De senaste årtiondet har invandringen till Sverige ökat kraftigt vilket ger instanser som arbetar med denna grupp större ansvar och med detta ansvar kommer också högre krav. Då arbetslösheten för utrikesfödda är högre än hos den inrikesfödda delen av befolkningen så vill vi se hur arbetsförmedlingen jobbar med denna stora och viktiga grupp och om det finns skillnader i arbetssättet kontra hur man arbetar med inrikesfödda. Vi har intervjuat personer med erfarenhet av gruppen utrikesfödda på två AMS kontor i två större norrländska städer och sett hur arbetet på dessa arbetsplatser ser ut med den här gruppen. Mer specifikt hur det dagliga arbetet ser ut, vilka vanliga problem finns det och vilka dilemman utsätts handläggarna för. Våra resultat visar att arbetssättet visst skiljer sig åt då människor som kommer till Sverige många gånger har mer grundläggande behov än någon som bott här hela sitt liv och att det vid flertalet tillfällen inte ens handlar om jobb i ett första möte med en handläggare, utan snarare om att få en fungerande och duglig vardag. Vi konstaterar att integreringen är och har under en längre tid varit en oerhört långsam process som stått på tomgång de senaste åren. Vad som behöver göras är svårt att sätta fingret på då allt från resurser till högre prioritering bör ses över men att personer som kommer till Sverige i hopp om en nystart blir inkastad i ett system med årslånga köer för att få komma ut på den svenska arbetsmarknaden gynnar ingen.

Studien syftar till att undersöka huruvida tillverkande företag introducerar och integrerar utrikesfödda medarbetare i det svenska arbetslivet. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsstrategi och undersökte ansvariga chefer, HR-, samt utrikesfödda medarbetares upplevelser av introduktions- och integrationsprocessen, detta gjordes på företaget LKAB.  Resultatet visade att ökandet av mångfalden ibland beror på att täcka kompetensluckor och är därmed inte inriktat som ett mål för att öka den etniska mångfalden. Vidare visade resultatet att LKAB:s generella introduktionsprocess är i behov av utveckling för att kunna anpassas efter individens behov. Till sist framkom det att organisationskulturen kan hjälpa individer att bli integrerade, men att språkbarriärer kan försvåra denna integration.

The purpose of the study was to investigate what the social work behind the integration of foreign-born women in the labor market looks like and how social workers experience integration. The second purpose was also to investigate how foreign-born women themselves experience integration in a country that is new to them. For the purpose of the study and questions, six interviews were conducted, three with social workers and three with foreign-born women. The theory applied in this study is intersectional perspective with a focus on gender and ethnicity. The data collection was analyzed with the help of qualitative content analysis and interpreted through an intersectional perspective and through the study's knowledge overview, in order to contribute to understanding where both individual and structural factors can create exclusion in the labor market for foreign-born women. The results showed that integration work is carried out aimed at foreign-born women, in the form of locally and internationally sponsored integration projects that are to contribute to employment in society. Regarding promoting factors, the results showed that both the professional respondents and the foreign-born respondents considered that, among other things, language education and social interaction are a central part of the integration. Finally, the results showed that the experience of integration among social workers and foreign-born women is a collaborative relationship, where both groups contribute to consistent notions of obstacles and opportunities for integration. In summary, the conclusions were that the design of integration policy is a contributing factor to how social integration work is conducted and how integration is perceived and practiced by those affected by the phenomenon.

How does motherhood affect the experience of Swedish citizenship among foreign-born mothers in Järva? Using a theoretical model that combines Ruth Lister and Kallios et al.'s theories of lived citizenship, the paper aims to explore this question. Since motherhood has never been added as a dimension of lived citizenship, the paper aims to contribute to previous research on citizenship in the hope of sowing a seed for further research on the significance of motherhood. Through qualitative semi-structured interviews, eight foreign-born mothers in Järva were asked to talk about their experience of their Swedish citizenship. The study concludes that motherhood seems to have an impact on lived citizenship, as motherhood is strongly present in the mothers’ narratives of their citizenship rights and responsibilities, sense of belonging, and opportunities to participate in the society.  The experience of citizenship rights and obligations is stated through the mothers’ appreciation for their extended rights. Several of the mothers express that the appreciation is sometimes projected onto the children in the form of a debt of gratitude. It also emerges that the mothers’ perception of their rights is influenced by their perceived ability to fulfill their children's rights. Furthermore, the mothers’ experience of belonging to Swedish society seems to be reflected in the mothers’ children, who are not always accepted by society, and it is also clear that the mothers think that implementing a sense of Swedish belonging is an important part of their children's upbringing. The sense of belonging can also be linked to the mothers’ feeling of being excluded from “good Swedish motherhood”, where they feel that they have more demands on them as mothers born abroad. Finally, on the one hand, motherhood seems to increase social and political participation by fostering civic qualities. On the other hand, motherhood may appear to limit participation because it means less time for the mother’s interests.

