No description available.

För att tillgodose grundläggande mänskliga behov och skapa välfärd använder världens länder en betydande andel av jordens resurser. Under de senaste 50 åren har det gått att bevittna en stigande trend när det gäller resursanvändning men för att möjliggöra en hållbar utveckling krävs en minskad resursanvändning vilket kan uppnås genom ökad resurseffektivitet. En ökad resurseffektivitet kan också leda till en ökad energieffektivitet, eftersom  extraktion, bearbetning och användning av material och vatten kräver energi. Ett verktyg för att uppnå detta är industriell och urban symbios vilket innebär att synergier skapas mellan aktörer inom och mellan sektorer för att bättre nyttja olika typer av resurser.  Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka restflöden av energi, material och vatten i den svenska ekonomin som kan anses vara underutnyttjande och möjligheten att nyttja dessa flöden mer resurseffektivt genom sektorsövergripande samverkan som industriell och urban symbios. För att besvara syftet och forskningsfrågorna genomfördes en intervjustudie med branschföreträdare för de sektorer i Sverige som använder mest energi och vatten samt genererar mest avfall. Befintlig litteratur och tidigare projekt användes också för att fördjupa, analysera och verifiera resultatet. Genom intervjustudien identifierades 26 underutnyttjade restflöden i 13 sektorer. Av dessa analyserades följande 16 flöden; anrikningssand, avloppsslam, bark, energiaskor, fiberslam, GROT, grönlutsslam, gödsel, halm, koldioxid, lignin, livsmedelsavfall och livsmedelsförluster, restvärme, slagg, värme i avloppsvatten samt återvunnet vatten. Alla dessa flöden har potential att generera ett högre värde genom en alternativ hantering och är möjliga att material- eller energiåtervinna. Totalt identifierades 45 olika typer av alternativa hanteringar för dessa flöden.  I arbetet presenteras flödenas storlek, nuvarande hanteringssätt och möjliga alternativa metoder. Hur utbud och tillförsel av flödena ser ut och i vilken grad de är kontaminerade av andra ämnen och därmed kräver bearbetning innan en alternativ hantering är möjlig behandlas också. Vilka krav som finns på omgivningen och andra aktörer, så kallade ekosystemkrav, presenteras tillsammans med de hinder som identifierats för en mer resurseffektiv hantering. Ekosystemkraven och hindren klassificeras utifrån determinanter för industriell och urban symbios. De mest frekvent återkommande var teknofysiska ekosystemkrav samt ekonomiska- och marknadsrelaterade hinder.  De analyserade restflödena motsvarar 28 % av Sveriges inhemska materialkonsumtion, 8 % av Sveriges energitillförsel samt 46 % av lantbrukets och industrins vattenanvändning i Sverige. För att nyttja restflödena mer resurseffektivt krävs både en förändrad definition av värdet på restflödena och sektorsövergripande samverkan som exempelvis industriell och urban symbios. Lokala och regionala förutsättningar kan påverka potentialen för varje specifikt fall. Kemisektorn, energisektorn samt massa- och pappersindustrin är tillsammans med statliga aktörer viktiga för att utveckla mer sektorsövergripande samverkan. / To meet fundamental human needs and foster well-being, nations worldwide consume a substantial portion of Earth’s resources. The past half-century has witnessed a consistent uptrend in resource utilization. However, sustainable development necessitates a reduction in resource consumption, achievable through increased resource efficiency. Such efficiency not only conserves resources but could also lead to energy efficiency, given that the extraction, processing, and usage of materials and water are energy-intensive processes. Industrial and urban symbiosis fosters synergies among stakeholders within and across sectors, optimizing the use of diverse resource types. This thesis aims to explore the underutilized residual flows of energy, materials, and water within the Swedish economy and to assess the feasibility of their more efficient utilization through cross-sectoral collaborations, exemplified by industrial and urban symbiosis. An interview study involving representatives from Sweden’s most energy and water-intensive sectors, as well as the largest producers of waste, was conducted to address the thesis objectives and research questions. The study was complemented by a review of existing literature and previous projects to deepen the analysis and validate the findings. This approach led to the identification of 26 underutilized residual flows across 13 sectors. Among these, 16 flows were analysed: tailings, sewage sludge, bark, energy ashes, fiber sludge, tops and branches, green liquor dregs, manure, straw, carbon dioxide, lignin, food waste and losses, residual heat, slag, heat in wastewater and recycled water. Each flow harbors the potential for value generation through alternative management practices that could lead to material or energy recovery. In total, 45 distinct alternative management practices were identified for these flows. The thesis presents the magnitude of the flows, their current management practices, and potential alternative methods. It also examines the supply of the flows, the degree of contamination by other substances, and the necessary processing before alternative management can be put into practice. Additionally, it outllnes the ecosystem requirements, alongside the barriers to more efficient resource management. These requirements and barriers are categorized based on the determinants of industrial and urban symbiosis where the techno-physical and economic and market related are more common. The analyzed residual flows represent 28 % of Sweden’s domestic material consumption, 8 % of its energy supply, and 46 % of the water used in the nation’s agriculture and industry. To utilize these flows more efficiently, a reevaluation of their value is imperative, as is the establishment of cross-sectoral collaborations like industrial and urban symbiosis. The potential for such utilization is subject to local and regional conditions. The chemical sector, energy sector, and paper and pulp industry, together with governmental agencies, play an important part in fostering broader cross-sectoral cooperation.

