Diskursen för utbildning i Sverige och flera andra länder är "en skola för alla". En skola där alla elever känner social och pedagogisk delaktighet, och oavsett behov av stöd har tillgång till inkluderande och tillgängliga lärmiljöer. Hur detta tolkas, hur skolors verksamhet organiseras och förhåller sig till denna diskurs varierar och har varierat under tid. Syfte med denna studie är att undersöka hur rektorers, särskolesamordnares och specialpedagogers uppfattning kring lärmiljöer för de elever som läser enligt grundsärskolans kursplan och finns i grundskolans verksamhet, d.v.s. individintegrerade elever. Studien utgår från ett organisatoriskt perspektiv och ämnar beskriva och analysera hur rektorer, särskolesamordnare och specialpedagoger resonerar kring dessa elevers lärmiljöer. Studien är en kvalitativ studie och bygger på 11 intervjuer, fördelade på ovanstående tre yrkeskategorier. Studiens resultat visar på att betydelsebärande och mångfacetterade begrepp, som inkludering, en skola för alla, tillgängliga lärmiljöer, med dess tolkningsbarhet får betydelse för hur arbetet kring individintegrerade elever organiseras. Studiens informanter beskriver flera faktorer som betydelsefulla för att skapa tillgängliga lärmiljöer t.ex. samarbete, pedagogiska och sociala faktorer. Dessa faktorer vävs in i de aspekter som informanterna tar upp när de beskriver organiseringen kring individintegrerade elever i termer som mer eller mindre lyckad. De tre yrkeskategorierna beskrivs ha olika roller kring individintegrerade elever, men att ett samarbete mellan dem finns. Både informanter och forskning framhäver främst rektorns betydelse i arbetet och förhållningssätt till inkludering, tillgängliga lärmiljöer för alla elever inklusive individintegrerade elever.

I den här studien har fokus lagts på att ta reda på hur elever med en utredd intellektuell funktionsnedsättning (IF) fungerar och klarar att vara integrerade i grundskolan och det utifrån ett lärarperspektiv. Studiens syfte var att undersöka och lyfta fram kunskap om hur grundskollärare ser på sin undervisning i mötet med elever med diagnosen IF och att undersöka deras inställning till individintegrerade särskoleelever i grundskolan. För elever med IF finns särskolan som skolform men en del vårdnadshavare väljer att placera sina barn i grundskolan. Dessa elever kan följa särskolans läroplan med anpassningar till grundskolans läroplan om det ses som möjligt. Studien är kvalitativ. Tio lärare på skolor i två kommuner har intervjuats med stöd av ett frågeformulär. I resultatet framgick att lärarna ansåg sig ha erfarenhet av att arbeta med dessa elever men inte tillräckligt med kunskap. En av slutsatserna som framkom var att det finns önskemål från lärarnas sida om mer stöd för att möta dessa elever med intellektuell funktionsnedsättning i grundskolan och det som tydligast efterfrågades var elevassistenter.

Studiens syfte är att synliggöra grundskolans pedagogers syn på inkluderingsbegreppet i en skola för alla, utifrån de individintegrerade eleverna från år 4-9. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning inom specialpedagogik. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se utifrån en skola för alla, vilka möjligheter respektive hinder för en inkluderad undervisning som kunde utläsas utifrån pedagogernas utsagor. Hur pedagogerna beskrev sitt praktiska inkluderingsarbete. Hur det specialpedagogiska stödet såg ut. För att få svar på undersökningens syfte utförde vi semistrukturerade intervjuer med data av kvalitativ art på fyra pedagoger som alla undervisade individintegrerade elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att samtliga informanter såg fler hinder än möjligheter till en inkluderad undervisning och vi fick bl a följande svar: Det finns en brist på kompetens. Delaktighet från övrig personal saknas. Stödet från skolledare är litet. Samarbetet med särskolans personal är för litet. Resurser i form av personal, anpassat material, utbildning och handledning ansågs vara viktigt för att på bästa sätt kunna arbeta med särskoleinskrivna elever i grundskolan. I resultatet har vi hos klasslärarna sett en lyhördhet för dessa elevers behov och strävan efter att utgå från varje individs behov, förutsättningar och intressen. Vi har även sett en otillräcklighet och ensamhet i uppdraget med att arbeta med individintegrerade elever.