Det sker ständigt exkludering och diskriminering av olika grupper och individer i det svenska arbetslivet. För många drabbade resulterar detta i en underlägsen position i arbetslivet. Utsatta grupper som ofta blir subjekt för etnisk diskriminering i arbetslivet är muslimska, slöjbärande kvinnor som möts av mycket negativa attityder, fördomar och som i många fall har nekats arbete på grund av deras klädsel. Genom en kvalitativ intervjumetod har vi således samlat in material för att undersöka detta vidare. Närmare undersöker vi hur utrikesfödda slöjbärande kvinnor upplever bemötandet i arbetslivet i Sverige. Resultaten visar att alla studiedeltagare har upplevt diskriminering i arbetslivet, där kvinnorna främst har utsatts av patienter, i behov av vård, och av chefer och arbetsgivare, främst under intervjusituationen. Religion, etnicitet och hudfärg är även återkommande angivna intersektionella orsaker till den diskriminering studiedeltagarna möter. Den delade erfarenheten av utbredd diskriminering i arbetslivet understryker studiens centrala fynd: att majoriteten av studiedeltagarna utvecklar strategier i arbetssökandet, exempelvis i form av klädval, genom att undvika att bära svart, samt i utformning av sitt CV, där taktiska val av att inkludera foto i sin jobbansökan eller ej förekommer. Det finns sålunda ett underförstått behov av att “slöja” sin identitet, inte enbart i det vardagliga arbetslivet, men också för att främja en framgångsrik jobbansökan. Studien belyser således hur ansvaret för att förhindra fördomar vid rekrytering förskjuts till den slöjbärande kvinnan och inte där ansvaret hör hemma, nämligen hos arbetsgivaren.

Syftet med studien var att med hjälp av en frameanalytisk metod studera hur det politiska partiet Socialdemokraterna ramar in problem, aktör, orsak och lösningar av migrations- och integrationspolitiken efter flyktingkrisen 2015. Studien har också studerat hur inramningarna förhåller sig till ett jämlikhetsperspektiv. Det empiriska materialet som primärt har används för att genomföra den kvalitativa analysen har varit Socialdemokraternas dokument om partiets politiska riktlinjer från kongressen 2017. Detta material har sedan kompletterats med dokumentet Framtidskontraktet 2017 som också har synliggjort partiets politiska riktlinjer. De två empiriska materialen har båda samlats in från Socialdemokraternas egna hemsida. Studien har bidragit med att visa på tendenser av hur ett parti i Sverige genom inramningar i sitt partiprogram under samma tidsperiod omvandlat diskursen om migrations- och integrationspolitik från ett humanitärt problem till ett arbetsmarknadsproblem, vilket implicerar olika synsätt på flyktingen och vem eller vad som skuldbeläggs som problemets orsak. Studien visar att Socialdemokraterna har i samma partiprogram frångått en mer jämlik och inkluderande syn på flyktingen till en mer utpekande syn på utrikesfödda som en separat grupp i samhället skild från gemenskapen. Konsekvenserna av detta är att inramningen säger underförstått att flyktingar inte är en självklar del av statens avgränsade befolkning. Detta i sin tur implicerar att det finns en outtalad ojämlikhet mellan medborgare och flyktingar, där flyktingar undervärderas som mindre än jämlikar. Detta innebär underförstått att flyktingar inte förtjänar att leva på basis av faktumet att de enbart är människor, utan flyktingar måste istället visa sig förtjänta av att betraktas som jämlikar genom prestationer.