As the world's population increases, so does the use of resources and thus also the amount of waste. This is an unsustainable resource use trend, with low resource efficiency and high throughput, but can be counteracted with a circular economy. In recent years, an increasing number of initiatives have been taken to strengthen sustainability work. On a global level, the UN developed Agenda 2030, and in 2020 the Swedish government presented a strategy for the transition to a circular economy in Sweden. One way to contribute to increased sustainability and a transition to a circular economy is through industrial and urban symbiosis (IUS). IUS is about increasing resource utilization through greater collaboration between organizations. One organization's residuals and waste can be another's resource. In addition to physical flows, IUS can involve the exchange of information and knowledge between different actors, or the sharing of services or equipment. Urban symbiosis means that the needs, flows and relationships of the city or urban areas are combined with those of industries. Waste contractors, universities, government agencies and production companies can all contribute to this collaboration. For IUS to develop in a planned way, a coordinating or facilitating actor is needed who can work both comprehensively and impartially. This role could be carried out by a municipality and according to the Swedish Instrument of Government, municipalities have a responsibility to try to act towards sustainability. In addition, many municipalities have directly or indirectly linked their strategies and overall goals to the sub-goals of Agenda 2030. Thus, there are many potential benefits for municipalities in achieving their sustainability objectives by implementing IUS in their operations. Since the 2000s, more and more research has been carried out on IUS, and an increasing number of municipalities have begun implementing it. However, most research focuses on private actors, and does not address the unique opportunities and limitations that a municipal organization may have, considering they are a politically controlled organization. There is a lack of an overall mapping, compilation, and tools for what specifically Swedish municipalities can have and use, in the form of drivers, barriers, approaches and consequences, when working with IUS. The purpose of this study has thus been to map how municipalities, within their existing organization, can include and enable the development of industrial and urban symbiosis, and create a tool to facilitate that development. To answer the research questions and fulfil the purpose, a qualitative case study was conducted through a literature review and a semi-structured interview study of five municipalities that have already initiated the development of IUS in their organizations. The five municipalities have been Sotenäs, Malmö, Helsingborg, Lidköping and Gotland and the selected respondents were municipal employees and elected politicians from four areas of the municipal organization. 19 individual interviews were recorded and transcribed, and the responses were then categorized as a driver, barrier, process, or consequence of working with IUS. The categorization of the collected empirical data was compiled into five tables which showed that 30 drivers, 32 barriers, 56 approaches, 32 positive consequences and 6 negative consequences had been mentioned during the interviews. The most prominent drivers were that the municipal organization is development-driven, there is strong political support early on, there is a large network of contacts and cooperation within the region, as well as the presence of champions. Several prominent obstacles were highlighted and the most obvious of these were the need for and the time required to create political anchoring, the organizational culture, and the lack of knowledge that comes with the fact that IUS is a complex subject that can be difficult to explain. The interview study also resulted in many approaches, which differed between the municipalities. However, there were some specific ones that all municipalities emphasized as important for the development of IUS. Some examples of these were collaborating with scientific academics, working more cross-sectorally, and taking inspiration from other municipalities. When it comes to consequences, most municipalities that have come quite far with the work have experienced at least one negative consequence, but the positive consequences are significantly more. Based