ytterligare en tanke med att behandla både den nationella och lokala nivån är att undersöka om staten och kommunerna agerar enligt samma linjer. Lagstiftningen gällande ändringen i kommunindelningen styr själva kommunindelningsutredningsprocessen och planeringen av organisationen av verksamheten i den nya kommunen. Därmed är det viktigt att känna till varifrån kommunindelningsutredningar och verksamhetsplaner utgår.</p><p>Fallstudien undersöker kommunsammanslagningen av Joensuu, Kiihtelysvaara och Tuupovaara som skedde innan reformen började men representerar den typen av kommunsammanslagning som reformen förespråkar. Kommun- och servicestrukturreformen påverkar kommunerna i Norra Karelen och det kan eventuellt ske flera sammanslagningar i området. Uppsatsen ger kunskap om kommunsammanslagningar till dem som är intresserade av att veta mer om vad kommunsammanslagningen medför i praktiken och vad det finns för argument och motiv för att genomföra kommunsammanslagningar.</p><p>Studien kommer fram till att argument och motiv utifrån en syn med effektiviteten i fokus får starkare betoning i fråga om kommunsammanslagningar. Det förekommer fler argument som påstås gynna effektiv användning av resurser än det förekommer argument för att förbättra den kommunala demokratin.</p>

Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten är en högaktuell fråga i finsk politik. Både på statlig och kommunal nivå diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förändring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning på problemet. Den pågående Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala. Fokus ligger i förekomsten av demokrati och effektivitet i debatten. I vilka termer förespråkar staten kommunsammanslagningar? Hur förhåller sig den nationella lagstiftningen till demokratin och effektiviteten och vilka aspekter gynnas respektive missgynnas av kommunsammanslagningen i praktiken? Den nationella politiken påverkar den lokala förvaltningsnivåns, kommunernas, verksamhet. Delar av den nationella politiken och lagstiftningen sätter fallstudien i en större kontext och kännedom om förordningar underlättar användandet av fallstudiens resultat i andra fall. Tanken med att ha de olika delarna är dels att ge kunskap till dem som är intresserade av att veta mer om det här aktuella ämnet som berör alla kommuner. Ytterligare en tanke med att behandla både den nationella och lokala nivån är att undersöka om staten och kommunerna agerar enligt samma linjer. Lagstiftningen gällande ändringen i kommunindelningen styr själva kommunindelningsutredningsprocessen och planeringen av organisationen av verksamheten i den nya kommunen. Därmed är det viktigt att känna till varifrån kommunindelningsutredningar och verksamhetsplaner utgår. Fallstudien undersöker kommunsammanslagningen av Joensuu, Kiihtelysvaara och Tuupovaara som skedde innan reformen började men representerar den typen av kommunsammanslagning som reformen förespråkar. Kommun- och servicestrukturreformen påverkar kommunerna i Norra Karelen och det kan eventuellt ske flera sammanslagningar i området. Uppsatsen ger kunskap om kommunsammanslagningar till dem som är intresserade av att veta mer om vad kommunsammanslagningen medför i praktiken och vad det finns för argument och motiv för att genomföra kommunsammanslagningar. Studien kommer fram till att argument och motiv utifrån en syn med effektiviteten i fokus får starkare betoning i fråga om kommunsammanslagningar. Det förekommer fler argument som påstås gynna effektiv användning av resurser än det förekommer argument för att förbättra den kommunala demokratin.