Utrikesfödda kvinnor står längre ifrån den svenska arbetsmarknaden än både kvinnor och män med svensk bakgrund samt utrikesfödda män (Jansson 2020). Paulina de los Reyes menar i sin tidigare forskning att kön och etnicitet är av betydelse i utrikesfödda kvinnors större svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden (de los Reyes 1998). Detta är något som även tidigare tagits upp av Woukko Knocke, genom att se invandrade kvinnor som bärare av problemegenskaper, ofta uttryckta i kulturella termer, kan stat, forskning och arbetsmarknad marginalisera och osynliggöra kvinnorna (Knocke 1991, s.4).  Syftet med denna studie är att undersöka vilka utrikesfödda kvinnors upplevelser av svårigheter i mötet med arbetsmarknaden i Gävleborg är när det handlar om kulturella skillnader kontra kön och etnicitet. Handlar orsakerna till kvinnornas marginaliserade ställning främst om kulturella skillnader eller stämmer de los Reyes och Knockes tes in på utrikesfödda kvinnors upplevelse av arbetsmarknaden i Gävleborg 30 år senare? Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem utrikesfödda kvinnor om deras upplevelse av mötet med svensk arbetsmarknad i Gävleborg. Resultatet ställs i diskussion med det kommunala perspektivet i länet, Arbetsförmedlingens rapport om utrikesfödda på arbetsmarknaden (Jansson 2020) samt tidigare forskning. Centralt begrepp för analys av materialet är Yvonne Hirdmans teori om genussystem, materialet diskuteras också ur ett intersektionellt perspektiv. Resultatet av undersökningen stärker bilden av en differentierad och marginaliserad arbetsmarknad genom respondenternas berättelser som på ett liknande sätt beskriver de svårigheter som utrikesfödda kvinnor upplever i mötet med arbetsmarknaden i Gävleborg. Dessa upplevelser kan härledas till diskriminering på grund av kön och etnicitet. Samtliga kvinnor beskriver snarare fördomar eller antaganden kopplade till kön och etnicitet som problematiska än att de på grund av kulturella skillnader upplever svårigheter i mötet med arbetsmarknaden. Slutsatsen blir därför att diskriminering på grund av maktfaktorer som kön och etnicitet bör läggas till som faktorer att ta hänsyn till när det handlar om att finna förklaringar till utrikesfödda kvinnors marginaliserade ställning på arbetsmarknaden i Gävleborg.

Denna kvantitativa uppsats syftar till att undersöka integrationsmöjligheterna och skillnader på arbetsmarknaden med avseende på individernas bakgrund, arbetssökandets längd och upplevda chanser att få önskade jobb. Studien fokuserar på tre grupper: inrikesfödda med två svenska föräldrar, invandrare och inrikesfödda med minst en utrikesfödda förälder som definieras som andra generationens invandrare. Utifrån detta skapades hypotes 1, att invandrare och andra generationens invandrare spenderar längre tid som arbetssökande och skattar sina chanser till anställning lägre än inrikesfödda med två svenska föräldrar. För att kontrollera om skillnaderna förändras i samband med andra faktorer så skapades hypotes 2 som innebär att skillnaderna mellan inrikesfödda med två svenska föräldrar, andra generationens invandra och invandrare försvagas efter att kontrollera mot utbildningsnivå, kön och ålder. Teoretiskt grundar sig studien i Webers konfliktteori, Bourdieus kapitalteori, assimilationsteorier och institutionell diskriminering. Datamaterialet som behandlas i studien är hämtad från European Social Survey (ESS) och representerar den nionde omgång av enkätstudien från 2018. Datan som används har en tvärsnittsdesign, där sambanden presenteras och analyseras med hjälp av linjära sannolikhetsmodeller. Resultaten visar att invandrare spenderar längre tid som arbetssökande jämfört med infödda personer med två svenska föräldrar. Resultatet är statistiskt signifikant även vid kontroll för andra variabler. Dessutom finner vi resultat som visar att första- och andra generationens invandrare i högre grad än inrikesfödda med två svenska föräldrar upplever sina chanser att få önskade jobb som låga, vilket var statistiskt signifikant.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur strukturella och relationella sociala omständigheter påverkar utrikesfödda, ensamstående mödrars livsvillkor. De strukturella utmaningar som försätter den studerade gruppen i en utsatt position i samhället undersöks utifrån ekonomiska resurser i form av möjligheter och hinder för etablering på arbetsmarknaden och kontakt med välfärdsfunktioner. Sociala resurser kommer också att undersökas i och med en migration till Sverige som innebär att viktiga sociala nätverk kan vara bristande. Kulturell bakgrund och anpassningen till ett nytt samhälle med främmande språk, normer och förväntningar kan också tänkas påverka kvinnornas möjligheter att säkerställa goda livsvillkor. Det empiriska materialet baseras på åtta kvalitativa intervjuer med utrikesfödda, ensamstående mödrars personliga berättelser och upplevelser. Det sociologiskt teoretiska ramverket utgörs av ett intersektionalitetsperspektiv, Scheffs teori om sociala band och Habermas teori om system och livsvärld. Uppsatsens huvudinsikter omfattar den individualistiska samhällsutveckling som utmanat utrikesfödda, ensamstående mödrars livsvillkor. Samhällets nedmontering av välfärdsfunktioner ställer höga krav på relationer i kvinnornas livsvärld. Sociala relationer och kontaktnät med kvinnor i liknande situation visar sig vara av stor vikt för god hälsa och välmående. / This essay aims to examine how structural and relational social circumstances affect the living conditions for migrant women in lone motherhood households. The structural challenges that contributes to the groups vulnerable position in society will be examined in this essay through financial resources in the form of opportunities and obstacles on the labor market and contact with welfare functions. Social resources will also be in focus because of the migration to Sweden which means access to important social networks may be lacking. Cultural background and the adaptation to a new society with a foreign language, norms and expectations can affect the women's ability to accommodate good living standards. The empirical material is based on eight qualitative interviews, with migrant women in lone motherhood households, and their personal stories and experiences. The sociological theoretical framework consists of an intersectional perspective, Scheff's theory of social bonds and Habermas theory of system and lifeworld. The essay's key points cover the individualistic societal development that has challenged the living conditions for the group in question. Society's dismantling of welfare functions contributes to high demands on relationships in the lifeworld of the women, where social relationships with women in a similar position prove to be of big importance for good health and well-being.