on these tables, a tool was developed: Matrisen (‘The Matrix’), which is divided into three parts; 1. Identify the municipality's current situation based on factors, 2. Examine which processes can be used to influence the current situation, and 3. Make an action plan. The Matrix is designed as a focus group interview with inspiration from a workshop, which is intended to be part of a larger workshop that representatives from a municipality will participate in to begin its work to enable IUS in its municipality. The Matrix is also intended to be an iterative process that will be used continuously over the years. When the content of the tool was compared to scientific literature, several connections for most factors and processes were found. Unfortunately, the tool could not be tested and thus there are several risks and opportunities for improvement, but it is still considered to be of great value as it is unique in that it is the first tool focused on simplifying work with IUS for specifically Swedish municipalities. Another thing that makes the Matrix unique is that it both gives an overall view and is generalizing, while it at the same time provides the opportunity to be individual. It also focuses on developing the fundamental aspects needed for a municipality to be able to initiate work with IUS. There are many reasons why municipalities should work to implement IUS. Municipalities can, for example, contribute with a neutral meeting place because they do not have to act profitably or are exposed to rivalry in the same way as companies. In addition, the municipalities are responsible for some of society’s large systems with important flows and have a public responsibility by having to handle certain constitutional tasks. This means that the municipalities will be part of an IUS even if they do not actively choose to get involved. For these reasons, they can benefit others by also acting on several of the relevant roles needed in an IUS. For their own benefit, municipalities should work with IUS to help them achieve their business and sustainability goals quicker. Working with IUS, for a municipal organization, also brings benefits for other actors within the municipality and can affect the municipality's reputation in a positive way. Swedish municipalities should therefore work to introduce IUS in their organization, based on their own circumstances and capacity. / I takt med att jordens befolkning ökar, ökar också resursanvändningen och därmed även avfallsmängderna. Detta är en ohållbar resursanvändningstrend eftersom det innebär låg resurseffektivitet och hög genomströmningshastighet, vilket är något som cirkulär ekonomi motverkar. Under de senaste åren har ett ökande antal initiativ tagits för att stärka hållbarhetsarbetet; på global nivå har FN skapat Agenda 2030 och 2020 presenterade den svenska regeringen en strategi för omställningen till cirkulär ekonomi i Sverige. Ett sätt att bidra till ökad hållbarhet och cirkulär ekonomi är genom industriell och urban symbios (IUS). IUS handlar om att försöka öka resursutnyttjandet genom större samverkan mellan organisationer. En organisations restprodukt och avfall kan bli en annans resurs och utöver fysiska flöden kan det även handla om att öka utbytet av information och kunskap mellan olika aktörer eller att flera delar tjänster eller utrustning med varandra. Urban symbios innebär att stadens eller urbana områdens behov, flöden och relationer kombineras med de hos industrier. Så väl avfallsentreprenörer, universitet, myndigheter och producerande företag kan medverka till denna samverkan. För att IUS ska kunna utvecklas på ett planerat sätt behövs någon form av koordinerande eller faciliterande aktör som kan arbeta på ett övergripande och opartiskt sätt. Den koordinerande aktören skulle förslagsvis kunna vara en kommun och enligt Regeringsformen har kommuner ett ansvar i att försöka agera för hållbarhet. Flertalet kommuner har direkt eller indirekt kopplat sina strategier och övergripande mål till delmålen i Agenda 2030. Därmed finns det många potentiella vinster för en kommun och dess hållbarhetsarbete med att initiera IUS i sin verksamhet. Det har under 2000-talet börjat genomföras alltmer forskning inom ämnet IUS och allt fler kommuner har börjat arbeta med det. Den mesta forskningen fokuserar dock på allmänna aktörer, och tar inte in de unika möjligheter och begränsningar som en kommunorganisation kan ha, i och med att de är en politiskt styrd organisation. Det saknas en övergripande kartläggning, sammanställning