Syftet med studien är att undersöka och försöka bidra med mer förståelse kring den icke-mänskliga materialitetens funktion i barns rollek i förskolans inomhusmiljö. Vi har studerat relationer mellan icke-mänsklig materialitet och barn i rollekar på två förskolor och sammanlagt tre avdelningar i södra Sverige. Studien utgår från ett posthumanistiskt perspektiv med fokus på begreppet intra–aktion som är hämtat från kvantfysikern Barads teori om agentisk realism. Vi har också valt att utgå från Lenz-Taguchi då hon kopplar det posthumanistiska perspektivet till förskoleverksamheten. Deltagande observationer har genomförts där det studerats hur barn och icke-mänsklig materialitet intra-agerar i rollekar. I de deltagande observationerna har vi använt oss av fältanteckningar, ljudinspelningar och filmning. Studien har följt de etiska ställningstagandena från Vetenskapsrådet (2002). I analysen av empirin används begreppen agens, icke-mänsklig materialitet, intra-aktion och samkonstitution inom det posthumanistiska perspektivet för att komma fram till ett resultat. Genom att studera utifrån ett posthumanistiskt perspektiv kan denna studie bidra till att vi, samt andra förskollärarstudenter och personal i förskolan, kan få en annorlunda och djupare förståelse kring intra-aktioner och den icke-mänskliga materialitetens funktion i barns rollek. Resultatet visar att barn och icke-mänsklig materialitet intra-agerar i rollek och att icke-mänsklig materialitet också har agens att påverka, förändra och utveckla rolleken vidare och inte enbart barnen. Rummen och den icke-mänskliga materialiteten i rummen var i intra-aktion med barnen och fick på så vis en funktion i rolleken. Vi tolkar att miljön, rummet och de icke-mänskliga materialiteter i rummen, där rolleken tog plats, var sammanflätade med barnen och “blev ett” i rolleken.Nyckelord: Förskola, rollek, barn, miljö, posthumanism, intra-aktion, icke-mänsklig materialitet, agens, samkonstitution.