Bakgrund: Proprioception involverar bland annat förmågan att uppfatta var ens kroppsdelar befinner sig utan att behöva titta på dem, detta är en viktig del av handfunktionen. Tidigare studier har jämfört träning på stabilt underlag mot träning på instabilt underlag och vad detta har för effekt på fotledens proprioception. Effekten av hur de olika träningstyperna påverkar handleden är mindre studerat. I denna pilotstudie undersöks två olika träningsmetoder för handen, en stabil träningsform (Powergrip**) och en instabil träningsform (Powerball). Syfte: Undersöka effekten på proprioception och greppstyrka av träning med Powergrip respektive Powerball. Metodansats: Fjorton friska personer, 18 år eller äldre, delades in i två grupper, gruppindelningen skedde delvis slumpmässigt. Före och efter träningsperioden utfördes positionsinnestest för handledsproprioception och styrketest med handdynamometer för greppstyrka. Träningsperioden pågick fyra veckor och innehöll totalt 12 träningstillfällen, endast den dominanta handen tränades. Resultat: Inga stora skillnader framkom mellan grupperna i positionsinnestestet och styrketestet. Tendenser indikerar att positionssinnestestet och greppstyrketestet förbättrades för den tränade handen, men inte den icke-tränade handen för både Powerball och Powergrip. Powergripgruppen fick jämfört med powerballgruppen något större förbättring i styrketestet för tränade handen. Konklusion: Denna pilotstudie indikerar tendenser till förbättrad proprioception och styrkeökning för tränade handen, men inga eller små skillnader mellan grupperna. Framtida studier med fler deltagare behövs för att statistiskt kunna analysera eventuella skillnader inom och mellan grupperna. Framtida studier bör även inkludera personer med nedsatt handfunktion för att utvärdera träningseffekter vid rehabilitering.

No description available.

Idrottsämnet i skolverksamheten innehåller mängder av olika aktiviteter. Bakgrunden till denna studie grundar sig i tidigare forskning som bekräftar att dansundervisningen kommer i skymundan för mer populära aktiviteter och bollspel. På grund av dansens påvisade svaga genomslag i undervisningen samt att en ny läroplan har implementerats i skolan, finns vetenskapliga tomrum kopplat till dansundervisningen över tid. Syftet med denna studie är att fokusera på dansen och uppmärksamma tre olika dansformer såsom de träder fram i samtliga kursplaner mellan 1962-2022. Denna studies tillämpade metod är en kvalitativ innehållsanalys av dokument, vilket har möjliggjort granskningen av LGR62, LGR69, LGR80, LPO94, LGR11 och LGR22. Textinnehållet i samtliga kursplaner är i sin tur avgränsat till idrottsämnets centrala innehåll och betygskriterier. Resultatet visar att dansen har haft ett varierat genomslag i kursplanerna och att framställningen av dansformerna har förändras över tid. Vidare jämförs likheter och skillnader i hur dansformerna träder fram, för att då kunna synliggöra mönster. Den kulturella formen tenderar att avta med tiden medan den expressiva formen synliggörs mest och finns med i alla kursplaner. Träningsformen träder i sin tur fram minst, men kan tänkas få ett ökat utrymme i framtiden. I diskussionen redogörs en sammanfattande tolkning av denna studies resultat. Genom att utgå från studiens syfte och frågeställningar ställs dessa i relation till tidigare forskning. Med hjälp av läroplansteorin motiveras tolkningar och ställningstaganden där förklaringsmodeller i första hand kopplas mot bland annat samhället och dansens genomslag i undervisningen. / Physical education in school contains many different activities. The background for this study is based on previous science and research, which confirms that dance lessons are reduced by more popular activities and ball games. Since the dance demonstrated as a weak impact in school, there are scientific gaps connected to dance lessons over time. The purpose of this study is to focus on dance and then pay attention to three different forms of dances, as they appear in all curricula between 1962-2022. This study´s method is a qualitative content analysis of documents, which made it possible to review the content in LGR62, LGR69, LGR80, LPO94, LGR11 and LGR22. The content in all curricula is in turn limited to physical educations syllabuses and specific the core content and grading criteria. The results of this study confirm that dance has had a varied impact in the syllabuses and the forms of dance represents changes over time. Furthermore, did a comparison show similarities and differences of how the forms of dances appear over time, which made patterns noticeable. The culture dance tends to decline over time, while the expressive dance is most visible and the only one that is included in all syllabuses. The training dance, fore’s the least, but could conceivably get an increased space in the future. The discussion presents a summarized interpretation of the results of this study. Based on the study's propose and questions, these are placed in relation to previous research. With the help of curriculum theory, interpretations and positions are justified where explanatory models are primarily linked to society and the impact of dance in physical education.