Resultat från TIMS (Trends in International Mathematics and Science Study, 2019) visar att svenska elever presterar under genomsnittet i matematik både i årskurs fyra och i årskurs åtta. År 2020 sammanfattade Skolinspektionen tre områden som är avgörande för bättre kvalitet i skolan och som sammanfaller väl med bland annat testbaserat lärande. Skolinspektionens (2020) sammanfattning och testbaserat lärandets gemensamma nämnare är vikten av att ha tydliga lärandemål, skapa en varierad och anpassad undervisning som ger elever stimulans och utmaningar efter varje elevs förutsättningar, med stöd av läraren, samt betydelsen av elevers delaktighet och möjlighet till formativa återkoppling.  Mot den bakgrunden samt att det finns grundlig forskning kring testbaserat lärande som högeffektiv inlärningsstrategi analyserades sex lärares erfarenheter av implementeringsarbetet kring testbaserat lärande. Utöver det gjordes en kvantitativ studie inom testbaserat lärande i ämnet matematik. Studien utgår från kognitionsteori och har lärarperspektiv samt en teoretisk referensram i litteratur och artiklar från främst de senaste årtiondena. Efter implementeringen av testbaserat lärande intervjuades sex lärare på en F-6 skola vars undervisning (minst 75 procent av undervisningstillfällena) hade innehållit minst en testbaserad uppgift per lektion under sex veckor. Uppsatsens kvalitativa studie visade lärarnas reaktioner efter implementeringsperioden. De uttryckte en trygghet och motivation i implementeringsarbetet samt hur deras lektionsdesign hade förändrats genom återhämtningsaktiviteterna. De sex lärarna förmedlade också en överraskande positiv upplevelse kring den återkoppling som de testbaserade aktiviteterna gav eleven och läraren, med större möjlighet för läraren att justera sin undervisning för högre måluppfyllelse.Den kvantitativa studien som gjordes i ämnet matematik (aritmetik) i årskurs fyra och fem under en sex-veckors period var en mix av testbaserat lärande (retrieval practice) och delvis inflätat lärande (interleaved practice). Studien med de förutsättningar som gavs visade att testbaserade aktiviteter adderat till delvis inflätat lärande inte höjde resultaten i interventionsgruppen. Vid analysen framkom olika anledningar till resultatet som till exempel utformning och frekvens av de testbaserade aktiviteterna i planeringsschemat, lärarna och elevernas oerfarenhet inom området samt val av interventionsgrupp. / Results from TIMS (Trends in International Mathematics and Science Study, 2019) show that Swedish students perform below average in mathematics for, both in grade four and in grade eight. In 2020, the Skolinsepktionen summarized three areas that are crucial for better quality in schools and that coincide well with, among other things, retrieval practice. Skolverket's (2022) summary and retrieval practice common denominator is the importance of having clear learning goals, creating varied and adapted teaching that gives students stimulation and challenges according to each student's conditions, with the support of the teacher, as well as the importance of student participation and the opportunity for formative feedback. With that background and the fact that there is thorough research on retrieval practice as a highly effective learning method, six teachers' experiences of the implementation work of retrieval practice are analyzed in this essay. In addition to that, a quantitative study is carried out in test-based learning in the subject of mathematics. The study is based on cognitive theory and has a teacher's perspective as well as a theoretical frame of reference in literature and articles from mainly recent decades.  After the implementation of retrieval practice, six teachers were interviewed at an F-6 school whose instruction (at least 75% of the time) had included at least one retrieval practice activity per lesson for six weeks. The essay's qualitative study shows the teachers' positive reactions after the implementation period. They also express a sense of security and motivation in the implementation work and how their lesson design has changed through the recovery activities. The six teachers also convey a surprisingly positive experience regarding the feedback that the retrieval practice activities provide to the student and the teacher, with greater opportunity for the teacher to adjust their teaching for higher goal achievement. The quantitative study that is done in the subject of mathematics (arithmetic) in grades four and five during a six-week period is a mix of retrieval practice and interleaved practice. The study with the conditions provided showed that retrieval practice activities added to interleaved practice did not increase the results in the intervention group. During the analysis, various reasons emerged for the result, such as the design of the retrieval practices activities, frequency of the retrieval practices activities in the planning schedule, the teachers' and students' inexperience in the field, and the choice of intervention group.

I det här arbetet har variationen av närliggande övningsuppgifter i svenska matematikläromedel för gymnasiet studerats, genom att framförallt betrakta förekomsten av inflätad övning och dess motsats, blockövning, men även SSDD-uppgifter. Detta gjordes genom att kategorisera uppgifternas yt- och djupstrukturer och definiera inflätad övning och SSDD-uppgifter utifrån likhet och olikhet av dessa. En diskussion av vilka konsekvenser den observerade variationen kan ha för lärande har också gjorts, genom teoretiska perspektiv av relevans för inflätad övning, vilka främst varit distribuerat lärande, kontrastering och motivation. Resultaten visar att blockövning dominerar med 65 % av lektionsuppgifterna, mot 14 % inflätad övning, men att denna uppdelning varierar mycket. Inflätad övning är koncentrerad till de blandade övningarna i slutet på varje kapitel, och till ett fåtal avsnitt, medan nästan hälften av avsnitten inte har några inflätade övningar. SSDD-uppgifter finns nästan inte alls. Konsekvenserna är främst ett kortsiktigt lärande som inte ger eleverna tillräckligt med övning i att välja strategi när de ska lösa uppgifter, jämfört med om en högre grad av inflätad övning hade använts.