Bakgrund: Postpartum är en utmanande tidsperiod med ökad risk för psykisk ohälsa hos föräldrar. De flesta studier som har genomförts har undersökt inrikesfödda mödrar. Det saknas studier som undersöker postpartum-relaterad psykisk ohälsa hos utrikesfödda föräldrar i Sverige. Syftet med den aktuella studien var därför att undersöka välmående hos utrikes-och inrikesfödda mödrar och fäder i Sverige. Studien syftade också till att undersöka potentiella riskfaktorer för utveckling av psykisk ohälsa och om riskfaktorerna skiljde sig mellan utrikes och inrikesfödda föräldrar. Metod: 1847 mödrar och fäder inklusive 483 (26.2%) utrikesfödda och 1364 (73.8 %) inrikesfödda föräldrar besvarade skattningsskalorna the Swedish Parenthood Stress Questionnaire och Välmåendeskalan. Data analyserades med Student’s t-test, envägs-ANOVA, Pearson’s korrelationsanalys och Multipel regressionsanalys. Resultat: Utrikesfödda föräldrar rapporterade statistiskt signifikant lägre välmående jämfört med inrikesfödda föräldrar. Bland utrikesfödda föräldrar var social isolering, hälsoproblem, känsla av inkompetens och låg utbildningsnivå riskfaktorer för psykisk ohälsa. Bland inrikesfödda föräldrar var känsla av inkompetens, hälsoproblem, social isolering, relationsproblem och rollrestriktion samt låg utbildningsnivå, riskfaktorer för psykisk ohälsa. Slutsats: Resultatet i denna deskriptiva och explorativa studie indikerar att utrikesfödda föräldrar upplever sämre välmående och löper större risk för utveckling av psykisk ohälsa under postpartum-perioden. Studien visar också att riskfaktorerna skiljer sig åt beroende på födelse inom eller utanför riket. / Background: The postpartum is a challenging period with an increased risk for parental mental illness. Most studies conducted have been performed on Swedish-born mothers. At present, there are no studies examining postpartum related mental illness in foreign-born parents in Sweden. The purpose of this study was therefore to examine the mental wellbeing of foreign-born mothers and fathers in Sweden and whether it differs from Swedish-born parents. The aim of the study was also to investigate potential risk factors for the development of mental illness, and whether the risk factors differ between foreign- and Swedish-born parents. Method: 1847 mothers and fathers, including 483 (26.2%) foreign-born and 1364 (73.8%) Swedish-born parents, answered the Swedish Parenthood Stress Questionnaire and the Well–being scale. Data was analyzed using the Pearson’s correlation analysis, One-way-ANOVA and Standard Multiple Regression analysis. Results: Foreign-born parents reported statistically significant lower mental well-being compared to Swedish-born parents. The study shows that among foreign-born parents, social isolation was a significant risk factor for mental illness during the postpartum period followed by health problems, feeling incompetent as a parent, and a low level of education. Among Swedish-born parents, health problems, social isolation, low levels of education, feeling incompetent as a parent, role restriction and relationship problems were risk factors for mental illness. Conclusion: The results of this descriptive and exploratory study indicates that foreign-born parents experience poorer mental well-being and are at greater risk of developing mental illness during the postpartum period. The study also shows that the risk factors differ depending on birth within or outside the country.