Följande arbete presenterar en hermeneutisk studie mellan det svenska och det finska skolsystemet. Till studiens hjälp har vi använt oss av ramfaktorteorin av Urban Dahllöf. Vi har fokuserat på vilka yttre faktorer som påverkar lärarrollen i de båda länderna samt vad som gör att Finland rapporterar högre elevresultat än Sverige. De viktigaste resultaten vi kommit fram till är följande: resurser är en viktig del för att utbildningssystemet skall kunna organiseras, dock innebär inte mer resurser ett högre resultat utan nyckel finns i hur resurserna fördelas. Ideologisk styrning av utbildningssystemet kan påverka skolan negativt och en politisk samsyn som grundar sig på beprövad forskning är en viktig faktor till framgång. Lärare och pedagoger är skolans främsta resurser och professionen behöver få ett ökat förtroendekapital samt inflytande för att skolan skall nå önskade resultat.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att ta reda på finskspråkiga elevers inställning till att läsa svenska som ett obligatoriskt ämne i skolan. Det har ända sedan 30-talet varit diskussioner om svenska som obligatoriskt ämne för de finskspråkiga eleverna Det krävs dock inte längre av studenterna att avlägga studentskrivning i ämnet för att få studentexamen. Jag har genom enkäter och intervjuer tagit reda på elevernas inställning och attityd till det svenska språket och hur viktigt de tycker att det är att kunna det andra inhemska språket. Studien genomfördes i två gymnasieklasser och två högstadieklasser i en tvåspråkig ort i södra Finland. Studien visar att det finns en skillnad i inställningen till svenskan beroende på när eleverna börjat läsa svenska. De elever som börjat läsa svenska på mellanstadiet är mer positiva till svenskstudierna än de elever som börjat studera svenska på högstadiet då det blir obligatoriskt. De informanter jag intervjuade trodde alla att svenskan hade en framtid i Finland och att språket skulle leva vidare tack vare en lång tradition och för att Finland har två officiella språk, svenska och finska.

This study aims to determine the similarities and differences between the Finnish and Swedish course plans for the history subject, focusing particularly on the content contained in the course plans and the amount of national history included in them as well as the changes over time. The essay is based on the comparative research method with a theoretical basis in Ulf P. Lundgren's theories about the curriculum and how it is influenced by the society in which it is written. Three different course plans were used from each country, spanning the period between 1985-2020. The main conclusion of this study was that while there are many similarities between the two countries' course plans, they differ in the amount of guiding they yield for the teachers. The Finnish course plans also include more obligatory parts about Finnish history, in contrast to the Swedish which barely touches the subject. Finally, the most distinct change over time is the shift towards a more source-critical point of view when it comes to the importance of the history subject.

Abstract In my thesis, I have studied Tampere as a Swedish language island from a sociolinguistic perspective with Bernard Spolsky’s approach to language sociology as the theoretical framework. By language policy I mean language planning efforts and various forms of both conscious and unconscious linguistic practices which become visible as practices in everyday life on different levels of society. Of all the approximately twenty Swedish clubs, associations and institutions in Tampere, I have focused on two important spaces, namely the institutions Svenska samskolan i Tammerfors (the Swedish school) and Tammerfors svenska församling (the Swedish congregation). The aim of the study is to find out what kinds of practices, processes and choices are negotiated in these language island communities. I examine the communities both on an institutional and an individual level. My goal is to describe the kind of a language policy the institutions and individuals create and apply in their daily activities. The study is descriptive and aims to illustrate the sociocultural reality of the Swedish language on both the macro and micro levels in a Finnish-speaking majority context. In the study, I have applied triangulation on the levels of both method and material. I have used various types of data such as questionnaires, field notes, documents, written works, webpages and thematic interviews due to the varying types of the institutions and focus groups. The different materials studied required the application of both quantitative and qualitative methods of analysis. In the case of open questions and thematic interviews I have applied content analysis, leading to a process of abstraction. The results of the study show that the Swedish institutions Svenska samskolan i Tammerfors and Tammerfors svenska församling have over