Syftet med studien är att undersöka vilka rutiner och verktyg som förskollärarna upplever hjälper barnen med språket och vilken kunskap de besitter för att ge barnen en likvärdig utbildning. Vi har valt kvalitativa studier i form av intervjuer där vi intervjuat tre förskollärare och en logoped. För att analysera empirin har vi haft olika perspektiv inom specialpedagogik som teoretisk utgångspunkt där vi fokuserar på flexibilitet, inkludering och individualistisk utgångspunkt.Resultatet visar att förskollärarna upplever att det krävs en stor flexibilitet för att hitta rätt verktyg och arbetsmetod för varje individ men samtidigt berättar logopeden att det krävs att verksamheten anpassas utifrån ett medicinskt och specialpedagogiskt perspektiv. I intervjuerna berättar alla informanterna att det finns många verktyg att använda sig av i verksamheten men verktygen gör sig oftast bäst i rutinerna i vardagen och gärna med hela barngruppen för att på så sätt skapa en inkluderande verksamhet.

Sammanfattning Affärsmodeller utgår från att företag ska vinstmaximera, vilket kan göra att affärsmodeller inte passar de företag som inte har vinstmaximering som utgångspunkt eller fokus. Vinsten i dessa företag ses “bara” som något sekundärt som måste finnas för att företaget ska finnas kvar. Detta synsätt på vinst är ofta kopplat till småföretagares sätt att driva företag. Småföretagare har ofta en nära koppling till sitt företag och det kan närmast beskrivas som deras identitet. Det är därför viktigt för dem att verksamheten finns kvar trots ett högt pris i form av att de arbetar mycket och hårt, för relativt liten ekonomisk vinst. Det viktigaste för dessa individer är inte pengar, utan det är livet som småföretagare de vill ha. De värderar ett liv där de är fria och självständiga att bestämma hur de vill ha det. Detta är även en orsak till att de inte vill att deras verksamhet ska växa eller utvecklas i storlek. De vill behålla verksamheten liten eftersom de vill ha kvar kontrollen samt att de vill fortsätta verka i det lokala området på grund av deras personliga anknytning dit. Affärsmodellen skulle kunna omformuleras eller breddas i sitt fokus för att fånga upp och beskriva fler verksamheter än de som vinstmaximerar. I modellen skulle det kunna tas hänsyn till hur en individ, alltså företagaren, lever sitt liv och det är därför olika livsformer används i denna studie. Kopplingen mellan individ och företag är ofta stark när det handlar om småföretag och därför vore det önskvärt att fokuset flyttas från företaget till individen i affärsmodellen. När fokuset är bytt, eller åtminstone mer nyanserat, skulle en affärsmodell kunna användas för att på ett meningsfullt sätt beskriva en småföretagares verksamhet. Det största bidraget i denna studie är att ett perspektiv som utgår från individen istället för företaget används för att försöka förstå att en affärsmodell skulle kunna utvecklas till att omfatta fler fokusområden än vinstmaximering. Individen och dennes sätt att leva sitt liv påverkar hur företaget drivs och utifrån det vore det lämpligt att affärsmodeller anpassas för att beskriva verksamheten på ett mer användbart och rättvisande sätt. Nyckelord: småföretag, affärsmodell, livsstil, individualistisk, / Abstract Business models are based on that the company will maximize its profits, which may make the business models fit bad with companies who do not focus on profit maximization. The profit in these companies is seen as something secondary that needs to exist to make the company survive. This view on profit is connected to small business owners’ way to run a business. Small business owners often have a close connection to their company and it can almost be described as their identity. It is important for them that the business exists even if they need to pay a high price because they work hard and only get a small economic profit in return. The most important thing for these individuals is not money, but the life as a small business owner that they want to have. They value a life where they are free and independent to decide how they want to live their life. This is also a reason to why they do not want their business to develop or grow in size. They want to keep the business small because they want to keep their control and at the same time stay in the local area because of their personal connection to that place. The business model therefore could be reformulated or widened in its focus to describe more businesses than they who maximizes its profits. In the model it could be taken into account to how an individual, in this case the business owner, lives his/her life and that is why different life shapes are used in this study. The connection between the individual and the company is often strong when it comes to small businesses and that is why the focus could be moved away from the business itself to the individual itself in the business model. When the focus has been changed, or at least are more nuanced, a business model could be used to describe a small business owners business in a meaningful way. The biggest contribution with this study is that a perspective that originates from the individual instead of the business is used to try to understand that a business model could be developed to include more areas than profit maximization. The individual and its way to live life affect how the company is being run, and by that the business models could be adjusted to describe the business in a more useful and correct way. Keywords: small businesses, business model, lifestyle, individualistic.

The aim of this bachelor thesis was to examine attitudes among social workers, particularly their attitudes toward their clients’ poverty and towards economic counseling as a method. A further aim was to study the relationship between attitudes towards poverty and economic counseling. Primary data used for the study was assembled among social workers (n = 111) with the use of an electronic questionnaire that was sent out to social welfare offices in 34 city districts in Stockholm,Gothenburg and Malmö. The findings showed that a majority of the social workers had a structural understanding of poverty and a positive attitude towards economic counseling. No correlations were found between the attitudes towards poverty and towards economic counseling. Although economic counseling can be seen as a method for individual change, the social workers had a positive attitude towards using it with clients’ whose inability to support themselves was interpreted as structurally implied. This was understood as a means to minimize the negative effects of poverty and as a way to go beyond administrative tasks. Through Giddens duality of structure theory, economic counseling was interpreted as a way of affecting the structurally caused problem of poverty by changing the actions of the client.

No description available.