Syfte: Undersöka huruvida patienterna känner att den individuella vårdplanen de har fått har varittill nytta och vilka upplevelser de har kring den. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer genomfördes höstterminen 2013 vid Uppsala Universitet i samråd medRegionallt Cancercentrum. Informanterna i studien var patienter med bröstcancer ochkolorektalcancer vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Gävle sjukhus som använt denindividuella vårdplanen. Resultat: Samtliga patienter kände att den individuella vårdplanen varpositiv och till hjälp, men flera önskade mer och djupare information. Av de sex patienter somintervjuades var samtliga nöjda med sin kontaktsjuksköterska. En patient förstod inte alls syftet medvårdplanen hon fått. Patienterna i stort var nöjda med sin möjlighet att påverka tider ochbehandlingar och sjukvårdspersonalen kunde anpassa sig efter patientens önskemål. Självavårdplanen såg patienterna främst som ett schema som de kunde blicka tillbaks till. Flera patientervad missnöjda med att deras anhöriga inte fick mer hjälp i form av stöd och samtal. Slutsats: Detsammantagna resultatet visar individuell vårdplan var positiv för patienterna men att det behövs enbättre implantering. Resultatet visar också att kontaktsjuksköterskor är en uppskattad profession.Projektet med vårdplanen hade inte kommit tillräckligt långt för att denna intervjustudie skullegenerera tillräckligt utvecklande svar. / Aim: Examine whether patients feel that the individual care plan they have received had anbeneficial effect and what experiences they have around it. Method: A descriptive qualitative studyusing semi-structured interviews were conducted the fall of 2013 at the University of Uppsala inconsultation with Regionalt Cancercentrum. The informants in the study were patients with breastandcolorectalcancer, who all had an individual care plan. The study were conducted at AkademiskaUniversity Hospital and at Gävle Hospital. Results: All of the patients felt that the individual careplan was beneficial and helpful, but many wanted more and deeper information. Of the six patientsinterviewed were all satisfied with their contact nurse. One patient did not understand the purposeof the care plan she had. Patients in general were satisfied with their ability to influence the timesand treatments and the medical personnel were able to adapt to the patient's wishes. The patientssaw the care plan primarily as a schedule that they could look back to. Many patients weredissatisfied with that their relatives did not get more help in the form of support and calls. Conclusion: The combined results show an individual care plan was beneficial to patients, but thatit needed a better implementation. The result also shows that the contact nurses are an appreciatedprofession. The project with the care plan had not gone far enough for this interview study to beable to generate enough elaborated responses.

Bakgrund: Palliativ vård innebär lindrande åtgärder, vilket innebär att effekterna av sjukdomen lindras men själva sjukdomen botas inte. Denna vård är en helhetsvård som bygger på en vårdfilosofi med syftet att bevara livskvalité när bot inte längre är möjligt. Oavsett diagnos och var människan vårdas ska palliativ vård omfatta alla människor. Frågor kring demenssjukdom och palliativ vård har problematiserats dels på grund av dess komplexitet och dels på grund av bristande kunskaper inom områden både hos närstående och hos vårdpersonal. Människor med demenssjukdom är en sårbar grupp, deras autonomi är begränsad och förmåga att fatta egna beslut varierar. Syftet: Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprätta individuell vårdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom. Metod: Resultatet bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom äldrevården med demensinriktning. De intervjuades med stöd av en semistrukturerad intervjuguide och de transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman med tillhörande kategorier identifierades: Upplevd möjlighet till upprättande avindividuell vårdplan och Upplevd hinder för upprättande av individuell vård plan. Det optimala var att individuell vårdplan var upprättad tillsammans med den demenssjuke och deras närstående. Arbetssituation blev lugnare och tryggare när det fanns en palliativ individuell vård plan dokumenterad. Livskvalitet blev bättre för den demenssjuke och deras närstående när individuell vård plan var upprättad. En svårighet var när det inte fanns några närstående att samtala med och den demenssjuke inte kunde uttrycka sina önskemål själv. Detta upplevdes av sjuksköterskorna som en svår situation, där de fick lita till sin erfarenhet och intuition. Konklusion: Eftersom en stor del demenssjuka människor avslutar sina dagar på särskilt boende bör det ske en större satsning på genomförande av att upprätta palliativa individuella vårdplaner på dessa boendeformer. Nyckelord: demens, palliativ vård, sjuksköterska, individuell vårdplan. / Background:Palliative care involves mitigation that is to say that the effects of the disease alleviated but not cured the disease itself. The care is a total care based on health care philosophy in order to preserve quality of life when cure is no longer available. Regardless of diagnosis and where they are cared for should palliative