No description available.

No description available.

Bakgrund: Beröring är en integrerad del av det mänskliga beteendet och kan öka välbefinnandet samt ge en stunds lugn och ro. Inom omvårdad har intresset för kompletterande och alternativa behandlingar ökat för att behandla demensrelaterade symtom, såsom agitation och aggressivitet. Expressiv beröring är av intresse då det är kostnadseffektivt och biverkningarna är få. Syfte: Att undersöka vilka effekter expressiv beröring har på agiterat och aggressivt beteende hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt innehållande tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Resultat: I studierna där handmassage och akupressur erhölls minskade agitation och aggressivitet signifikant. I studier där mjukmassage och fotmassage erhölls framkom varierade resultatet och både minskningar och ökningar av agitation och aggressivitet sågs. Slutsats: Då inte alla studier var av tillräckligt hög kvalitet, var det svårt att dra slutsatser och generalisera resultatet om beröringens effekt. Det fanns dock en trend vad gäller minskat agiterat och aggressivt beteende när personer med demenssjukdom blev berörda. Klinisk betydelse: Kunskap och information om beröringens effekter för att minska agiterat och aggressivt beteende hos personer med demenssjukdom saknas. Att som sjuksköterska ha kunskap om beröringens effekter är därför av betydelse. / Background: Touch is an integral part of human behavior and can improve well-being and provide a moment of peace and quiet. In nursing, an interest in complementary and alternative therapies has increased to treat dementia-related symptoms, such as agitation and aggression. Expressive touch in the form of massage and acupressure are of interest since these treatments are cost-effective and side effects are limited. Aim: To examine the effects of expressive touch on agitated and aggressive behavior in people with dementia. Method: Literature review containing ten scientific articles with quantitative approach. Articles were searched in the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed. Result: The findings demonstrate that when receiving hand massage and acupressure, agitation and aggression were significantly decreased. When soft massage and foot massage were received results varied, agitation and aggression both decreased and increased. Conclusion: Since not all studies were of adequate quality, it was difficult to draw conclusions and generalize the results of the power of touch. However, a trend in decreased agitated and aggressive behavior was observed when people with dementia were touched. Clinical significance: Knowledge and information about the effects of expressive touch to reduce agitated and aggressive behavior in people with dementia are missing. To have knowledge about the effects of touch are therefore of importance as a nurse.

Esta dissertação de mestrado desenvolve estudo sobre a (des)construção discursiva dos contos humorísticos de Verissimo, publicados no livro Comédias da Vida Privada Edição Especial para Escolas. Iniciamos o nosso trabalho com uma reflexão sobre as concepções da teoria sociocognitivo-discursiva, com base, principalmente, nas pesquisas de Koch, Koch e Travaglia, Koch e Elias, Kleiman e Kleiman e Moraes. Neste capítulo, tratamos das teorias de processamento de leitura e sobre as condições de textualidade, além de referências aos sistemas de conhecimento, ao conceito de script adotado e à exploração de campo semântico proposta por Valente. Partimos, então, para o levantamento das pesquisas sobre o humor, apresentando um breve histórico, os aspectos pragmáticos inerentes às teorias e, mais especificamente, a Teoria dos Scripts Semânticos do Humor (Raskin) e a Teoria da Informatividade (Giora). Na seqüência, discutimos, fundamentados, em especial, nas leituras de Marcuschi, Kleiman, Koch e Elias e Koch e Vilela, a questão do gênero, da superestrutura narrativa e, ainda que superficialmente, já que não é o foco de nosso trabalho, das fronteiras entre o conto e a crônica. Na análise de dados, confirmamos a oposição semântica como importante recurso expressivo de humor nos contos sob estudo, o que nos motivou a crer na possibilidade de expandir as ferramentas de análise a outras obras de Luis Fernando Verissimo, a textos humorísticos de outros autores e, até, a textos não humorísticos. Acreditamos que o nosso estudo pode representar uma contribuição ao ensino já que propõe uma ferramenta de análise de textos aplicável em aulas de Língua Portuguesa e à academia, no sentido de que há poucos trabalhos científicos que exploram os textos humorísticos mais longos / This paper develops a research about the discursive (des)construction of humoristic tales by Verissimo, published in Comédias da Vida Privada Edição Especial para Escolas. First of all, we made a reflexion about the conceptions of sociocognitive-discursive theory, based, mainly, in Koch, Koch and Travaglia, Koch and Elias, Kleiman and Moraes and Kleiman researches. In this chapter, we refer to the lecture processing theories and to the textuality conditions, inserted, in this case, references to the knowledge systems, to the concept of script and to the exploration of semantic level proposed by Valente. Then, we go on the humor investigation, showing a brief analysis, the pragmatics aspects inherent to the theories and, more specifically, the Humor Semantic Scripts Theory (Raskin) and the Informativeness Theory (Giora). After that, we discussed, based, specially , in Marcuschi, Kleiman, Koch and Elias and Koch and Vilela lectures, the issue of gender, of narrative superstructure and, although superficially, because it is not the purpose of our research, the border among the tale and the chronicle. In the data analyzed, we confirm the semantic opposition and its relevant expressive resource of humor in the tales studied, and this led us to believe in the possibility to extend the analysis tools to others Luis Fernando Verissimo papers, to humoristic texts of others authors and even to the non-humoristic texts. We believe that our paper may represent a contribution to the teaching because it proposes a tool of text analysis applicable in Portuguese classrooms and to the academy, because there are a few scientific papers that explore humoristic long texts

