Syftet med denna uppsats är att undersöka satsadverbialplaceringen i huvudsatser och bisatser hos andraspråksinlärare av svenska på motsvarande SFI C nivå. Undersökningens informanter är åtta andraspråksinlärare i åldrarna 17-19 år, vilka läser kursen i långsam respektive snabb studietakt. Undersökningen syftar även till att ta reda på om det finns skillnader mellan receptiva (språkförstå-else) respektive produktiva (språkanvändning) kunskaper samt undersöka om det finns skillnader i användningen av några vanligt förekommande satsadverbial. Vidare syftar undersökningen till att se om det finns skillnader i satsadverbialplaceringen mellan snabb respektive långsam inlärnings-grupp. Det analyserade materialet består av informanternas egenproducerade texter till ett antal bil-der, där de ombeds använda ett antal satsadverbial, samt ett lucktest, där satsadverbialen är bort-plockade.Resultaten visar att satsadverbialplaceringen i huvudsatser är till mer än hälften korrekt i både produktiva och receptiva kunskaper. Dock är korrektheten större i de receptiva kunskaperna. Vad gäller de produktiva kunskaperna används mycket få satsadverbial i bisatserna. Dessutom placeras dessa till mer än hälften avvikande, precis som fallet är med de receptiva kunskaperna gällande bi-satser. Inte är det satsadverbial som används mest och har högst korrekthet i huvudsatser i de pro-duktiva kunskaperna, men som har störst avvikande användning i bisatser. Inte är också det satsad-verbial med högst korrekthet i huvudsatser, men med mer än hälften avvikande placering i bisatser i de receptiva kunskaperna. Resultatet är i linje med Bolander (1987) och Hyltenstam (1978) som säger att placeringen av negationen i bisatser är mer svårinlärd och lärs in senare än i huvudsatser. Vad gäller övriga satsadverbial varierar användningen mellan olika informanter.

En god ordförståelse är att betrakta som en förutsättning för att en individ ska kunna verka i samhället och ta del av det offentliga samtalet. Trots detta visar tidigare forskning att ordförståelsen generellt blir allt sämre. Föreliggande studie undersöker gymnasieelevers ordförståelse i årskurs 1 och 3. Totalt deltar 259 elever i ett ordtest som prövar deras receptiva och produktiva ordförståelse. Ordtestet består dels av idiomatiska uttryck, dels av ord från högskoleprovet. Eleverna ska också skriva egna meningar med fem av orden. Resultatet visar att eleverna har relativt god receptiv förståelse av idiomatiska uttryck, mindre god receptiv förståelse för ord från högskoleprovet och mindre bra produktiv förståelse när de ska skriva egna meningar med de aktuella orden. Generellt kan också sägas att eleverna i årskurs 3 presterar bättre än eleverna i årskurs 1 samt att det finns marginella skillnader mellan flickor och pojkar. Därmed är det möjligt att anta att svenskundervisningen borde fokusera mer på ordförståelse för att forma självständiga elever med förmågor att ta del av samhällets ständiga informationsflöde.

Tidigare studier har funnit samband mellan expressivt ordförråd och receptiv respektive expressiv språkförmåga hos förskolebarn, men det saknas tillräckligt med kunskap om eventuella samband hos barn i skolåldern. Dessutom har forskning funnit könsskillnader avseende dessa språkliga förmågor hos förskolebarn, vilka innebär att flickor utvecklas tidigare än pojkar. Således var studiens syfte att besvara huruvida det finns samband mellan expressivt ordförråd och receptiv respektive expressiv språkförmåga hos elever i årskurs 2, samt om det finns könsskillnader avseende dessa förmågor. I dagsläget pågår det en svensk översättning och normering av testbatteriet Intelligence and Development Scales for Children and Adolescents – 2nd Edition (IDS-2). Det testbatteriet användes tillsammans med det nykonstruerade benämningstestet, Nomine för att besvara frågeställningarna. Studien omfattade totalt 50 elever från skolor i Stockholms län. Under datainsamlingen fick deltagarna genomföra deltest 26 ur IDS-2 och samtliga uppgifter ur Nomine. Studien fann statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan deltagarnas expressiva ordförråd och receptiva respektive expressiva språkförmåga. Det framkom dock inga könsskillnader avseende de språkliga förmågorna. / Previous studies have found correlations between expressive vocabulary and both the receptive and the expressive language ability in preschool children, but there is a lack of knowledge about possible correlations in school-age children. Furthermore, research has found gender differences in these language abilities in preschool children, meaning that girls develop earlier than boys. Thus, the purpose of this study was to answer whether there is an association between expressive vocabulary and both the receptive and the expressive language ability of pupils in year 2, and whether gender differences occur. A Swedish translation and standardisation of the test Intelligence and Development Scales for Children and Adolescents – 2nd Edition (IDS-2) is currently underway. The test battery together with the support of the newly constructed naming test, Nomine was used to answer the specific research questions. A total of 50 pupils from schools in Stockholm County were included in this study. During the data collection, the participants had to complete subtest 26 from IDS-2 and all tasks from Nomine. The study found statistically significant positive correlations between expressive vocabulary and both the receptive and expressive language ability. However, gender differences did not occur in these language abilities.

