Styckares arbete är fysiskt ansträngande och kännetecknas av att vara utpräglat manuellt där den handhållna kniven är det viktigaste verktyget. Arbetet innebär enligt arbetsskadestatistiken hög risk för arbetsrelaterade skador och sjukdomar. Syftet med avhandlingen är att identifiera och utvärdera arbetsmiljöförbättringar som styckningsföretag och anställda styckare i samverkan och under beaktande av systemeffektivitet kan vidta. Ett andra syfte är att ge ett kunskapsbidrag som branschen kan tillämpa i sin framtida arbetsmiljöutveckling. Avhandlingen baseras på det arbete som genomfördes i två forskningsprojekt (STAR respektive SKARP). Dessa bedrevs som en branschintervention, i en interaktiv ansats och med styrgrupper med deltagare från branschorganisationen Kött- och Charkföretagen samt representanter från styckningsföretag och livsmedelsarbetarnas fackförening. De studier som ingår i avhandlingen har huvudsakligen genomförts i reell miljö som kvasi-experimentella fallstudier. Styrgrupperna i projekten samt de aktuella företagen deltog i planering och utvärdering av dem. Resultaten visade att styckningsarbete är så fysiologiskt krävande att många styckare ingående i mätningarna låg över den nivå som rekommenderas för att arbetet skall vara hållbart. Avhandlingen rekommenderar därför att den fysiska arbetsbelastningen på individnivå i styckningsarbete inte ska överstiga 30 Relative Aerobic Strain (RAS), dvs. den andel av sin fysiska förmåga uttryckt i syreupptagning som individen använder i sitt arbete. Vidare visar resultaten att ökad arbetstakt försämrar kvalitet och utbyte samt företagens lönsamhet. En ökad arbetstakt upplevs dessutom negativt av styckarna. Polering av knivarna istället för att slipa dem innebär att kniven kan bli vassare, dess livslängd förlängs och därmed minskar kostnaderna för knivslitage samtidigt som risken för belastningsskador minskar. För den enskilde individens hållbara anställning i styckningsarbete föreslås flera åtgärder: bl.a. att införa ett system för förbättrad knivskärpa där utbildning och teknik för att hålla knivarna vassa ingår samt att organisera arbetet med en anpassning av teknik, arbetstakt och arbetstyngd som främjar styckarnas hälsa. Interaktiviteten i projekten resulterade i ökat samarbete om arbetsmiljön mellan styckningsföretagen och med Arbetsmiljöverket. För att arbetsmiljöförbättrande åtgärder ska bli hållbara samt även ge ett bidrag till företagets lönsamhet bör de ske i samverkan med samt engagera de anställda. / <p>QC 20150630</p>