Esta dissertação de mestrado desenvolve estudo sobre a (des)construção discursiva dos contos humorísticos de Verissimo, publicados no livro Comédias da Vida Privada Edição Especial para Escolas. Iniciamos o nosso trabalho com uma reflexão sobre as concepções da teoria sociocognitivo-discursiva, com base, principalmente, nas pesquisas de Koch, Koch e Travaglia, Koch e Elias, Kleiman e Kleiman e Moraes. Neste capítulo, tratamos das teorias de processamento de leitura e sobre as condições de textualidade, além de referências aos sistemas de conhecimento, ao conceito de script adotado e à exploração de campo semântico proposta por Valente. Partimos, então, para o levantamento das pesquisas sobre o humor, apresentando um breve histórico, os aspectos pragmáticos inerentes às teorias e, mais especificamente, a Teoria dos Scripts Semânticos do Humor (Raskin) e a Teoria da Informatividade (Giora). Na seqüência, discutimos, fundamentados, em especial, nas leituras de Marcuschi, Kleiman, Koch e Elias e Koch e Vilela, a questão do gênero, da superestrutura narrativa e, ainda que superficialmente, já que não é o foco de nosso trabalho, das fronteiras entre o conto e a crônica. Na análise de dados, confirmamos a oposição semântica como importante recurso expressivo de humor nos contos sob estudo, o que nos motivou a crer na possibilidade de expandir as ferramentas de análise a outras obras de Luis Fernando Verissimo, a textos humorísticos de outros autores e, até, a textos não humorísticos. Acreditamos que o nosso estudo pode representar uma contribuição ao ensino já que propõe uma ferramenta de análise de textos aplicável em aulas de Língua Portuguesa e à academia, no sentido de que há poucos trabalhos científicos que exploram os textos humorísticos mais longos / This paper develops a research about the discursive (des)construction of humoristic tales by Verissimo, published in Comédias da Vida Privada Edição Especial para Escolas. First of all, we made a reflexion about the conceptions of sociocognitive-discursive theory, based, mainly, in Koch, Koch and Travaglia, Koch and Elias, Kleiman and Moraes and Kleiman researches. In this chapter, we refer to the lecture processing theories and to the textuality conditions, inserted, in this case, references to the knowledge systems, to the concept of script and to the exploration of semantic level proposed by Valente. Then, we go on the humor investigation, showing a brief analysis, the pragmatics aspects inherent to the theories and, more specifically, the Humor Semantic Scripts Theory (Raskin) and the Informativeness Theory (Giora). After that, we discussed, based, specially , in Marcuschi, Kleiman, Koch and Elias and Koch and Vilela lectures, the issue of gender, of narrative superstructure and, although superficially, because it is not the purpose of our research, the border among the tale and the chronicle. In the data analyzed, we confirm the semantic opposition and its relevant expressive resource of humor in the tales studied, and this led us to believe in the possibility to extend the analysis tools to others Luis Fernando Verissimo papers, to humoristic texts of others authors and even to the non-humoristic texts. We believe that our paper may represent a contribution to the teaching because it proposes a tool of text analysis applicable in Portuguese classrooms and to the academy, because there are a few scientific papers that explore humoristic long texts