care includes all people. Questions about dementia and palliative care has problematized both because of its complexity and partly because of lack of knowledge in the areas of both the family and among health professionals. People with dementia are a vulnerable group, their autonomy is limited and the ability to make decisions varies. Aim:The purpose of this study was to describe the nurse's experiences of setting up individual care plan (IVP) at the end of life for people with dementia. Methods: The result is based on eight interviews with registered nurses working with elderly care with dementia. They were interviewed on the basis of a semi structured interview guide. The transcribed interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: Two themes related categories were identified: Expertise possibility to prepared of individual care plan and Expertise impediment to prepared of individual care plan. The ideal was that individual care plan was prepared with the dementia sufferer and their relatives. Work situation became calmer and more secure when there was a palliative individual care plan documented. Quality of life was better for the dementia sufferer and their relatives when the individual care plan was prepared. One difficulty was when there were no relatives to talk to and the dementia could not express their one wishes. This was perceived by nurses as a difficult situation, where they had to rely on their experience and intuition. Conclusions: Since a large percentage of people with dementia end ones days in nursing homes there should be a greater focus on implementation of the establishment of palliative individual care plans in this type of housing. Keywords: dementia, palliative care, nurse, individual care plan

Abstrakt: Okontrollerade symptom och upprepade sjukhusinläggningar kännetecknar den sista tiden i livet hos en del patienter med mycket svår KOL. Trots att det finns en växande insikt att tidig integration av palliativ vård förbättrar patientens symtombehandling och livskvalitet, dör majoriteten av patienter med KOL utan tillgång till palliativ vård. Sjuksköterskor i hemsjukvården har en central roll när det gäller att identifiera och hantera patienternas palliativa vårdbehov. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur sjuksköterskor i hemsjukvården upplever den palliativa vården av patienter med mycket svår KOL. Metod: Kvalitativ studie där 11 semistrukturerade intervjuer bearbetats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Insamlat datamaterial resulterade i tre kategorier som påvisar förutsättningar för god palliativ vård i hemmet: 1) Personella och organisatoriska resurser i hemsjuk- och primärvården där stora brister i samarbetet med primärvården samt bristande resurserna för god vård i hemmet noteras. 2) Planering och kommunikation där bristande kommunikation med patienten och mellan olika vårdinsatser samt planering kring patientens vård poängteras. 3) Kunskap där ett behov av att utöka kunskapen om KOL och palliativ vård hos alla yrkeskategorier uppmärksammas. Konklusion: Patienter med mycket svår KOL får ofta en god palliativ vård i livets absoluta slutskede. Resultatet visar dock att patientens vård under de sista månaderna i livet ofta upplevs som oklar och diffus, vilket pekar på att palliativ vård behöver integreras tidigare i vården av patienter med mycket svår KOL. I kommunikations- och planeringsprocessen med patienten har sjuksköterskor en samordnande roll som behöver specificeras och utrustas med de erforderliga personella och organisatoriska resurserna, kunskaperna och befogenheterna. / Abstract: Uncontrolled symptoms and repeated hospitalizations characterize the last period of life in some patients with very severe COPD. Although there is a growing recognition that early integration of palliative care improves the treatment of patient's symptoms and quality of life, the majority of patients with COPD dies without access to palliative care. Nurses in home care have a central role in identifying and managing patients' palliative care needs. Aim: The purpose of this study is to examine how nurses in home care and in nursing homes experience palliative care of patients with severe COPD. Method: Qualitative study in which 11 semi-structured interviews processed using qualitative content analysis. Results: Collected data resulted in three categories that indicate conditions for good palliative care in the home: 1) Human and organizational resources in home- and primary care, where serious deficits within primary care and resources for good home care is noted. 2) Planning and communication, where the lack of communication with the patient and between different health care institutions as well as care planning is emphasized. 3) Knowledge, where a need to improve knowledge of COPD and palliative care for all care professions is recognized. Conclusion: The result shows that the patient's care during the last months of life is often perceived as vague and diffuse, suggesting that palliative care needs to be integrated earlier in the care of patients with very severe COPD. In the communication process and care planning with patients, nurses have a coordinating role that needs to be specified and equipped with the requisite human and organizational resources, skills and competences.