Det individualistiska samhället kännetecknas av ett ökat ansvar för individen att utforma sitt liv och sin framtid. Prestation och perfektion är intressanta fenomen direkt relaterade till valmöjlighet. Kan dessa fenomen till och med uppfattas som ideal i det individualistiska samhället? Syftet med studien har varit att undersöka hur det mänskliga beteendet förhåller sig till de samhälliga idealen som markerar perfektion och som utmanar individen att göra sitt yttersta. Studien är explorativ och använder sig av en enkät som undersökningsmetod. Den tar hjälp av en mer kvantitativ forskningsansats i form av statistisk för att nå syftet och kunna svara på frågeställningen. Resultatet visar en tendens enligt dessa linjer, där det är upp till själva individen att utforma sitt liv och det viktigast av allt. Studien visar att perfektion och vikten av prestation är indikationer på att dessa fenomen kan uppfattas som moderna ideal. Vidare forskning skulle behövas i form av experiment, eller jämförande ansatser av mer kollektivistiska samhällen.

Syftet med denna studie är att beskriva sex fritidslärares uppfattningar om sitt arbete med att inkludera elever i fritidshemmet. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med semisemistrukturerade intervjuer som användes för att komma åt sex fritidslärares tolkningar och uppfattningar. Resultatet visar att fritidslärarna i denna studie tolkar begreppet inkludering som att det innebär att alla elever ska vara inkluderade i verksamheten utifrån ett helhetsperspektiv efter sina egna förutsättningar och behov, men att det i praktiken är ett komplext och svårt uppdrag att leva upp till utifrån de förutsättningar som finns med låg personaltäthet, stora elevgrupper och motsägelsefulla formulering i läroplanen, vilket skapar utmaningar att förena teori och praktik. Detta leder till att fritidslärarna beskriver att de inte hinner med alla elevers behov vilket skapar dilemman där fritidslärarna då måste välja och prioritera mellan olika behov på individ- och gruppnivå, vilket leder till att de då prioriterar de elever med störst behov. Fritidslärarna beskriver att de i sitt arbete med inkludering har fokus på sociala relationer, samarbeten och flexibilitet vilket också visar sig vara viktiga faktorer i det inkluderande arbetet att försöka anpassa undervisningen efter elevernas intressen, förutsättningar och behov. Utifrån tre teoretiska perspektiv, tolkar författarna till denna studie som att fritidslärarna i denna studie i teorin och praktiken vill arbeta utifrån det alternativa perspektivet men att det finns svårigheter att genomföra det i praktiken vilket medför att de använder arbetsmetoder och strategier som hamnar inom både det traditionellt individualistiska perspektivet och det alternativa perspektivet. Samtidigt tolkas fritidsläraranas arbetsmetoder och strategier utifrån dilemmaperspektivet där fritidslärarna försöker göra sitt bästa utifrån de förutsättningar som finns. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06</p>

Denna studies syfte är att undersöka institutionella demokratihändelser i förskolan utifrån följande frågeställningar.   Vilka möjligheter ger förskolan som institution barn till individualistiska demokratihändelser?   Hur kan förskollärare möjliggöra individualistiska demokratihändelser för barnen i förskolan?   Hur kan förskollärare synliggöra individualistiska demokratihändelser i förskolan?   För att möjliggöra ett undersökande av institutionella demokratihändelser i förskolan och för att kunna besvara studiens frågeställningar på bästa sätt har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Fyra förskollärare från en förskola i en mellanstor svensk kommun har deltagit i intervjuerna.   Resultatet visar att förskolan som institution ger barn goda möjligheter till individualistiska demokratihändelser under vissa förutsättningar. Vidare visar resultatet att förskollärare kan möjliggöra individualistiska demokratihändelser i förskolan genom att aktivt arbeta för en tillgänglig och tillåtande miljö med trygga barn. Resultatet för studiens sista frågeställning visar att ett synliggörande av individualistiska demokratihändelser i förskolan kan ske genom förskolans utvärderingar och dokumentationsarbete. / The aim of this study is to examine institutional democracy events in preschool based on the following questions.   Which possibilities does the preschool as an institution afford children when it comes to individualistic democracy events?    How can preschool teachers facilitate individualistic democracy events for children in preschool?   How can preschool teachers make visible individualistic democracy events in preschool?   Semi structured interviews have been used as a method to enable a study of institutional democracy events in preschool and to be able to answer the study’s questions in the best way. Four preschool teachers from a preschool in a medium sized Swedish municipality have taken part in the interviews.   The result shows that preschool as an institution gives children good possibilities to individualistic democracy events under certain conditions. Furthermore, the result shows that preschool teachers can enable individualistic democracy events in preschool by actively working towards an accessible and acceptant environment with confident children. The result of the study’s last question shows that making individualistic democracy events visible in preschool can take place through the preschool’s evaluations and documentation work.

Barn i behov av stöd är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Stödet kopplas ofta till specialpedagogik och barn med diagnoser men rätten till stöd bör istället ses som en rättighet för alla barn för att tillgodogöra sig utbildningen i förskolan. Syftet med denna studie är att utifrån forskningsstudier skapa kunskap kring viktiga aspekter som kan härröras till alla barns rätt till stöd i förskolan. Litteraturstudien är gjord utifrån en systematisk metod. Underlaget för resultatet utgjordes av 26 artiklar och avhandlingar och analyserades med hjälp av tematisering. I resultatet går det att urskilja fem teman i forskning som härrör till alla barns rätt till stöd - barnsyn, kategoriseringar av barn, relationer, normer och pedagogens kunskap. Slutsatsen av studien visar på att alla aspekter är beroende av varandra. Normer, relationer och kategoriseringar är sammanvävda och utgår alla ifrån vilken barnsyn pedagogen har, det går även att se att allt är beroende av pedagogens kunskap om hur stödet ska ges och av de egna värderingarna. Studien kan utifrån rubriken till detta arbete "alla barn har rätt till stöd" problematiseras i och med att barn erhålls stöd beroende på pedagogen. Att hantera alla barns olikheter och ge alla stöd är en komplex uppgift, men kan underlättas genom att vara medveten om de aspekter som härrör till alla barns rätt till stöd.