Studiens syfte var att med hjälp av lärarutbildare diskutera goda exempel och verktyg för undervisning inom expressiv dans för verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa. Även lärarutbildares upplevelse gällande hur undervisning gestaltas för ämneslärarstudenter inom rörelseformen expressiv dans var av intresse. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av fyra lärarutbildare från två olika universitet i Sverige. Metoden som användes var kvalitativ där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, där den teoretiska utgångspunkten var ramfaktorteorin samt teorin om känslan av sammanhang (Antonovsky, 2008; Linde, 2012; McCuaig, Quennerstedt & Macdonald 2013; Pettersen, 2008). Utifrån respondenternas svar skapades följande teman: 1) Didaktiska verktyg 2) Utmaningar 3) Lärarens roll 4) God undervisning genom expressiv dans. Studiens respondenter upplevde att de gav en mångfald av didaktiska verktyg till sina studenter i form av innehåll, material och metod, för arbetet med expressiv dans. För arbete med expressiv dans i den egna undervisningen bör läraren upprätthålla och uppdatera sin ämnesdidaktiska kunskap. God undervisning bygger på lärarens förmåga att skapa trygg och meningsfull undervisning för elever. Läraren bör agera som katalysator för ledandet av kreativa processen. Kommunikation av undervisningens samt aktivitetens syfte är ytterligare en viktig aspekt för undervisning där elever upplever känsla av sammanhang.

Tidigare studier har funnit samband mellan expressivt ordförråd och receptiv respektive expressiv språkförmåga hos förskolebarn, men det saknas tillräckligt med kunskap om eventuella samband hos barn i skolåldern. Dessutom har forskning funnit könsskillnader avseende dessa språkliga förmågor hos förskolebarn, vilka innebär att flickor utvecklas tidigare än pojkar. Således var studiens syfte att besvara huruvida det finns samband mellan expressivt ordförråd och receptiv respektive expressiv språkförmåga hos elever i årskurs 2, samt om det finns könsskillnader avseende dessa förmågor. I dagsläget pågår det en svensk översättning och normering av testbatteriet Intelligence and Development Scales for Children and Adolescents – 2nd Edition (IDS-2). Det testbatteriet användes tillsammans med det nykonstruerade benämningstestet, Nomine för att besvara frågeställningarna. Studien omfattade totalt 50 elever från skolor i Stockholms län. Under datainsamlingen fick deltagarna genomföra deltest 26 ur IDS-2 och samtliga uppgifter ur Nomine. Studien fann statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan deltagarnas expressiva ordförråd och receptiva respektive expressiva språkförmåga. Det framkom dock inga könsskillnader avseende de språkliga förmågorna. / Previous studies have found correlations between expressive vocabulary and both the receptive and the expressive language ability in preschool children, but there is a lack of knowledge about possible correlations in school-age children. Furthermore, research has found gender differences in these language abilities in preschool children, meaning that girls develop earlier than boys. Thus, the purpose of this study was to answer whether there is an association between expressive vocabulary and both the receptive and the expressive language ability of pupils in year 2, and whether gender differences occur. A Swedish translation and standardisation of the test Intelligence and Development Scales for Children and Adolescents – 2nd Edition (IDS-2) is currently underway. The test battery together with the support of the newly constructed naming test, Nomine was used to answer the specific research questions. A total of 50 pupils from schools in Stockholm County were included in this study. During the data collection, the participants had to complete subtest 26 from IDS-2 and all tasks from Nomine. The study found statistically significant positive correlations between expressive vocabulary and both the receptive and expressive language ability. However, gender differences did not occur in these language abilities.

