Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur pedagoger ser på lärande samt hur de ser på att kombinera olika undervisningsstilar samt om de kan främja elevers lärande. I litteraturgenomgången har vi använt oss av litteratur, forskning och filosofers tankar kring hur det går att nå ut till elever på olika sätt. För att få en djupare insikt i hur forskare tänker kring hur pedagoger kan nå ut till elever, har vi valt att utgå från följande rubriker: lärande, lärarens roll, det traditionella klassrummet, undervisning, lust att lära, lekfullt lärande samt utveckling av lärande och tänkande. I vår uppsatsstudie valde vi att utgå från kvalitativ metod genom intervjuer, anteckningar och deltagande observationer med fyra olika pedagoger. Utifrån vår studie kom vi fram till att det går att kombinera olika tankar som pedagoger har när det gäller att nå ut till elever och det är en fördel då lärande nås på ett varierat sätt. I analysen utgick vi från respondenternas svar och det vi iakttog under observationerna samt bearbetade dessa. Vårt huvudresultat är att det går att kombinera olika undervisningsstilar samt att dessa bör kombineras efter vilket lärande som står i fokus. Vi har även insett att lärande sker i situationer som vuxna inte bör kontrollera såsom lek, men även att pedagoger bör se till att lärande i klassrummet engagerar elever, för det är då de lär sig.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att undersöka nyexaminerade lärares upplevelser av undervisning i skolämnet idrott och hälsa. Detta undersöktes genom att intervjua dem om deras upplevelser när det kommer till yttre och inre faktorer som påverkar den didaktiska förmågan, hur respondenterna undervisar samt vilka undervisningsmetoder dem förhåller sig till i undervisningen. Frågeställningar är följande: - Vilka faktorer upplever lärare påverkar deras didaktiska förmåga? - Hur undervisar läraren i idrott och hälsa? - Hur förhåller sig lärare i idrott och hälsa till undervisningsstilar? Metod Metoden som valdes för studien var en kvalitativ ansats. Detta genomfördes med hjälp av intervjuer av sex nyexaminerade lärare. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av kommunikationsföretaget Zoom Video Communications (Zoom). Inspelningarna gjordes både via Zoom och mobilen för att säkerställa att inget tappades bort. Varje intervju transkriberades, analyserades och användes sedan i resultatdelen. Som teoretisk utgångspunkt användes Gun Imsens indelning av ramfaktorteorin, Jank och Meyers modell om ramfaktorteorin och Muska Mosstons spektrum av undervisningsstilar. Resultat Intervjuerna visade (1) att lärarna i idrott och hälsa anser att de yttre faktorerna till övervägande del påverkar deras didaktiska förmåga i jämförelse med inre faktorer. (2) Lektionernas innehåll, sekvensering, organisering och undervisningsmetoder styrs till större delen av vilken elevgrupp läraren arbetar med. Lektionsplaneringarna verkar bli lidande till följd av tidsaspekten. (3) De lärarcentrerade undervisningsstilarna var mest förekommande, men samtidigt eftersträvades en variation i undervisningen. Slutsats Respondenterna som alla är nyexaminerade idrottslärare verkar överlag arbeta på ett relativt likartat sätt. De ramfaktorer som till större del lyftes fram av lärarna var de administrativa och resursrelaterade ramarna. Resultatet går dock inte att generaliseras över en större grupp idrottslärare, föreliggande studie bör istället anses vara en överblick över de sex respondenter som deltog i föreliggande intervjustudie. / Aim and researsch questions The aim of this study is to examine newly graduated PE teachers ́ experiences of teaching. The teachers where interviewed about their experiences when it comes to internal and external factors that affects the didactic ability, how the respondents teach and how they relate to teaching methods. Research questions: - What factors do teachers experience affect their didactic ability? - How does the teacher teach physical education? - How do PE teachers relate to teaching styles? Method A qualitative approach was chosen for conducting the study. Six newly examined PE teachers were interviewed. The method was semi structured interviews. We used the teleconferencing software program Zoom Video Communications (Zoom) to ensure nothing was lost. The mobile phone where also used during the recordings. All six interviews were transcribed, analyzed and used in the result section. The theoretical starting points of the study are Imsens group division of frame factors, Jank and Meyers model and Muska Mosstons spectrum of teaching styles. Results The results showed (1) that the respondents ́ experienced the external factors predominantly affected their didactic ability in comparison with the internal factors. (2) The content, sequencing, organization and teaching styles of the lessons are for the most in control by which group of students the teacher work with. The plan of the lesson seems to be suffering as a result of the time limitations. (3) The teacher-centered teaching styles were most common, but at the same time a variety of teaching was sought. Conclusions The study shows that the respondents generally work in a relatively similar way. The framefactors that ́s mostly highlighted by the PE teachers were the administrative and resource-related frameworks. However, results can ́t be generalized over a larger group of PE teachers, the present study should instead be considered as an overview of the six respondents who participated in our interview study.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sex elever uppfattar sin undervisande lärares undervisningsstilar i idrott och hälsa. Studien fokuserar även på hur delaktiga eleverna får vara vid planering, genomförande och utvärdering av en lektion. I litteraturgenomgången har jag använt mig utav litteratur, forskning och Skolverket för att få en djupare bild av hur elevers erfarenheter ser ut av just undervisningsstilar. Jag har tagit utgångspunkt i Musska Mosstons elva olika undervisningsstilar. I denna kvalitativa fallstudie har semi-strukturerade intervjuer använts som metod för att forska kring undervisningsstilar. Sex intervjuer har genomförts med elever som går i årskurs nio. Det resultat som framkom genom studien var att reproduktiva undervisningsstilar är mest förekommande i planeringsstadiet. I genomförandefasen av en lektion är det mer produktiva stilar som blir framträdande samt att i utvärderingsfasen av en lektion så är det mer reproduktiva stilar som används för dessa elever. / The aim of this study is to investigate students perceptions about teaching styles in physical education. The study’s focus is also how involved students are within the pre-impact phase, the impact phase and the post-impact phase. When I have been searching for information, I have been using literature, research and Skolverket to get a deeper picture of how students perceptions are about teaching styles, you can read about this in the literature review. In this study, as starting point I have taken Musska Mosston’s eleven different teaching styles.  In this study, I have used qualitative semi-structured interviews with six students about teaching styles. The interviewed students are going in the ninth grade.  The result of this study is that when pre-impact, the reproductive teaching styles is more prominent. When impact, productive teaching styles is more dominant. When post-impact of a lesson, reproductive teaching styles is more dominant for these students.