the course of time gone through a change in language policy. This has led to the application of varied linguistic practices in everyday life. Characteristic for the language policy in the Swedish school in the 2010s is language awareness and openness. Characteristic for both institutions studied is interaction between language maintenance efforts and continuous accommodation between Swedish and Finnish in various communicative practices. / Tiivistelmä Väitöskirjassani olen tutkinut Tamperetta ruotsalaisena kielisaarekkeena kielisosiologisesta perspektiivistä käyttämällä teoreettisena viitekehyksenä Bernard Spolskyn kolmea kielipoliittista komponenttia. Kielipolitiikalla tarkoitan tietoisia kielen suunnitteluun liittyviä panostuksia sekä erilaisia tietoisia ja tiedostamattomia kielellisiä toimintoja, jotka näyttäytyvät erilaisina arjen käytäntöinä yhteiskunnan eri tasoilla. Runsaasta kahdestakymmenestä ruotsinkielisestä kerhosta, yhdistyksestä ja instituutiosta olen tarkastellut kahta merkittävää ruotsinkielistä tilaa, nimittäin Tampereen ruotsalaista koulua (Svenska samskolan i Tammerfors) ja Tampereen ruotsalaista seurakuntaa (Tammerfors svenska församling). Tutkimuksen tarkoituksena on selvittää, millaisia kielellisiä käytänteitä, prosesseja ja valintoja näissä kielisaarekeyhteisöissä muodostuu. Tarkastelen yhteisöjä instituution ja yksilön tasolla. Kiinnostukseni kohteena on se, millaista kielipolitiikkaa sekä instituutiot että yksilöt luovat ja soveltavat päivittäisessä toiminnassaan. Tutkimus on deskriptiivinen ja sen tarkoituksena on kuvailla ruotsinkielistä sosiokulttuurista todellisuutta makro- ja mikrotasolla suomenkielisessä enemmistökontekstissa. Olen soveltanut tutkimuksessa sekä menetelmä- että aineistotriangulaatiota. Tutkimuskohteiden erilaisuudesta johtuen olen käyttänyt tutkimusaineistoina kyselylomakkeita, kenttämuistiinpanoja, asiakirjoja, kirjallisia teoksia, verkkosivuja ja teemahaastatteluja. Aineistot edellyttivät sekä kvantitatiivisten että kvalitatiivisten analyysimenetelmien käyttöä. Avoimiin kysymyksiin sekä teemahaastatteluihin olen soveltanut sisällönanalyysiä ja abstrahointia. Tutkimustulokset osoittavat, että ruotsalaiset instituutiot Svenska samskolan i Tammerfors ja Tammerfors svenska församling ovat kielipolitiikan näkökulmasta tarkasteltuina muuttuneet aikojen saatossa. Tämä on johtanut vaihteleviin kielellisiin käytänteihin, joita arjessa sovelletaan. Kielitietoisuus ja avoimuus ovat ominaisia piirteitä Svenska samskolanin kielipolitiikalle 2010-luvulla. Tunnusomaista molemmille instituutioille on vuorovaikutus, joka vallitsee yhtäältä kielen säilyttämiseen liittyvien panostusten ja toisaalta erilaisissa viestinnällisissä tilanteissa tapahtuvan ruotsin ja suomen kielen akkommodaation välillä. / Abstrakt I denna avhandling har jag granskat Tammerfors som svensk språkö i ett språksociologiskt perspektiv enligt Bernard Spolskys tre komponenter av språkpolicy som teoretisk referensram. Med språkpolicy avser jag medvetna språkplaneringsinsatser och olika former av både medvetna och omedvetna språkliga handlingar som avtecknas som praktiker i vardagen på olika nivåer i samhället. Av de ett drygt tjugotal svenska klubbar, föreningar och institutioner har jag lagt fokus på två betydande svenska rum, nämligen institutionerna Svenska samskolan i Tammerfors och Tammerfors svenska församling. Mitt syfte är att utreda vad som är kännetecknande för de språkliga praktiker, processer och val som konstrueras i dessa språkögemenskaper. Dels studerar jag gemenskaperna som institutioner och dels individerna. Jag är intresserad av hurdan språkpolicy institutionerna och individerna skapar och tillämpar i sin dagliga verksamhet. Forskningen är deskriptiv och syftar således till att beskriva den sociokulturella verkligheten gällande svenska språket på makro- och mikronivå i en finskspråkig majoritetskontext. I undersökningen har jag tillämpat både metod- och materialtriangulering. På grund av institutionernas och fokusgruppernas olika karaktär har jag använt mig av olika delmaterial som frågeformulär, fältanteckningar, handlingar, skriftliga verk, webbsidor och temaintervjuer. Det varierande materialet gav upphov till tillämpning av både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. På de öppna frågorna har jag tillämpat innehållsanalys som jag också använt i analysen av temaintervjuerna där jag tillämpat abstrahering. Undersökningsresultaten visar att de svenska institutionerna, Svenska samskolan i Tammerfors och Tammerfors svenska församling har förändrats genom tiderna i fråga om språkpolicy som lett till varierande språkliga praktiker som tillämpas i verksamheten. Svenska samskolans språkpolicy på 2010-talet präglas av språkmedvetenhet och öppenhet. Kännetecknande för båda institutionerna är ett samspel mellan å ena sidan språkbevarande insatser och å andra sidan ackommodation mellan finska och svenska i olika kommunikativa praktiker.

