<p>Ett stort antal patienter behandlas med warfarin som förebyggande mot blodpropp. Läkemedlet kräver regelbunden blodprovstagning där INR- värdet mäts för att kunna anpassa dosen individuellt så länge behandling pågår. Indikationen kan till exempel vara förmaksflimmer, mekanisk hjärtklaff eller tromboembolism. Warfarin är ett känt problemläkemedel där interaktionsrisken med andra läkemedel är stor och andra faktorer såsom kost och livsstilsförändringar kan påverka dess effekt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters behov av information vid warfarinbehandling. Studien baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter behöver tydlig information om biverkningar som kan uppstå, interaktionsrisk med andra läkemedel och naturläkemedel samt hur kosten och alkoholen påverkar warfarinbehandlingen. Information behövs om vikten av följsamhet vid behandling och vart man bör vända sig vid frågor och problem. Resultatet visar också att vid bristande följsamhet, högre ålder och kommunikationssvårigheter behövs extra resurser för information. Tydligt och individuellt anpassat informationsmaterial på patientens hemspråk, med större text och bilder i bör användas vid behov. Uppföljning av informationen rekommenderas till alla för att behandlingen skall bli så säker som möjligt. Fortsatt forskning behövs om kostens, hälsokostens och alkoholens inverkan på warfarin. Fler kvalitativa studier efterfrågas för att kunna utveckla och förbättra patientinformationen.</p>

<p>Ett stort antal patienter behandlas med warfarin som förebyggande mot blodpropp. Läkemedlet kräver regelbunden blodprovstagning där INR- värdet mäts för att kunna anpassa dosen individuellt så</p><p>länge behandling pågår. Indikationen kan till exempel vara förmaksflimmer, mekanisk hjärtklaff eller tromboembolism. Warfarin är ett känt problemläkemedel där interaktionsrisken med andra läkemedel är stor och andra faktorer såsom kost och</p><p>livsstilsförändringar kan påverka dess effekt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters behov av information</p><p>vid warfarinbehandling. Studien baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter behöver tydlig information</p><p>om biverkningar som kan uppstå, interaktionsrisk med andra läkemedel och naturläkemedel samt hur kosten och alkoholen</p><p>påverkar warfarinbehandlingen. Information behövs om vikten av följsamhet vid behandling och vart man bör vända sig vid frågor och problem. Resultatet visar också att vid bristande följsamhet, högre ålder och kommunikationssvårigheter behövs extra resurser för information. Tydligt och individuellt anpassat informationsmaterial på patientens hemspråk, med större text och</p><p>bilder i bör användas vid behov. Uppföljning av informationen rekommenderas till alla för att behandlingen skall bli så säker som</p><p>möjligt. Fortsatt forskning behövs om kostens, hälsokostens och alkoholens inverkan på warfarin. Fler kvalitativa studier efterfrågas för att kunna utveckla och förbättra patientinformationen.</p>

<p>I Sverige genomgår årligen 25-30 patienter</p><p>hjärttransplantation. Denna litteraturstudie belyser patienters upplevelser efter hjärttransplantation. Studien visade att många upplevde negativa känslor såsom rädsla</p><p>och skuld. Även kontrollbrist upplevdes av dem som genomgått en hjärttransplantation och det kunde leda till depression. Fler kvinnor än män drabbades av depression och oro. Ett mönster sågs mellan de som tidigare haft problem med oro och de som drabbats efter hjärttransplantationen. Ett flertal upplevde sorg över att ha förlorat sitt eget hjärta och detta kunde även vara en</p><p>bidragande orsak till depression. Intergreringen av det nya hjärtat i kropp och själ var lätt för vissa och svårare för</p><p>andra. Socialt stöd kunde medverka till en lättare anpassning efter hjärttransplantationen. Patienter som</p><p>genomgått hjärttransplantation hade fantasier om donatorn och om att ärva karaktärsdrag genom hjärtat. Andra kände</p><p>ökad tillfredsställelse, ökad optimism och ökat välbefinnande. De var tacksamma för den nya chansen och deras värderingar kring donation förändrades. För att</p><p>sjuksköterskan skall kunna förbereda patienter på ett optimalt sätt inför en hjärttransplantation, krävs ytterligare</p><p>forskning om patientupplevelser och anpassning efter hjärttransplantation.</p>