Sub-Saharan Africa is a multilingual environment and there is a lack of materials available for speech and language assessment in this area (Hartley & Krämer, 2013). The norms for assessment material cannot be used for both monolinguals and bilinguals, since bilinguals may have different levels of knowledge in their languages (Kohnert, 2010). The Spoken Language Assessment Profile – Revised edition (SLAP-R) is an assessment that can be used to evaluate English as a second language (ESL) in Sub-Saharan Africa. The purpose of this instrument is an attempt to fill the gap of suitable speech and language assessment tools that can be used for all those involved in setting up clinics, schools or speech and language assessment tools (Hartley & Krämer, 2013). The aim of the present study was to assess English as a second language for Kenyan children in primary school based on their result on the SLAP-R. The present study consisted of 68 participants with reported typically developed language and hearing that attended first or second grade in a public school in western Kenya. All participants were between six and nine years old, had a Bantu language as their first language and had been exposed to English for less than one year up to eight years. They had also attended preschool at their current school. The independent variables in the present study were grade, age and exposure to English. SLAP-R consists of six subtests that test expressive and receptive phonology, semantics and grammar. These parts constituted the dependent variables. In addition there is a part called ultimate expressive language skill (UELS) that consists of picture sequences where the participant should tell a story of what is happening in the pictures. The result indicated that grade had the largest effect on the participant’s performance in English as a second language. Grade two had significantly higher results regarding receptive phonology as well as expressive and receptive semantics and grammar than the participants in grade one. Most of the incorrect answers were made in the subtest expressive grammar. These answers were mainly incorrect due to other reasons than an answer in Kiswahili. / Sub-Sahara Afrika är en flerspråkig miljö och det finns en brist på material för tal- och språkbedömningar inom detta område (Hartley & Krämer, 2013). Normerna för ett bedömningsinstrument kan inte användas för både enspråkiga och tvåspråkiga barn, eftersom tvåspråkiga barn kan ha varierande kunskapsnivåer inom språken (Kohnert, 2010). Spoken Language Assessment Profile – Revised edition (SLAP-R) är ett bedömningsmaterial som är avsett att utvärdera engelska som andraspråk i Sub-Sahara Afrika. Syftet med detta instrument är att försöka fylla tomrummet av lämpliga tal- och språkbedömningsmaterial som kan användas av samtliga inblandade vid att starta upp kliniker, skolor eller logopedmottagningar (Hartley & Krämer, 2013). Syftet med föreliggande studie var att undersöka engelska som andraspråk för Kenyanska barn i grundskolan baserat på deras resultat i SLAP-R. Föreliggande studie bestod av 68 deltagare med rapporterad typisk hörsel och språkutveckling som gick i klass ett eller två i en kommunal skola i västra Kenya. Alla deltagarna var mellan sex och nio år, hade ett bantuspråk som förstaspråk och hade exponerats till engelska i mindre än ett år upp till åtta år. De hade även gått i den förskolan som tillhörde deras nuvarande skola. De oberoende variablerna i föreliggande studie var klass, ålder och exponeringstid till engelska. SLAP-R består av sex deltest som testar expressiv och receptiv fonologi, semantik och grammatik. De här delarna utgör de beroende variablerna. Det finns ytterligare en del som kallas för ultimate expressive language skill (UELS) som består av sekvensbilder där deltagaren ska berätta en historia om vad som händer på bilderna. Resultatet indikerade att klass var variabeln som hade störst inverkan på deltagarnas prestationer i engelska som andraspråk. Klass två hade signifikant högre resultat gällande receptiv fonologi, såväl som expressiv och receptiv semantik och grammatik än deltagarna i klass ett. De flesta felsvaren gjordes i deltestet expressiv grammatik och var i huvudsak på grund av andra skäl än svar på kiswahili.