The Swedish People’s Party have for over one hundred years functioned as a political tool for the liberals and center-right of the Swedish-speaking minority of Finland. As a party the SPP stands out in comparison to most other European minority parties as not working for regional self-governance or independence, but instead wanting to uphold constitutional language and service rights. The SPP was a part of every coalition government in Finland from 1979 to 2015 and has held multiple ministerial posts despite only having approximately 5% of the votes. The aim of this essay has been to examine the variance in the value based political issues in the SPP to see if there is a divergence on a liberal/conservative divide within the party. With a theoretical framework based on the GAL-TAN political scale, a socially based dimension of measuring party positions, I have operationalized a liberal and conservative stance to Weberian ideal types, and by first e-mail interviewing party representatives to build a frame of issues to investigate, I have then performed an idea based content analysis by examining motions from 2009 to 2017. The results show that, even though there are a divergence between some of the proposals themselves, and in some cases, between the official party line as described in the party program, the differences are too insignificant to draw conclusions from. The conflict between the motions speaking for and against nuclear power stands out as being very even, while the motions concerning Finland joining NATO stands out as being fully for.

English text, with summaries in English, Afrikaans and Zulu / This study aims to propose an e-learning framework for mobile devices in Africa to help improve enrolment rates and education standards in the FET (Further Education and Training) phase. The study is qualitative in nature and employs document analysis as main research method. An overview of the South African education context with supporting statistical data to motivate why an e-learning alternative is crucial for improving South African and African education is provided. The literature review includes a descriptive analysis of 7 existing e- and m-learning frameworks, with key features highlighted for possible adaptation or incorporation into an e-learning framework for Africa. Behaviourism, Constructivism and Connectivism are discussed as applicable learning theories to pedagogically underpin this proposed e-learning framework. Thereafter, a critical evaluation of current South African education policy documents (White Papers, the Norms and Standards for Educators and the Draft Policy for the Provision and Management of Learning Teaching and Support Materials) is conducted to determine whether these policies support and enable e-learning effectively. Part 2 of Chapter 5 comprises a critical analysis and comparison of education systems and applicable legislation in the USA, Finland and Malawi to establish how education is structured and how e-learning is administered in these countries to make relevant recommendations for South Africa and to inform the design of an e-learning framework for Africa. Research findings are presented as answers to the research questions posed and the proposed e-learning framework with further recommendations are presented to the South African Department of Basic Education, teachers and researchers. / Die doel van hierdie studie is om ‘n e-onderrig-en-leer raamwerk vir mobiele toestelle vir Afrika voor te stel, sodat inskrywingsgetalle en onderrig- en leerstandaarde in die Verdere Onderrig en Opleidings (VOO) fase