This paper investigates the perception of dark posts in influencer whitelisting (IWL) and their impact on consumers’ trust compared to other forms of sponsored content on social media. The study employed a mixed-methods approach involving a survey with open-ended questions to gather data from participants across different generational cohorts - GenZ, Millennials and Gen-X. The findings indicate that dark posts are generally perceived as undisclosed advertisements, negatively impacting message trustworthiness and source credibility. Lack of authenticity and transparency from the social media influencer (SMI) and the brand were identified as key factors contributing to this perception. On the contrary, factors positively influencing consumers’ trust in dark posts included familiarity with the SMI, the brand, or the product, simple sponsorship disclosure, permanent content showcasing the product on the SMI’s feed, and authenticity in the influencer’s tone of voice and wording. The study contributes to the existing literature on influencer marketing and emphasises the importance for brands to find a balance between effective marketing strategies and consumer trust, particularly in the context of influencer whitelisting. Brands should consider factors of familiarity, authenticity, and transparency to impact source credibility in influencer whitelisting campaigns positively. / I den här artikeln undersöks hur dark posts uppfattas i influencer whitelisting (IWL) och hur de påverkar konsumenternas förtroende jämfört med andra former av sponsrat innehåll på sociala medier. Studien använde en blandad metod med en enkät med öppna frågor för att samla in data från deltagare i olika generationskohorter - Gen- Z, Millennials och Gen-X. Resultaten visar att mörka inlägg i allmänhet uppfattas som hemlig reklam, vilket har en negativ inverkan på budskapets trovärdighet och källans trovärdighet. Brist på autenticitet och transparens från influencern (SMI) och varumärket identifierades som nyckelfaktorer som bidrar till denna uppfattning. De faktorer som däremot hade en positiv inverkan på konsumenternas förtroende för dark posts var kännedom om SMI, varumärket eller produkten, enkel information om sponsring, permanent innehåll som visar produkten i SMI:s flöde samt autenticitet i influencerns tonläge och ordval. Studien bidrar till den befintliga litteraturen om influencer-marknadsföring och betonar vikten av att varumärken hittar en balans mellan effektiva marknadsföringsstrategier och konsumenternas förtroende, särskilt i samband med vitlistning av influencers. Varumärken bör ta hänsyn till faktorer som förtrogenhet, autenticitet och transparens för att påverka källans trovärdighet positivt i vitlistningskampanjer för influencers.

Syfte och forskningsfrågor Syftet med studien är att klargöra och analysera influencers roll i företags marknadskommunikation. Utifrån detta syfte har följande tre forskningsfrågor formulerats: ❖ Vad präglar influencers roll som marknadsförare? ❖ Vad innebär digitaliseringen för företags sätt att arbeta med sin marknadskommunikation? ❖ Hur har utvecklingen av sociala medier påverkat företags användande av influencer marketing? Metod Uppsatsen är utformad efter en kvalitativ forskningsmetod. Ansatsen kan anses vara av abduktiv karaktär, eftersom forskningsprocessen utgörs av ett växelspel mellan ett deduktivt och induktivt förhållningssätt. Den empiriska datan utgörs av sju semistrukturerade intervjuer där respondenterna anses vara experter inom området. Slutsatser Studiens resultat har visat att digitaliseringen och utvecklingen av sociala medier gjort att företag allt mer använder sig av influencers i sin marknadskommunikation. Således har influencers fått en betydande roll inom företags marknadskommunikation och rollen kan sammanfattas med följande begrepp: Föra en dialog och dela företags berättelser, högre autenticitet, längre räckvidd på fler plattformar, större genomslagskraft, nischa företags marknadsföring samt nå yngre målgrupper, maskerar marknadsföringen, bygger och ansvarar för företags varumärken och förlust av kontroll. / Purpose and research questions The purpose of this study is to clarify and analyse influencers’ role in corporate marketing communications. With this purpose in mind, the following three research questions have been formulated: ❖ What characterizes influencers’ role as marketers? ❖ What does the digitalization mean for companies’ ways of working with their marketing communication? ❖ How has the development of social media affected companies’ use of influencer marketing? Method The essay is designed according to a qualitative research method. The research approach could be considered as abductive, since the research process comprises of an interaction between a deductive and inductive approach. Furthermore, the empirical data consists of seven semi-structured interviews where the respondents are considered experts in the field. Conclusion The study’s results have shown that the digitalization and the development of social media have increased the use of influencers within corporate marketing communications. Thus, influencers have gained a significant role in corporate marketing communication, and the role can be summarized with the following concepts: Conducting a dialogue and sharing the companies’ stories, higher authenticity, longer reach on various platforms, greater impact, niche the company’s marketing and reach younger target groups, disguise marketing, build and be responsible for a corporate brand and at last loss of control.