Det här är en uppsats som undersöker hur man kan underlätta och anpassa för elever med språkstörning i ämnet slöjd. Skolor har börjat uppmärksamma språkstörning mer, men okunskapen är fortfarande stor. I mina undersökningar har jag tittat på vad slöjdlärare känner att de saknar för att kunna ge eleverna det stöd de behöver, vad föräldrar önskar att deras barn får för hjälp i slöjden, samt vad specialpedagoger och speciallärare rekommenderar att lärare kan göra i undervisningen med elever med språkstörning. Det har resulterat i att lärare har behov av mer kunskap, mer stöd och mer tid i sin interaktion med elever med språkstörning. Eftersom man kan säga att språkstörning ligger på ett brett spektrum eftersom det finns så många olika inriktningar behöver man kunna individanpassa till varje elev för det finns inte ett färdigt koncept som fungerar för alla även om man med visuellt stöd kan gagna de flesta elever. / This is an essay that investigates how to make the sloyd subject more managable for students with a developmental language disorder (communication disorder). Schools have started to observe developmental language disorders more, but the lack of knowledge is still substantial. In my research I have looked at what teachers feel that they lack in order to provide these students with the support they need, what type of assistance parents would like see, and recommendations from special needs teachers. This research concludes that teachers need more knowledge, support and additional time in their interaction with students with developmental language disorders. Because there is a broad spectrum of developmental language disorders, you need to make individual adjustments because there is not a ready made concept that will work for everyone even though visual support will assist all students, not just those with developmental language disorder.

Idrottsämnet i skolverksamheten innehåller mängder av olika aktiviteter. Bakgrunden till denna studie grundar sig i tidigare forskning som bekräftar att dansundervisningen kommer i skymundan för mer populära aktiviteter och bollspel. På grund av dansens påvisade svaga genomslag i undervisningen samt att en ny läroplan har implementerats i skolan, finns vetenskapliga tomrum kopplat till dansundervisningen över tid. Syftet med denna studie är att fokusera på dansen och uppmärksamma tre olika dansformer såsom de träder fram i samtliga kursplaner mellan 1962-2022. Denna studies tillämpade metod är en kvalitativ innehållsanalys av dokument, vilket har möjliggjort granskningen av LGR62, LGR69, LGR80, LPO94, LGR11 och LGR22. Textinnehållet i samtliga kursplaner är i sin tur avgränsat till idrottsämnets centrala innehåll och betygskriterier. Resultatet visar att dansen har haft ett varierat genomslag i kursplanerna och att framställningen av dansformerna har förändras över tid. Vidare jämförs likheter och skillnader i hur dansformerna träder fram, för att då kunna synliggöra mönster. Den kulturella formen tenderar att avta med tiden medan den expressiva formen synliggörs mest och finns med i alla kursplaner. Träningsformen träder i sin tur fram minst, men kan tänkas få ett ökat utrymme i framtiden. I diskussionen redogörs en sammanfattande tolkning av denna studies resultat. Genom att utgå från studiens syfte och frågeställningar ställs dessa i relation till tidigare forskning. Med hjälp av läroplansteorin motiveras tolkningar och ställningstaganden där förklaringsmodeller i första hand kopplas mot bland annat samhället och dansens genomslag i undervisningen. / Physical education in school contains many different activities. The background for this study is based on previous science and research, which confirms that dance lessons are reduced by more popular activities and ball games. Since the dance demonstrated as a weak impact in school, there are scientific gaps connected to dance lessons over time. The purpose of this study is to focus on dance and then pay attention to three different forms of dances, as they appear in all curricula between 1962-2022. This study´s method is a qualitative content analysis of documents, which made it possible to review the content in LGR62, LGR69, LGR80, LPO94, LGR11 and LGR22. The content in all curricula is in turn limited to physical educations syllabuses and specific the core content and grading criteria. The results of this study confirm that dance has had a varied impact in the syllabuses and the forms of dance represents changes over time. Furthermore, did a comparison show similarities and differences of how the forms of dances appear over time, which made patterns noticeable. The culture dance tends to decline over time, while the expressive dance is most visible and the only one that is included in all syllabuses. The training dance, fore’s the least, but could conceivably get an increased space in the future. The discussion presents a summarized interpretation of the results of this study. Based on the study's propose and questions, these are placed in relation to previous research. With the help of curriculum theory, interpretations and positions are justified where explanatory models are primarily linked to society and the impact of dance in physical education.