verbeter kan word. Dit is ‘n kwalitatiewe studie en dokumentanalise word as navorsingsmetode toegepas. ‘n Oorsig van die huidige Suid-Afrikaanse onderwysstelsel en konteks met ondersteunende statistiese bevindinge word verduidelik om e-onderrig-en-leer as noodsaaklike alternatief vir Suid-Afrika en Afrika te motiveer. Die literatuuroorsig sluit ‘n beskrywende analise van sewe bestaande e- en m-onderrig-en-leer (mobiele-onderrig-en-leer) raamwerke in. Hoofkenmerke van elke raamwerk word uitgelig vir moontlike aanpassing en inkorporering in ‘n e-onderrig-en-leer raamwerk vir die Afrika-konteks. Leerteorië, nl Behaviourisme, Konstruktivisme en Konnektivisme (Connectivism) word in diepte bespreek as pedagogies fundamenteel om die e-onderrig-en-leer raamwerk te onderbou en te ondersteun. ‘n Kritiese evaluasie van Suid-Afrikaanse onderwysbeleid (d.w.s. Witskrifte, die Norme and Standaarde vir Onderwysers en die konsepdokument oor die Voorsiening en Bestuur van Onderrig-, Leer- en Ondersteuningsmateriaal) is gedoen om vas te stel of die beleid wel e-onderrig-en-leer effektief ondersteun en prakties moontlik maak. ‘n Krities analitiese en vergelykende studie van die VSA (Verenigde State van Amerika), Finland en Malawi se onderwysstelsels- en wetgewing is gedoen in hoofstuk 5 deel 2 om te bepaal hoe dié lande onderwys struktureer en hoe e-onderrig-en–leer geadministreer word, sodat relevante voorstelle vir Suid-Afrika gemaak kan word en om insae te lewer in die ontwerp van ‘n e-onderrig-en-leer raamwerk toepaslik vir die Afrika-kontinent. Navorsingsbevindinge word voorgelê aan die Suid-Afrikaanse Departement van Basiese Onderwys, onderwysers sowel as aan navorsers. / Lolu cwaningo luhlose ukuphakamisa uhlaka lwe-e-learning lamadivaysi eselula e-Afrika ukusiza ukuthuthukisa izinga lokubhalisa nezindinganiso zemfundo kwiSigaba se-FET (Further Education and Training). Ucwaningo luyimfanelo enemvelo futhi lusebenzisa ukuhlaziywa kwedokhumenti njengendlela yokucwaninga eyinhloko. Ukuhlolisisa umongo wezemfundo waseNingizimu Afrika ngokusekela imniningwane yezibalo ukugqugquzela ukuthi kungani enye yokufunda email ibalulekile ekuthuthukiseni imfundo yaseNingizimu Afrika ne-Afrika. Ukubuyekezwa kwezincwadi kuhlanganisa ukuhlaziywa okuchazayo kwezinhlaka eziyisikhombisa ezisekhona ze-e- e-m-learning, nezici eziyinhloko eziqokonyiswe ukukhishwa kwe-adaption noma ukufakwa kwisakhiwo se-e-learning se-Afrika. Ukuzikhethela, Ukwakhiwa kwe-Constructivism (Kwe Zokwakha) kanye ne-Connectivism (Kwe Zokuxhumana) kuxoxwa njengezifundo ezifanele zokufunda ukusekela lolu hlelo oluhlongozwayo lwe-e-learning. Ngemuva kwaloko, ukuhlolwa okubalulekile kwemibhalo yamanje yemfundo yaseNingizimu Afrika (Amaphepha Asemhlophe, Imigomo Nemigomo Yabafundisi kanye neNqubomgomo Yohlaka Lokufundiswa Nezifundo Nokusekela) kwenziwa ukuze kutholakale ukuthi lezi zinqubomgomo zisekela futhi zikwazi yini ukufundisa nge-e-ephumelelayo. Ingxenye yesibili yeSahluko sesihlanu iqukethe ukuhlaziywa okubucayi kanye nokuqhathaniswa kwezinhlelo zemfundo kanye nemithetho esebenzayo eMelika, eFinland nase Malawi ukuqinisekisa ukuthi imfundo ihlelwe kanjani nokuthi i-e-learning inikezwa kanjani ukwenza izincomo ezifanele eNingizimu Afrika nokwazisa ukuklama uhlaka lwe-e-learning lwe-Afrika. Imiphumela yokucwaninga inikezwa njengezimpendulo zemibuzo yokucwaninga ephakanyisiwe kanye nohlaka oluhlongozwayo lwe-e-learning kanye nezincomo ezengeziwe ezethulwa eMnyangweni wezemfundo Eyisisekelo, othisha nabacwaningi baseNingizimu Afrika. / Curriculum and Instructional Studies / M. Ed. (Curriculum Studies)