This work titled Advertising impact of influencers as perceived by the young online users defines the term influencer in its theoretical part, offering several perspectives through which this phenomen can be viewed. For example, the number of followers on influencers' profiles, the interaction between these two sides, or the characteristic features of influential figures, such as their behaviour on the Internet. Furthermore, this work deals with influencer marketing, some types of collaboration between influencers and companies within social media, and the issue of tagging the sponsored commercial content. Also, one of the chapters summarizes some of the findings from several relevant studies, creating an initial insight into the topic. The research part of this work explores the issue as perceived by the young online users, using the research sample comprising 179 respondents in the range of 16-26 years old. The data collected through the electronic standardized questionnaire revealed, for example, that respondents require tagging sponsored posts on influencers' profiles, even though they trust these commercial posts less. Also, the pattern of behaviour hinting some verifying information before immediate tasting influencers' recommendations was indicated. The analyzed answers also point to the...

The topic of this thesis is the issue of beauty perception among adolescent girls and influence of youtubers in this area. The aim of this thesis is to find out, how adolescent girls are constructing image of their own beauty and beauty in general and what role youtubers play in forming their opinion. The first part of this thesis is focused on theoretical knowledge, including maturation process, social and medial construct of beauty, opportunities of new media, youtubers and their audience and influencer marketing. The second part is centred around my own research, where half structured interviews were used. There are also formulated research questions and more information provided about the ethics of research, research sample and the method of analysis. The results of analysis are interpreted in detail and discussed further.

Swedish travelers’ consumption has increased in relation to better economic conditions and demographic changes. In 2017, domestic leisure travelers’ consumption increased and the reason for such a changed tourism industry which is due to a changed behavior among travelers. One major reason is that internet and social media has had a major impact on the tourism industry (TIllväxtverket, 2017). Social media has developed new marketing techniques such as Influencer Marketing (IM) and Viral Marketing. The purpose of this study is to find out how travelers are affected by IM when choosing a destination, as a basis for this research the writers created a web survey where the target group was Swedish travelers who like to travel, the survey was answered by 188 respondents. The writers used netnography to review ten influencers to build their own interpretation of the subject and the result suggests that influencers have a role as an information source (eWOM) but are not the decision-making source for travelers’ consumption.

This thesis examines how female consumers’ self-esteem may impact an influencer’s ability to create a purchase through suggesting and testing a developed conceptual model. The Source credibility model, Similarity and Tie-strength were utilized as underlying theoretical frameworks. Five different independent variables were identified; Source- Attractiveness, Trustworthiness, Expertise, Similarity, and Tie-strength, which were evaluated in relation to the dependent variable; Purchase intention. Lastly, Self-esteem was introduced as a moderating variable. The goal with the conceptual model was to gain a deeper understanding of how a consumer’s self-esteem may affect their purchasing behavior, as well as which factors that may influence their purchase intention. A quantitative research method was used, and ten hypotheses were developed from the conceptual model.    To test the hypotheses and answer the research questions, a questionnaire was distributed with the use of snowball sampling. Overall, 1029 Swedish females who followed an influencer on a social media participated in the survey. It was stated in the results and the analysis that all five independent variables had a significant positive relation on the consumer’s purchase intention. However, data shows that a consumer’s self-esteem solely had a relation on two of the five independent variables; Trustworthiness & Tie-strength. Trustworthiness was found to have a negative relation to the purchase intention, while Tie-strength was found to have a positive relation. A content analysis was conducted in order to identify other factors that the participants in the survey felt had a significant impact on why they followed their favorite influencer. The result of the content analysis identified two more factors that may impact the ability of an influencer to create a purchase. These were the Entertainment value and the Core values of the influencer.

En stor del av den svenska befolkningen använder sociala medier dagligen och både redaktionella och kommersiella framställningar sprids på olika digitala plattformar. I samband med detta utvecklas ständigt nya marknadsföringsstrategier och influencer marketing är en av dem. Forbes meddelar att företag spenderar ungefär 255 miljoner dollar världen över på influencers varje månad. Influencer marketing förväntas att även fortsättningsvis växa som marknadsföringsstrategi på sociala medier och därför är det enligt oss angeläget att kasta ljus på somliga redaktionella konstruktioner med stor kommersiell effekt. Reklamlandskapet har förändrats och ett resultat av den fortskridande digitala utvecklingen är att även kommunikationssamhället ändras liksom marknadsföringsmetoderna. Marknaden har allt mer kommit att förflyttas till den digitala sfären och medieplattformar, därav har reklam i allt större utsträckning ökat på sociala medier. Allmänheten blir ständigt försedda med material på sociala medier och ibland kan det tyckas problematiskt att se vad det är för typ av budskap vi faktiskt tar del av. Vissa framställningar på digitala marknadskommunikationskanaler faller in under Marknadsföringslagen (2008:486), så länge det är framställningar med ett kommersiellt syfte. Problematiken på sociala medier är att många framställningar framstår som reklam kan emellertid vara redaktionellt innehåll och vice versa. Förekomsten av att dessa två typer av meddelanden sammanblandas är vanlig och gränsdragningen mellan marknadsföring enligt marknadsföringslagen och redaktionellt material kan tyckas svår med tanke på avsaknaden av vägledning men även gällande rätt på det specifika området. Uppsatsen ämnar granska marknadsföringslagens krav om kommersiellt syfte och ifall lagen förmår omfatta meddelanden på sociala medier vars budskap har för avsikt att påverka konsumenten. Detta är särskilt intressant då det i många fall inte framträder tydligt nog för konsumenten huruvida meddelandet är kommersiellt eller redaktionellt. I förarbete till MFL framförs explicit att lagens syfte bland annat ska tillgodose konsumentintressen. Lagstiftningen är teknikneutral och omfattar sålunda internet och sociala medier. Detta sätt att kommunicera och marknadsföra är en förhållandevis ny praktik och vi vill därför undersöka om MFL:s konsumentskydd är tidsenlig genom bland annat nuvarande lagstiftning, Kissie-domen och annan relevant praxis på ämnet.