<p>Kommunikation och ett förhållningssätt som är målinriktat och intellektuellt, är begrepp som är betydelsefulla för vårdgivaren i mötet med patient. Omvårdnad bör ske genom att skapa en relation mellan vårdgivare och patient, där sjuksköterskan bör vara professionell i sitt förhållningssätt. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och patienter med afasi. Resultatet visar att vårdgivarens emotionella resurser, icke-verbal kommunikation, vårdgivarens kunskap och miljön påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och patienter som har afasi. Att se patienten som en unik individ, ge uppmuntran, trygghet och stöd underlättar kommunikationen. Genom beröring, ansiktsuttryck och ögonkontakt kan vårdgivaren och patienten kommunicera på ett icke-verbalt sätt. Genom utbildning som ger kunskap hur vårdgivaren kommunicerar med patienter som har afasi kan kommunikationen underlättas. Stress, tid och även atmosfären och stämningen har en inverkan på kommunikationen mellan vårdgivare och patient med afasi. Resultatet har stor betydelse för att förhindra vårdlidande hos patienter med afasi, där kommunikationen är en svårighet. Det bidrar även till att vårdgivare kan känna mindre stress och mer säkerhet i kommunikationen med patienter som har afasi.</p>

Thesis (Ph. D.)--West Virginia University, 2007. / Title from document title page. Document formatted into pages; contains vi, 149 p. Includes abstract. Includes bibliographical references (p. 117-125).

Ett stort antal patienter behandlas med warfarin som förebyggande mot blodpropp. Läkemedlet kräver regelbunden blodprovstagning där INR- värdet mäts för att kunna anpassa dosen individuellt så länge behandling pågår. Indikationen kan till exempel vara förmaksflimmer, mekanisk hjärtklaff eller tromboembolism. Warfarin är ett känt problemläkemedel där interaktionsrisken med andra läkemedel är stor och andra faktorer såsom kost och livsstilsförändringar kan påverka dess effekt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters behov av information vid warfarinbehandling. Studien baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter behöver tydlig information om biverkningar som kan uppstå, interaktionsrisk med andra läkemedel och naturläkemedel samt hur kosten och alkoholen påverkar warfarinbehandlingen. Information behövs om vikten av följsamhet vid behandling och vart man bör vända sig vid frågor och problem. Resultatet visar också att vid bristande följsamhet, högre ålder och kommunikationssvårigheter behövs extra resurser för information. Tydligt och individuellt anpassat informationsmaterial på patientens hemspråk, med större text och bilder i bör användas vid behov. Uppföljning av informationen rekommenderas till alla för att behandlingen skall bli så säker som möjligt. Fortsatt forskning behövs om kostens, hälsokostens och alkoholens inverkan på warfarin. Fler kvalitativa studier efterfrågas för att kunna utveckla och förbättra patientinformationen.

Ett stort antal patienter behandlas med warfarin som förebyggande mot blodpropp. Läkemedlet kräver regelbunden blodprovstagning där INR- värdet mäts för att kunna anpassa dosen individuellt så länge behandling pågår. Indikationen kan till exempel vara förmaksflimmer, mekanisk hjärtklaff eller tromboembolism. Warfarin är ett känt problemläkemedel där interaktionsrisken med andra läkemedel är stor och andra faktorer såsom kost och livsstilsförändringar kan påverka dess effekt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters behov av information vid warfarinbehandling. Studien baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter behöver tydlig information om biverkningar som kan uppstå, interaktionsrisk med andra läkemedel och naturläkemedel samt hur kosten och alkoholen påverkar warfarinbehandlingen. Information behövs om vikten av följsamhet vid behandling och vart man bör vända sig vid frågor och problem. Resultatet visar också att vid bristande följsamhet, högre ålder och kommunikationssvårigheter behövs extra resurser för information. Tydligt och individuellt anpassat informationsmaterial på patientens hemspråk, med större text och bilder i bör användas vid behov. Uppföljning av informationen rekommenderas till alla för att behandlingen skall bli så säker som möjligt. Fortsatt forskning behövs om kostens, hälsokostens och alkoholens inverkan på warfarin. Fler kvalitativa studier efterfrågas för att kunna utveckla och förbättra patientinformationen.

