Företag lägger ofta betydande resurser på att stärka sitt varumärke där en stor del av dessa resurser läggs på att utbilda och anpassa de anställda till organisationen. För att attrahera, behålla och motivera medarbetare samt upprätta ett konkurrenskraftigt varumärke etablerar många organisationer idag värdegrunder som viktigt direktiv i strävan efter en framgångsrik verksamhet. Dessa värdegrunder som vanligtvis är uttryck för företagets organisationsidentitet, fungerar som riktlinjer för de anställda inom organisationen. Det är dock omdiskuterat huruvida dessa riktlinjer verkligen kan bidra till en viss styrning av identiteter. Vi avser med denna studie undersöka hur värdegrunder kan tänkas styra de anställdas handlingar och beteenden på och utanför arbetsplatsen. Genom nio intervjuer med anställda inom två olika organisationer vill vi med en etnografisk ansats och en utgångspunkt i vårt teoretiska ramverk förstå hur värdegrunder kan utgöra ett verktyg för identitetsstyrning ur ett medarbetarperspektiv. Värdegrundsarbete har utforskats i tidigare forskning, men genom att fokusera på medarbetarnas subjektiva förståelse bidrar denna studie med att studera fenomenet på ett nytt fält. För att förklara identitetsstyrning inom företag sammanför vi Foucaults begrepp självövervakning och självreglering med Alvesson och Björkmans begrepp organisationsidentitet. En framgångsrik identitetsstyrning kräver en acceptans och förståelse av värdegrunderna hos den anställde vilket i sin tur leder till ett aktivt införlivande av organisationsidentiteten. Detta innebär att modifieringar av handlingar och beteenden skapas genom självövervakning och självreglering för att de ska ligga i linje med denna. På detta sätt fungerar värdegrundsarbete som en resurs som stärker ett företags varumärke samtidigt som det påverkar individen på ett högst personligt plan.

Introduktion av en ny medarbetare kan ha stor betydelse för den enskilda individens framtida resultat i organisationen, vilket i sin tur påverkar även arbetsgruppens och organisationens totala resultat. Utgångspunkten för studien är arbetslivets förändrade förutsättningar, vilka har fört med sig nya former att styra medarbetare i organisationer. Detta har medfört att även introduktionen antas ha fått en mer framträdande funktion. Denna kvalitativa studie fokuserar på att fördjupa sig i hur detta har påverkat introduktionsprocessen av nyanställda medarbetare. I kandidatuppsatsen undersöks hur Handelsbanken, genom sin introduktion av nyanställda, försöker påverka dessa att anpassa sig till organisationens normer, värderingar och arbetssätt i syfte att generera effektiva representanter för organisationen. Datan i studien har samlats in via information från organisationens hemsida, tillhandahållna dokument samt intervjuer som därefter tolkats och analyserats med hjälp av teorier om socialisering och identitetsstyrning. Slutsatsen är att Handelsbanken använder flera olika metoder i syfte att socialisera de nyanställda in i organisationen samt att dessa, under introduktionen, stimuleras att utveckla en identitet som överensstämmer med organisationens behov. Med hjälp av dessa kulturella, formella och sociala metoder antas organisationen försöka generera vad de själva benämner som ”handelsbankare”. / Induction of a new employee can be of the highest significance for the individuals future result within the organization, which in return influences the result of the workgroup and the organization as a whole. The basis for this study is the changing conditions in the working life, which have introduced new forms of managing the co-workers in organizations. A consequence of this can be that the induction can be assumed to have a more prominent function. This qualitative study is focusing on immersing in how this has reflected on the induction process of newly employed co-workers. This bachelor essay is examining how Handelsbanken, through their induction of their newly employed, is trying to affect these to adapt to the companies norms, values and work procedures with the intention to generate efficient co-workers in the organization. The data for this study have been gathered thru information from the organizations homepage, provided documents and by interviewing members of the organization, this information have then been interpreted and analyzed using theories about socialization and identity regulation. The conclusion is that Handelsbanken uses several different methods in their intention to socialize their newly employed into their organization as these, during the induction, gets stimulated to evolve an identity that correlates with the organizations requirements. With the help of these cultural, formal and social methods the organization is assumed to try to generate, what they within their organization refers to as, a “handelsbankare”.

Med utgångspunkt i de senaste årens uppmärksamhet kring den svenska Polisen och de konflikter som uppstått mellan arbetsgivare och arbetstagare väcktes ett intresse att studera vad som låg bakom dessa problem. Det visade sig att merparten av de problem som uppstått grundade sig i att anställda uppträtt på sätt som inte ansågs gynnande för organisationen och dess förtroende hos allmänheten. Studien ämnar besvara frågor kring hur Polisen som organisation formar sina anställda med utgångspunkt i teorier om identitetsarbete. En kvalitativ undersökning genomfördes med studier av organisatoriska dokument och genom semistrukturerade intervjuer. De intervjuade består av personer verksamma inom den svenska Polisen. Dessutom intervjuades personer från svenska Polisförbundet, det fackförbund som organiserar närmast alla Sveriges yrkesverksamma poliser. I resultatet framkom indikationer på, utifrån de teoretiska begrepp som har valts för studien, att hur individerna formar sina identiteter är relativt individuellt. Dessutom tycks individerna påverkas mycket av sina kollegor, kanske snarare mer än av organisationens ledning.  Hur information förmedlas ut i organisationen framställdes dessutom som vag av de intervjuade. I diskussionen behandlas vidare hur identitetsstyrning tar sig uttryck inom Polisen samt på vilket sätt de anställda ser på arbetet med sina egna identiteter i relation till yrket polis. / During the last few years, there has been a growing interest in the Swedish police. This interest was triggered as the Police organization attempted to dictate what was appropriate when it came to employee behavior outside of work. This essay intends to answer questions regarding how police employees shape their own identities in order to accommodate the requirements of their profession. A qualitative method has been used, using documents and semi structured interviews. A total of eight people have been interviewed.  The results indicated that the organization, in some ways, want to regulate their employees. A few hands-on methods exist, they are however too vague to be regarded as present in the day to day work of employees. The police organization does not offer clear guidelines and it is up to the employee to determine their own individual identity. Overall, there is more impact on individuals behavior from colleagues than from Police policy. In summary, we will examine the Swedish police organization with reference to theories about identity work in organizations and in relation to the empirical data.