Denna studie behandlar lärares syn på hur makt gestaltas i klassrummet ur ett mikroperspektiv, hur den gestaltas och upprätthålls. Sammanlagt har åtta aktiva mellanstadielärare intervjuats om lärarens egen uppfattning om sin makt i klassrummet, synen på den disciplinära makten som äger rum i klassrummet, vilken betydelse relationen lärare och elev har för att frambringa handling samt vilka effekter på gruppen lärare kan se utifrån sitt ledarskap. Den halvstrukturerade samtalsintervjun har använts som metod. Studiens resultat har belyst ur ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering. Vilket innebär att makt är resultatet av att utöva kontroll över en annan individs handlingar under förutsättning att den underordnade godkänner den överordnades intentioner. Vidare är makt något som finns runt oss hela tiden i alla sociala relationer mellan människor och utövas i en ständig växelverkan mellan makt och motstånd. I studien framkommer vikten av relationen mellan lärare och elev för att läraren ska få eleverna att följa denne och inordna sig dess intentioner. Resultatet av studien visar att lärarna är medvetna om sin makt i klassrummet men att de i olika grad vill benämna det som makt. Istället beskrivs makten i termer som inflytande och möjlighet att påverka innehåll. Lärarna anser sig ha rätten att disciplinera eleverna både med hjälp av belöning och bestraffning för att uppnå den norm som råder i klassrummet. Vidare framkommer att för att få eleverna att följa läraren som ledare krävs att läraren har byggt upp en trygghet i klassrummet som består av bland annat tydlighet, struktur och elevinflytande.

Strävan om en större konkurrenskraft har medfört förändringar inom modern produktion där det sker en övergång från arbetskraftsberoende produktion till en ökad automatisering av produktionsanläggningar. En ökning av automatiseringar i samband med teknikutveckling har medfört att produktionsutrustningar har blivit mer avancerade och komplicerade att underhålla. Förändringarna har medfört större krav på driftsäkerheten hos produktionsutrustningar för att bemöta kundkrav samt bibehålla konkurrenskraft. Utförandet av ett effektivt underhållsarbete har blivit en viktig faktor för uppnå en driftsäker produktionsanläggning. I Arla Foods Jönköpings mejeri tillämpas både operatörs- och specialistunderhåll på produktionen där mätningar av utrustningar genomförs och förebyggande underhållsplan har utformats. Tomgodsförsörjningen, som förser tomma lastbärare till förpackningsmaskinerna och kyllagret, har däremot ingen underhållsplan, utan det tillämpas enbart akuta underhållsarbeten. Studiens syfte har varit att framställa en förebyggande underhållsplan för tomgodsförsörjningen av rullpallar. Detta har skett parallellt med en störningsanalys där störningar kartlades och därefter utformades åtgärdsförslag. All data införskaffades på Arla Foods mejeri i Jönköping, där metoderna som utnyttjades var observationer, intervjuer, workshops samt dokumentstudier. Dessutom utfördes litteraturstudier, för att ge en teoretisk grund till studien, som behandlar grundläggande underhålls principer och verksamhetsutvecklingskonceptet Total Produktivt Underhåll, TPU. Analysen omfattar en sammanställning av störningar, med hjälp av ett paretodiagram, där de störningar som påverkar försörjningssystemet mest kunde identifieras. Analysen påvisade att 49,3 procent av alla störningar berodde på att rullpallarna fastnade i kurvor samt att defekta rullpallar kom igenom kontroller och orsakade stopp i försörjningssystemet. Dessutom gjordes en analys av det nuvarande underhållsarbetet och hur en utebliven underhållsplan påverkar försörjningssystemet. Utifrån analysen utformades förbättringsåtgärder för de två mest återkommande störningarna samt en FU-plan för försörjningssystemet. Med hjälp av litteraturstudier, underhållspersonalens kompetenser samt leverantörernas underhållsguide har en FU-plan kunnat utformas, där vikt lades i att inte skapa en främmande arbetsmetod. Då hela produktionen arbetar med RIS-tavlor ansågs det som en lämplig arbetsmetod då personalen känner igen och arbetar efter metoden i andra avdelningar. Underhållsplanen består av styrkort, RIS-kort, med instruktioner för varje område och ska även fungera som en checklista för att underhållsarbetet ska ske i rätt tid. En ansvarsfördelning av underhållsarbetet har gjorts som förenklar att underhållsplanen fullföljs. RIS-tavlorna medför att felrapporteringar sker på ett korrekt sätt samt fördelar ansvar och möjliggör dokumentering av utförda reparationer. Vidare rekommenderas Arla Foods Jönköping att integrera den nyutvecklade underhållsplanen i affärssystemet SAP, som underhållsavdelningen arbetar med i dagsläget för att utföra förebyggande underhållsarbete på förpackningsmaskinerna. Dessutom bör en implementering av TPU genomföras i hela organisationen, där den nyutvecklade underhållsplanen anses vara en grund, för att åstadkomma störningsfri produktion med hjälp av ett strukturerat arbetssätt och skapa ett engagemang i organisationen som arbetar tillsammans för ett arbete med ständiga förbättringar. På lång sikt bör det även övervägas att rekonstruera rullpallsbanorna och skapa rakare transportbanor för att undvika kurvor och störningarna de medför. / The pursuit for a greater competitiveness has brought changes in modern production, where there is an ongoing transition from labour-dependent production to an increased automation in production plants. The increase of automation and the advance of technology has meant that production equipment has become more sophisticated and complicated to maintain. The changes have brought greater demands on the dependability of production equipment in order to meet customer requirements and also maintain competitiveness. The execution of an effective maintenance has become an important factor in order to achieve a dependable production plant. Arla Foods Jönköping’s dairy plant works with both operator and specialist maintenance, where measurement on equipment are carried out and preventive maintenance plan has been developed. On the other hand, the empty-packaging-supplying system, which supplies empty cargo carriers to the packaging machines and to the cold storage warehouse, lacks a maintenance plan and therefore only emergency maintenance work are applied. The purpose of this study has been to develop a preventive maintenance plan for the empty-packaging-supplying system of rolltainers. This has taken alongside an interference analysis where interferences were mapped and then a proposal for action was devised. All data was obtained in Arla Foods Jönköping’s dairy plant, where the methods that were used are observations, interviews, workshops and document studies. Literature studies, that treats basic maintenance principles and Total Productive Management, TPM, where also performed in order to provide a theoretical basis for the study. The analysis covers a compilation of interferences, through a Pareto chart, where those interferences which affected the supplying system most could be identified. The analysis showed that 49,3 percent of all the interferences was due to rolltainers that got stuck on curves and defective rolltainers that went through controls and caused a stop of the supplying system. An analysis was also made of the current maintenance work and how the lack of a maintenance plan affects the supplying system. Based on the analysis, a proposal for action was devised for the two most prevalent interferences and a preventive maintenance plan for the supplying system was developed. With the help of literature studies, maintenance staffs competencies and the suppliers maintenance guide, a preventive maintenance plan was developed, where great emphasis was put on to not introduce an alien working method. Since the whole production works with RIS-boards and the personnel are familiar with them, it was viewed as a suitable working method. The maintenance plan consists of scorecards, RIS-cards, with instructions for each area, and will also serve as a checklist for the maintenance work to take place at the right time. In order for the maintenance work to be fulfilled a delegation of responsibility for the maintenance work has been made. The RIS-boards enables error reports to be made in a proper way, delegate responsibility and enables documentations of performed reparations. Furthermore, Arla Foods Jönköping is recommended to integrate the newly developed maintenance plan with SAP, which is an enterprise resource planning software, which the maintenance department is currently working with to perform preventive maintenance on the packaging machines. Also, an implementation of TPM should be applied throughout the whole organization, where the newly developed maintenance plan is considered to be a basis for achieving interference-free production through a structured approach and create a commitment in the organization to work together for continuous improvement efforts. In the long term, consideration should be given to reconstruct the rolltainer tracks and create more direct transportation tracks to avoid curves and the interferences they create.

