Theory of mind är att kunna tillskriva andra människor mentala tillstånd som förklarar deras beteenden. Dessa mentala tillstånd kan röra sig om uppfattningar, intentioner eller känslor.    Theory of Mind Scale är en bedömningsskala utformad av Wellman och Liu (2004), som undersöker olika nivåer av theory of mind. Theory of Mind Scale är uppbyggd i skalsteg med stigande svårighetsgrad. Syftet med föreliggande studie var att översätta Theory of Mind Scale från engelska till svenska samt validera bedömningsskalan för barn mellan 3 och 4 år. Studien syftade även till att se om det fanns ett samband mellan dessa barns förmåga till theory of mind, impressiva grammatiska förmåga och impressiva ordförråd.      Valideringen i föreliggande studie visade att skalstegen i den amerikanska originalversionen av Theory of Mind Scale var applicerbara på barnen i föreliggande studie, med undantag för den sista uppgiften. Istället för att exkludera den sista uppgiften skulle ett alternativ till en bedömningsskala kunna vara att jämföra barns resultat mot ett medelvärde med en normalvariation. I föreliggande studie kunde ett barn mellan 3;0 och 3;11 års ålder förväntas klara 2,83 ± 2,50 uppgifter och ett barn mellan 4;0 och 4;11 års ålder förväntas klara 3,71 ± 1,50 uppgifter.    Resultaten visade att sambandet var starkare mellan ickeverbal intelligens och theory of mind än mellan impressivt ordförråd och theory of mind. Inget signifikant samband fanns mellan impressiv grammatisk förmåga och theory of mind. Översättningen och valideringen som gjorts i samband med föreliggande uppsats gör det möjligt att kvalitativt använda bedömningsskalan i det kliniska arbetet med barn som misstänks ha svårigheter med theory of mind. / Theory of mind is an ability to ascribe other people mental states to explain their behaviors. These mental states may regard beliefs, intentions or feelings.    Theory of Mind Scale is an evaluation scale designed by Wellman and Liu (2004). The scale consists of different scale steps of theory of mind, with an increasing difficulty. The purpose of this study was to translate Theory of Mind Scale from English to Swedish and validate the scale for children from the age of 3 to 4 years. The study also aims to examine if there is any relationship between children’s theory of mind, grammatical understanding, receptive vocabulary and non-verbal intelligence.    The validation of the present study showed that the order of the scale steps in the American original version of the Theory of Mind Scale was applicable to the children in the present study, with an exeption of the last task (real-apparent emotion). An alternative to the scale would be to compare the children’s performance against a normal variation. According to the present study a child between the age of 3;0 and 3;11 years could be expected to complete 2,83 ± 2,50 tasks and a child between the age of 4;0 and 4;11 years could be expected to complete 3,71 ± 1,50 tasks.    The results indicated a stronger correlation between theory of mind and non-verbal inteligence than between theory of mind and receptive vocabulary in children between the age of 3;0 and 4;11 years. No significant correlation existed between receptive grammar and theory of mind. The translation and validation of Theory of Mind Scale enables qualitative clinical investigations of theory of mind deficits in children.

Det här är en uppsats som undersöker hur man kan underlätta och anpassa för elever med språkstörning i ämnet slöjd. Skolor har börjat uppmärksamma språkstörning mer, men okunskapen är fortfarande stor. I mina undersökningar har jag tittat på vad slöjdlärare känner att de saknar för att kunna ge eleverna det stöd de behöver, vad föräldrar önskar att deras barn får för hjälp i slöjden, samt vad specialpedagoger och speciallärare rekommenderar att lärare kan göra i undervisningen med elever med språkstörning. Det har resulterat i att lärare har behov av mer kunskap, mer stöd och mer tid i sin interaktion med elever med språkstörning. Eftersom man kan säga att språkstörning ligger på ett brett spektrum eftersom det finns så många olika inriktningar behöver man kunna individanpassa till varje elev för det finns inte ett färdigt koncept som fungerar för alla även om man med visuellt stöd kan gagna de flesta elever. / This is an essay that investigates how to make the sloyd subject more managable for students with a developmental language disorder (communication disorder). Schools have started to observe developmental language disorders more, but the lack of knowledge is still substantial. In my research I have looked at what teachers feel that they lack in order to provide these students with the support they need, what type of assistance parents would like see, and recommendations from special needs teachers. This research concludes that teachers need more knowledge, support and additional time in their interaction with students with developmental language disorders. Because there is a broad spectrum of developmental language disorders, you need to make individual adjustments because there is not a ready made concept that will work for everyone even though visual support will assist all students, not just those with developmental language disorder.