Denna uppsats har undersökt kommunal arbetslöshet i 22 kommuner, vilka är geografiskt anslutande till Sveriges tre storstadsområden – Stockholm, Göteborg och Malmö. Uppsatsen har ämnat undersöka huruvida det föreligger signifikanta orsakssamband som påverkar kommunal arbetslöshet. Uppsatsen har även avsett undersöka om det finns tydliga skillnader i faktorer som påverkar arbetslöshetsnivån i de undersökta regionerna, samt förorts- och storstadskommuner emellan. För att besvara syftet har det i studien genomförts en regressionsanalys med paneldata för de undersökta kommunerna mellan åren 1996-2014. Förklaringsvariablerna, vilka ämnar förklara kommunal arbetslöshetsnivå, har varit kommunal inkomstskattenivå, medelårsinkomst, andel med minst tre års eftergymnasial utbildning, befolkningstäthet och andel utrikesfödda. Resultaten påvisar positiva samband för variablerna kommunal inkomstskattenivå, medelårsinkomst, befolkningstäthet och utrikesfödda, vilket innebär att när dessa faktorer förändras påverkas även kommunal arbetslöshetsnivå i motsvarande riktning. Den enskilda förklaringsvariabel som har ett negativt samband med arbetslöshet är andel med eftergymnasial utbildning, vilket innebär att när denna faktor förändras påverkas kommunal arbetslöshet i motsatt riktning. Resultaten visar skillnader i kommunal inkomstskattenivås påverkan på arbetslöshet storstads- och förortskommuner emellan, då storstadskommuner visar ett starkare sådant samband. Inga övriga skillnader i variablernas påverkan på arbetslöshet kan tydligt urskiljas ur resultaten. Den tydligaste skillnaden regionerna emellan är sambandet mellan utrikesfödda och arbetslöshet, vilket är positivt för Stockholmsregionen, men negativt för Malmö- och Göteborgsregionerna. Resultaten påvisar också skillnader i hur starkt variablerna kommunal inkomstskattenivå och andel med eftergymnasial utbildning påverkar arbetslösheten. Sambandet mellan kommunal inkomstskattenivå och arbetslöshet är starkast i Göteborgsområdet, i förhållande till övriga undersökta områden, och variabeln eftergymnasial utbildning har starkast påverkan på arbetslöshetsnivån i Malmöområdet, i relation till övriga två områden. / This thesis has examined the unemployment rate in 22 municipalities that are geographically connected to the metropolitan areas of Stockholm, Gothenburg and Malmö. The aim has been to examine whether there are distinct differences in factors that effect the municipal unemployment rate. The thesis has also aimed to investigate distinct differences in municipal unemployment rate in suburban and metropolitan municipalities. A regression analysis of panel data between the years 1996-2014 has been estimated and the explanatory variables are level of municipal income tax, average annual income, proportion of individuals with a higher educational level of three years or more, population density and proportion of foreign born.   The results indicate positive relationships between the variables municipal income tax, average annual income, population density and foreign born, which means that whenever these factors alter – the municipal unemployment rate does so as well. The sole explanatory variable with a negative relationship to municipal unemployment rate is education, which means that if the level of education changes, the unemployment rate alters in the opposit direction. The results also indicate differences in how strongly the municipal income tax effect the unemployment rate in suburban and metropolitan municipalities, since metropolitan municipalities indicate a stronger relationship between this variable and the unemployment rate. Moreover, there are no clear differences in the variables’ effect on the municipal unemployment rate. The most distinct disparity between the three regions is the relationship between the proportion of foreign born and municipal unemployment rate, which solely is positive for the region of Stockholm and negative for the regions of Malmö and Gothenburg. The results also indicate differences in how strongly the variables of municipal income tax and level of education affect the unemployment rate. The relationship between municipal income tax and unemployment rate is most powerful in the region of Gothenburg, in comparison to the other two regions, and the variable of level of education effect the region of Malmö the most.