Studiens syfte är att undersöka ordförståelse hos elever i grundskolans senare år (årskurs 7–9). I undersökningen ingick 40 informanter som fick genomföra ett ordtest bestående av 19 ord. Samtliga ord hade med svenskämnet i grundskolan att göra. I studien ligger fokus på å ena sidan elevernas övergripande ordförståelse, och å andra sidan på skillnaden mellan deras upplevda (receptiva) och uppvisade (produktiva) ordförståelse. Elevernas svar analyserades dels utifrån vilken typ av ordförståelse som uppvisades, dels utifrån vilken frekvens orden har. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har god såväl receptiv som produktiv ordförståelse med undantag för två av orden. Det förekommer också några fall där elever överskattar respektive underskattar sin egen ordförståelse. Något som också framkommer i resultatet är att en del elever har svårt för vanligt förekommande ord och inte enbart för ord som är lågfrekventa. Med utgångspunkt i detta resultat är det rimligt att argumentera för att svensklärare – men även lärare i övriga ämnen – bör arbeta aktivt med elevernas receptiva och produktiva ordförståelse, med speciellt fokus på ordens kontext. Detta gäller oavsett elevernas språkliga bakgrund, även om andraspråkselever generellt kan behöva extra stöd i ordinlärningen.

Ignatian spirituality in the Church of Sweden,a qualitative study ABSTRACTThe purpose of this qualitative research study is to investigate the meaning of Ignatian spirituality for some employees in the Church of Sweden. The method used in the study is individual, semi-structured interviews with five employees in the Church of Sweden. To meet the purpose, three questions have been asked: 1)     What has the meeting with Ignatian spirituality meant to the informants of the study? 2)    How do the informants integrate their experiences from the Ignatian spirituality in their parish practice? 3)    How do the informants relate to their ecumenical encounters? The empirical material was then analyzed according to the three questions, mentioned above and in the relation to the thinkers within the field of Ignatian Spirituality. In the analysis, the material was organized according to three themes: the personal experience of Ignatian spirituality, the integration in the parish practice and ecumenical encounters. The results of the research show that the priests and deacons are indeed submitted to the Ignatian spirituality, in their whole life. They are familiar with the Ignatian tools and well informed about Ignatius of Loyola and his Spiritual Exercises. In their parish practice they tend to feel lonely, and they long for colleagues acquainted with the Spiritual Exercises, but since the Spiritual Exercises imbue their whole life, the Spiritual Exercises are evident in all their practices. They also dwell on how they can reach out, making the Gospel accessible also to those somewhat more resistant or not interested. All informants are ecumenical and talk about experiences of ecumenical encounters. The study indicates a clear parallel between the Ignatian Spirituality and Receptive Ecumenism, both movements obviously grounded in an introspection that opens possibilities for true meetings.