Syftet med denna uppsats är att undersöka satsadverbialplaceringen i huvudsatser och bisatser hos andraspråksinlärare av svenska på motsvarande SFI C nivå. Undersökningens informanter är åtta andraspråksinlärare i åldrarna 17-19 år, vilka läser kursen i långsam respektive snabb studietakt. Undersökningen syftar även till att ta reda på om det finns skillnader mellan receptiva (språkförstå-else) respektive produktiva (språkanvändning) kunskaper samt undersöka om det finns skillnader i användningen av några vanligt förekommande satsadverbial. Vidare syftar undersökningen till att se om det finns skillnader i satsadverbialplaceringen mellan snabb respektive långsam inlärnings-grupp. Det analyserade materialet består av informanternas egenproducerade texter till ett antal bil-der, där de ombeds använda ett antal satsadverbial, samt ett lucktest, där satsadverbialen är bort-plockade.Resultaten visar att satsadverbialplaceringen i huvudsatser är till mer än hälften korrekt i både produktiva och receptiva kunskaper. Dock är korrektheten större i de receptiva kunskaperna. Vad gäller de produktiva kunskaperna används mycket få satsadverbial i bisatserna. Dessutom placeras dessa till mer än hälften avvikande, precis som fallet är med de receptiva kunskaperna gällande bi-satser. Inte är det satsadverbial som används mest och har högst korrekthet i huvudsatser i de pro-duktiva kunskaperna, men som har störst avvikande användning i bisatser. Inte är också det satsad-verbial med högst korrekthet i huvudsatser, men med mer än hälften avvikande placering i bisatser i de receptiva kunskaperna. Resultatet är i linje med Bolander (1987) och Hyltenstam (1978) som säger att placeringen av negationen i bisatser är mer svårinlärd och lärs in senare än i huvudsatser. Vad gäller övriga satsadverbial varierar användningen mellan olika informanter.