och verktyg för vad specifikt svenska kommuner kan ha för drivkrafter, hinder, tillvägagångssätt och följder av att arbeta med IUS. Syftet med denna studie har därmed varit att kartlägga hur kommuner, inom sin befintliga organisation, kan inkludera och möjliggöra utvecklingen av industriell och urban symbios, samt skapa ett verktyg för att underlätta den utvecklingen. För att svara på frågeställningarna och uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ fallstudie genom en litteraturgranskning samt en semistrukturerad intervjustudie av fem kommuner som redan har initierat utvecklingen av IUS i sina organisationer. De fem kommunerna har varit Sotenäs, Malmö, Helsingborg, Lidköping och Gotland och de utvalda respondenterna var tjänstepersoner och förtroendevalda politiker från fyra områden av kommunorganisationen. 19 individuella intervjuer spelades in och transkriberades där svaren sedan kategoriserades som en drivkraft, hinder, process eller följd av arbete med IUS. Kategoriseringen av den insamlade empirin samanställdes i fem tabeller som visade att 30 drivkrafter, 32 hinder, 56 tillvägagångssätt, 32 positiva följder samt 6 negativa följder hade nämnts under intervjuerna. De mest framträdande drivkrafterna var att kommunorganisationen är utvecklingsdriven, att det finns en stark politisk stöttning tidigt, att det finns ett stort kontaktnät samt samarbete inom regionen och även förekomsten av eldsjälar. Det uppmärksammades flertalet framträdande hinder och de tydligaste av dessa var behovet av och tidsåtgången som krävs för att skapa politisk förankring, organisationskulturen samt kunskapsbristen som kommer med att IUS är ett komplext ämne som kan vara svårt att förklara. Intervjustudien resulterade även i ett stort antal tillvägagångssätt som skiljde sig kommunerna mellan, men det fanns vissa specifika som samtliga framhävde som viktiga för utvecklingen av IUS. Några exempel på dessa var att samarbeta med vetenskaplig akademi, arbeta mer tvärsektoriellt, samt ta inspiration från andraVkommuner. När det kommer till följder har de flesta kommuner som kommit en bit med arbetet upplevt någon enstaka negativ följd, men de positiva följderna är betydligt fler. Utifrån dessa tabeller togs ett verktyg fram: Matrisen, som är uppdelad i tre delar; 1. Identifiera kommunens nuläge utifrån faktorer, 2. Undersöka vilka processer som kan användas för att påverka nuläget, samt 3. Göra en handlingsplan. Matrisen är utformad som en fokusgruppsintervju med inspiration av workshop som är tänkt att vara en del av en större workshop som representanter från en kommun ska delta i för att påbörja sitt arbete med att möjliggöra IUS i sin kommun. Matrisen är också avsedd att var en iterativ process som ska användas kontinuerligt genom åren. När verktygets innehåll jämfördes mot vetenskaplig litteratur återfanns flertalet kopplingar för de flesta faktorer och processer. Verktyget kunde dessvärre inte testas och därmed finns det ett antal risker och förbättringsmöjligheter, men den anses ändå vara av stort värde då den är unik i form av att det är det första verktyget som är inriktat på att förenkla arbetet med IUS specifikt för svenska kommuner. Något annat som gör Matrisen unik är att den är både översiktlig och generaliserande, samtidigt som den ger möjlighet att vara individuell. Den fokuserar också på att ta fram de fundamentala aspekterna som behövs för att en kommun ska kunna initiera arbete med IUS. Det finns många anledningar på varför kommuner bör arbeta med att möjliggöra IUS. Kommuner kan exempelvis bidra med en neutral mötesplats eftersom de inte ska agera vinstdrivande eller är konkurrensutsatta på samma sätt som företag. Dessutom har kommunerna ansvar för stora samhällsystem med viktiga flöden samt har ett samhällsansvar genom att de ska sköta vissa lagstadgade uppgifter. Det leder till att kommunerna kommer vara en del av en IUS även om de inte aktivt väljer att engagera sig. Av dessa anledningar kan de göra nytta för andra genom att också agera flera av de relevanta rollerna som behövs i en IUS. För sin egen skull bör kommuner arbeta med IUS för att det kan hjälpa dem att snabbare nå sina uppsatta strategier och mål för exempelvis näringsliv och hållbarhet. Arbete med IUS för en kommunorganisation medför även vinster för övriga verksamheter i kommunen samt kan påverka kommunens rykte på ett positivt sätt. Svenska kommuner bör därför arbeta för att införa IUS i sin organisation, utifrån sina egna förutsättningar och kapacitet. / Cirkulär Ekonomi Genom Industriell Samverkan 2.0