I Sverige genomgår årligen 25-30 patienter hjärttransplantation. Denna litteraturstudie belyser patienters upplevelser efter hjärttransplantation. Studien visade att många upplevde negativa känslor såsom rädsla och skuld. Även kontrollbrist upplevdes av dem som genomgått en hjärttransplantation och det kunde leda till depression. Fler kvinnor än män drabbades av depression och oro. Ett mönster sågs mellan de som tidigare haft problem med oro och de som drabbats efter hjärttransplantationen. Ett flertal upplevde sorg över att ha förlorat sitt eget hjärta och detta kunde även vara en bidragande orsak till depression. Intergreringen av det nya hjärtat i kropp och själ var lätt för vissa och svårare för andra. Socialt stöd kunde medverka till en lättare anpassning efter hjärttransplantationen. Patienter som genomgått hjärttransplantation hade fantasier om donatorn och om att ärva karaktärsdrag genom hjärtat. Andra kände ökad tillfredsställelse, ökad optimism och ökat välbefinnande. De var tacksamma för den nya chansen och deras värderingar kring donation förändrades. För att sjuksköterskan skall kunna förbereda patienter på ett optimalt sätt inför en hjärttransplantation, krävs ytterligare forskning om patientupplevelser och anpassning efter hjärttransplantation.

Leukemi är en livshotande sjukdom som drabbar cirka tusen vuxna personer i Sverige varje år. Patienter med leukemi behandlas i första hand med cytostatika för att sjukdomen ska gå i remisson och i vissa fall fortgår behandlingen med stamcellstransplantation för att ge möjlighet till förlängt liv eller bot av sjukdomen. Stamcellstransplantation innebär att man slår ut patientens benmärg och ersätter denna med ny benmärg. Syftet med studien var att beskriva upplevelser för och efter stamcellstransplantation hos patienter som diagnostiserats med leukemi. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att patientens situation är komplex och att patienten tvingas handskas med fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser som ofta är påfrestande. Upplevelserna visade sig variera över tid och i intensitet. Mer forskning behövs inom området och då särskilt kvalitativ forskning. Kompetenshöjande utbildning för de sjuksköterskor som möter dessa patienter i sitt arbete skulle kunna bidra till ökad kvalitet på omvårdnaden.

Information ska ses som en integrerad del i god omvårdnad av den patient som befinner sig i det akuta skedet av en hjärtinfarkt och är en förutsättning för en god vård. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation är en viktig del i omvårdnaden av patienten. Det är av betydelse att sjuksköterskan har en förmåga att förmedla kunskap, förståelse under de stressade förhållanden som ibland kan råda på en akutmottagning. På så sätt ges förutsättningar för att patienten att kunna vara delaktig och ha inflytande över sin egen vård och behandling. Syftet med studien är att belysa informationens betydelse för patienten i den akuta fasen av en hjärtinfarkt. Metoden som använts är en litteraturstudie och resultatet består av 12 artiklar, 10 kvalitativa och 2 kvantitativa. I resultatet finns fem kategorier: patientens upplevelse av information, sjuksköterskans roll vid information, kommunikation mellan sjuksköterska och patient, sjuksköterskans stöd till patienten samt patientens oro och rädsla. Resultatet i litteraturstudien belyser att bra information som talas i klartext minskar patientens oro, reducerar ångest och ökar patientens förståelse för sin sjukdom. Patienter som får relevant och individuell information känner även tillfredställelse med vården och upplever ökat välbefinnande. / Information should be seen as an integrated part in caring for patients´ that suffer from acute myocardial infarction. The nurse´s support and communication is an important part in caring for the patient. It is of significance that the nurse has an ability to provide knowledge and understanding under busy conditions in the emergency ward. In that way the patient can participate and have ability to take part in their own care and treatment.The aim with the study is to elucidate the information's importance for the patient at the acute phase of his myocardial infarction. The method that has been used is a literature study and the result comprizes in 12 articles, 10 qualitative and 2 quantitative. In the result, five categories has shown. These are: The patient´s experience of the information, the nurse´s roll when giving information, communication between the nurse and the patient, the nurses support to the patient and the patient´s anxiety and fear. The result in the literature study shows that good information in plain language reduces the patient´s worries and anxiety and increases the patient´s understanding of his/her condition. Patients who are given relevant and individual information feel satisfaction with the care and experience an increased well-being.