Sub-Saharan Africa is a multilingual environment and there is a lack of materials available for speech and language assessment in this area (Hartley & Krämer, 2013). The norms for assessment material cannot be used for both monolinguals and bilinguals, since bilinguals may have different levels of knowledge in their languages (Kohnert, 2010). The Spoken Language Assessment Profile – Revised edition (SLAP-R) is an assessment that can be used to evaluate English as a second language (ESL) in Sub-Saharan Africa. The purpose of this instrument is an attempt to fill the gap of suitable speech and language assessment tools that can be used for all those involved in setting up clinics, schools or speech and language assessment tools (Hartley & Krämer, 2013). The aim of the present study was to assess English as a second language for Kenyan children in primary school based on their result on the SLAP-R. The present study consisted of 68 participants with reported typically developed language and hearing that attended first or second grade in a public school in western Kenya. All participants were between six and nine years old, had a Bantu language as their first language and had been exposed to English for less than one year up to eight years. They had also attended preschool at their current school. The independent variables in the present study were grade, age and exposure to English. SLAP-R consists of six subtests that test expressive and receptive phonology, semantics and grammar. These parts constituted the dependent variables. In addition there is a part called ultimate expressive language skill (UELS) that consists of picture sequences where the participant should tell a story of what is happening in the pictures. The result indicated that grade had the largest effect on the participant’s performance in English as a second language. Grade two had significantly higher results regarding receptive phonology as well as expressive and receptive semantics and grammar than the participants in grade one. Most of the incorrect answers were made in the subtest expressive grammar. These answers were mainly incorrect due to other reasons than an answer in Kiswahili. / Sub-Sahara Afrika är en flerspråkig miljö och det finns en brist på material för tal- och språkbedömningar inom detta område (Hartley & Krämer, 2013). Normerna för ett bedömningsinstrument kan inte användas för både enspråkiga och tvåspråkiga barn, eftersom tvåspråkiga barn kan ha varierande kunskapsnivåer inom språken (Kohnert, 2010). Spoken Language Assessment Profile – Revised edition (SLAP-R) är ett bedömningsmaterial som är avsett att utvärdera engelska som andraspråk i Sub-Sahara Afrika. Syftet med detta instrument är att försöka fylla tomrummet av lämpliga tal- och språkbedömningsmaterial som kan användas av samtliga inblandade vid att starta upp kliniker, skolor eller logopedmottagningar (Hartley & Krämer, 2013). Syftet med föreliggande studie var att undersöka engelska som andraspråk för Kenyanska barn i grundskolan baserat på deras resultat i SLAP-R. Föreliggande studie bestod av 68 deltagare med rapporterad typisk hörsel och språkutveckling som gick i klass ett eller två i en kommunal skola i västra Kenya. Alla deltagarna var mellan sex och nio år, hade ett bantuspråk som förstaspråk och hade exponerats till engelska i mindre än ett år upp till åtta år. De hade även gått i den förskolan som tillhörde deras nuvarande skola. De oberoende variablerna i föreliggande studie var klass, ålder och exponeringstid till engelska. SLAP-R består av sex deltest som testar expressiv och receptiv fonologi, semantik och grammatik. De här delarna utgör de beroende variablerna. Det finns ytterligare en del som kallas för ultimate expressive language skill (UELS) som består av sekvensbilder där deltagaren ska berätta en historia om vad som händer på bilderna. Resultatet indikerade att klass var variabeln som hade störst inverkan på deltagarnas prestationer i engelska som andraspråk. Klass två hade signifikant högre resultat gällande receptiv fonologi, såväl som expressiv och receptiv semantik och grammatik än deltagarna i klass ett. De flesta felsvaren gjordes i deltestet expressiv grammatik och var i huvudsak på grund av andra skäl än svar på kiswahili.

Detta arbete hade syftet att undersöka hur det arbetas med ordinlärning i engelskundervisningen i den svenska grundskolan. Studien är baserad på intervjuer med syfte att undersöka lärares syn på ordinlärning och vilka metoder de finner mest gynnande för den långsiktiga inlärningen. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes med hjälp av två lärare som undervisar i årskurserna 1-3 och tre lärare som undervisar i årskurserna 4-6. Resultaten visar att det finns olika metoder som används vid ordinlärning och dessa inkluderar att läraren genemsamt läser och uttalar ord tillsammans med sina elever, samt att uppmärksamma nya ord i texter under läsningens gång. Lärarnas svar visade även att lärarna medvetet integrerar olika metoder i undervisningen för att gynna elevernas ordinlärning. Lärarna säger att de märker vilka metoder eleverna föredrar, vilket bland annat involverar samarbeten, webbaserade aktiviteter och läsning i grupp. Lärarna säger även att det genom undervisningen framgår vilka metoder som är mest gynnsamma än andra.