Bakgrund: När en person drabbats av kronisk njursvikt är dialysbehandling eller njurtransplantation de enda alternativen för överlevnad. Välbefinnandet kan komma att påverkas av den livsomställning som krävs för vårdsökande personen. Behandling med hemodialys är tidskrävande och påfrestande då den innebär begränsningar i det dagliga livet.Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med och hemodialys. Metod: Litteraturöversikt med en integrerad analys utifrån 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet beskrivs genom två underkategorier; Välbefinnande som beskriver de positiva aspekterna vårdsökande upplevde i det dagliga livet samt vikten av stöd från familj och vänner. Illabefinnande som beskriver vilka begränsningar och restriktioner som vårdsökande upplevde i det dagliga livet samt påverkan på dagliga aktiviteter som uppstod i samband med behandlingen. Välbefinnande innehar två underkategorier och illabefinnande innehar fyra underkategorier. Slutsatser: Välbefinnandet påverkades hos vårdsökande personer. Stöd från familj och vänner samt vårdpersonal ansågs som värdefullt. Återkommande faktorer som ansågs påfrestande var känslan av konstant törst samt svårigheten att leva som önskat / Background: For a person who’s suffering from chronic renal failure, are dialysis or kidney transplant the only option for survival. The well-being can be affected by the life adjustment that is required of the patient. Treatment with hemodialysis is time-consuming and stressful as it involves limitations in daily life. Aim: To describe the experiences of living with hemodialysis. Method: Literature review with an integrated analysis based on 10 scientific articles. Results: The results are described in two categories; Well-being that describe the positive aspects which patients experienced in daily life and the importance of support from family and friends. Malaise that describes the limitations and restrictions that patients experienced in daily life and the impact on daily activities that arose in connection with the treatment. Well-being contains two subcategories and malaise contains four subcategories. Conclusions: The well-being impacted the patients. Support from family and friends as well as from health professionals were considered as valuable. Recurring factors considered stressful was the feeling of constant thirst and difficulty of living as desired.

BAKGRUND: I Sverige uppskattas en femtedel av barnen bli utsatta för sexuella övergrepp. Konskevenser av sexuella övergrepp i barndomen kan leda till psykisk ohälsa såsom självskada, PTSD, ångest och dålig självkänsla. Som en central del av elevhälsan har skolsköterskan till uppgift att upptäcka missförhållanden hos elever. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp under barndomen. METOD: Sex bloggar analyserades med en kvalitativ metod med induktiv ansats och innebördsanalys. RESULTAT: Fem innebördsteman identifierades under analysförfarandet; att känna skuld och skam, att uppleva flashbacks, att leva med illabefinnande, att inte förmått göra motstånd samt att ha svårt med tillit och intimitet som vuxen. Det framkommer i resultatet att informanterna lider av skuld, skam och ångest och illabefinnande som följd av de sexuella övergreppen. De har använt sig av självskadebeteende, har flashbacks samt har svårigheter med tillit och närhet. KONKLUSION: Sexuella övergrepp i bardomen kan leda till illabefinnande och ohälsa som följer med de drabbade personerna och påverkar dem upp i vuxen ålder. Det är centralt att skolsköteskan vågar lyfta detta ämne i sitt hälsofrämjande arbete med eleverna när misstanke uppstår. / BACKGROUND: In Sweden, one fifth of the children are estimated to be victims of sexual abuse. The consequences of sexual abuse in childhood can lead to mental health such as self-harm, PTSD, anxiety and poor self-esteem. As a central part of student health, the school nurse has the task of detecting abuse among students. OBJECTIVE: The purpose of this study was to describe the experience of having been exposed to sexual abuse during childhood. METHOD: Six blogs were analyzed using a qualitative method with inductive approach and meaning analysis. RESULTS: Five meaning subjects were identified during the analysis process; Feeling guilty and shameful, experiencing flashbacks, to live with malaise, not being able to resist and having trouble with trust and intimacy as an adult. It appears that the informants suffer from guilt, shame and anxiety and poor well-being as a result of the sexual assaults. They have used selfharm, have flashbacks, and have difficulty with trust and proximity. CONCLUSION: Being sexually abused in your childhood can lead to malaise and illness that accompanies the affected persons and affects them in adulthood. It is essential that the school nurse dares to approach this subject in their health promotion work with students when suspicion arises.

No description available.