En god ordförståelse är att betrakta som en förutsättning för att en individ ska kunna verka i samhället och ta del av det offentliga samtalet. Trots detta visar tidigare forskning att ordförståelsen generellt blir allt sämre. Föreliggande studie undersöker gymnasieelevers ordförståelse i årskurs 1 och 3. Totalt deltar 259 elever i ett ordtest som prövar deras receptiva och produktiva ordförståelse. Ordtestet består dels av idiomatiska uttryck, dels av ord från högskoleprovet. Eleverna ska också skriva egna meningar med fem av orden. Resultatet visar att eleverna har relativt god receptiv förståelse av idiomatiska uttryck, mindre god receptiv förståelse för ord från högskoleprovet och mindre bra produktiv förståelse när de ska skriva egna meningar med de aktuella orden. Generellt kan också sägas att eleverna i årskurs 3 presterar bättre än eleverna i årskurs 1 samt att det finns marginella skillnader mellan flickor och pojkar. Därmed är det möjligt att anta att svenskundervisningen borde fokusera mer på ordförståelse för att forma självständiga elever med förmågor att ta del av samhällets ständiga informationsflöde.

Studiens syfte är att undersöka ordförståelse hos elever i grundskolans senare år (årskurs 7–9). I undersökningen ingick 40 informanter som fick genomföra ett ordtest bestående av 19 ord. Samtliga ord hade med svenskämnet i grundskolan att göra. I studien ligger fokus på å ena sidan elevernas övergripande ordförståelse, och å andra sidan på skillnaden mellan deras upplevda (receptiva) och uppvisade (produktiva) ordförståelse. Elevernas svar analyserades dels utifrån vilken typ av ordförståelse som uppvisades, dels utifrån vilken frekvens orden har. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har god såväl receptiv som produktiv ordförståelse med undantag för två av orden. Det förekommer också några fall där elever överskattar respektive underskattar sin egen ordförståelse. Något som också framkommer i resultatet är att en del elever har svårt för vanligt förekommande ord och inte enbart för ord som är lågfrekventa. Med utgångspunkt i detta resultat är det rimligt att argumentera för att svensklärare – men även lärare i övriga ämnen – bör arbeta aktivt med elevernas receptiva och produktiva ordförståelse, med speciellt fokus på ordens kontext. Detta gäller oavsett elevernas språkliga bakgrund, även om andraspråkselever generellt kan behöva extra stöd i ordinlärningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sex elever uppfattar sin undervisande lärares undervisningsstilar i idrott och hälsa. Studien fokuserar även på hur delaktiga eleverna får vara vid planering, genomförande och utvärdering av en lektion. I litteraturgenomgången har jag använt mig utav litteratur, forskning och Skolverket för att få en djupare bild av hur elevers erfarenheter ser ut av just undervisningsstilar. Jag har tagit utgångspunkt i Musska Mosstons elva olika undervisningsstilar. I denna kvalitativa fallstudie har semi-strukturerade intervjuer använts som metod för att forska kring undervisningsstilar. Sex intervjuer har genomförts med elever som går i årskurs nio. Det resultat som framkom genom studien var att reproduktiva undervisningsstilar är mest förekommande i planeringsstadiet. I genomförandefasen av en lektion är det mer produktiva stilar som blir framträdande samt att i utvärderingsfasen av en lektion så är det mer reproduktiva stilar som används för dessa elever. / The aim of this study is to investigate students perceptions about teaching styles in physical education. The study’s focus is also how involved students are within the pre-impact phase, the impact phase and the post-impact phase. When I have been searching for information, I have been using literature, research and Skolverket to get a deeper picture of how students perceptions are about teaching styles, you can read about this in the literature review. In this study, as starting point I have taken Musska Mosston’s eleven different teaching styles.  In this study, I have used qualitative semi-structured interviews with six students about teaching styles. The interviewed students are going in the ninth grade.  The result of this study is that when pre-impact, the reproductive teaching styles is more prominent. When impact, productive teaching styles is more dominant. When post-impact of a lesson, reproductive teaching styles is more dominant for these students.

Detta arbete hade syftet att undersöka hur det arbetas med ordinlärning i engelskundervisningen i den svenska grundskolan. Studien är baserad på intervjuer med syfte att undersöka lärares syn på ordinlärning och vilka metoder de finner mest gynnande för den långsiktiga inlärningen. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes med hjälp av två lärare som undervisar i årskurserna 1-3 och tre lärare som undervisar i årskurserna 4-6. Resultaten visar att det finns olika metoder som används vid ordinlärning och dessa inkluderar att läraren genemsamt läser och uttalar ord tillsammans med sina elever, samt att uppmärksamma nya ord i texter under läsningens gång. Lärarnas svar visade även att lärarna medvetet integrerar olika metoder i undervisningen för att gynna elevernas ordinlärning. Lärarna säger att de märker vilka metoder eleverna föredrar, vilket bland annat involverar samarbeten, webbaserade aktiviteter och läsning i grupp. Lärarna säger även att det genom undervisningen framgår vilka metoder som är mest gynnsamma än andra.