Internet has created an opportunity for people to communicate with a larger audience and some internet users have become famous based on what they share on social media. These people are defined as influencers which includes people with a large group of followers on different social media platforms. The rise of influencers has created new marketing opportunities for brands. While being exposed in influencers pictures or videos they can reach out to their target group. However, this new situation has created a rhetoric problem. The influencers must maintain their own personal brand while marketing another brand simultaneously. This study therefore aims to investigate which rhetoric techniques influencers, more specific YouTubers, use to maintain their own personal brand in the new context. While studying a marketing campaign created by United Screens for the brand Bic Soleil Bella, I did a rhetoric analysis of the YouTubers content where the product was exposed. The result showed that the YouTubers within the study use the same rhetoric techniques as in videos where no paid marketing collaboration was involved. Some of the YouTubers also created a situation where the product becomes relevant to their own personal brand.

Dagens kvinnor blir allt mindre förlåtande och mer publika med det behandlande de får ta emot (Chamberlain, 2016), vilket vi uppmärksammat genom att allt fler influencer publicerar den kritik och de trakasserier de får ta emot online. I dagens samhälle har influencer kommit att få en allt starkare röst samt större socialt inflytande (Freberg, Graham, McGaughey & Freberg, 2011). Det är därför viktigt att analysera vilken kritik och vilka trakasserier kvinnliga influencer publicerar samt hur de bemöter den orättvisa behandlingen för att eventuellt få en uppfattning om hur influencernas agerande kan påverka till exempel deras följare.   Studien grundar sig i de feministiska teorierna cyberfeminism samt digital feminism för att ur ett feministiskt perspektiv kunna tolka hur kvinnliga influencer använder sig av Instagram för att belysa diskrimineringar. Multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) kommer även att tillämpas som teori samt metod för att kritiskt kunna analysera influencernas bemötande.  De kvinnliga influencernas val att publicera och bemöta den kritik och de trakasserier de får ta emot kan tolkas som att de belyser och uppmärksammar olika diskrimineringar. Valet att publicera och bemöta kritiken och trakasserierna leder till att de både reproducerar men även motarbetar patriarkatet. Den typ av kritik och trakasseri som publiceras är kritik mot agerande och värdering, sexuella trakasserier, dömande kritik, kritik mot profession samt trakasseri mot utseende. Diskurserna som återspeglas i influencernas bemötande kan tolkas som att de dels skyddar sig själva och avsändaren, antar ett mer maskulint beteende samt tar tillvara på sin roll som influencer för att belysa en diskriminering för att utbilda sin publik. / Today's women are becoming less forgiving and more public with the treatment they receive (Chamberlain, 2016), which we have noticed by increasing numbers of influencers publishing the criticism and the harassment they receive online. In today's society, influencers have come to have an increasingly strong voice and greater social influence (Freberg, Graham, McGaughey & Freberg, 2011). It is therefore important to analyse what criticism and harassment female influencers publish and how they respond to unfair treatment in order to get an understanding of how influencers actions can affect, for example, their followers. The study is based on the feminist theories cyberfeminism and digital feminism in order to be able to interpret from a feminist perspective how female influencers use Instagram to highlight injustice. Multimodal critical discourse analysis (MCDA) will also be applied as a theory and method for critically analysing influencers’ respond to criticism and harassment. The female influencers’ choice to publish and respond to the criticism and the harassment they receive is interpreted as a way in which they illuminate and draw attention to different discriminations. The choice of publishing and responding to the criticism and the harassment they receive, results in them both reproducing but also counteracting the patriarchy. The type of criticism and harassment that is published is criticism of action and valuation, sexual harassment, judgmental criticism, criticism of profession and harassment against appearance. The discourses that are reflected in the influencers’ respond can be interpreted as both protecting themselves and the sender, embracing a more masculine behaviour and taking advantage of their role as an influencer to highlight an injustice to educate their audience.

I dagens samhälle har såväl influencers som alkohol och den näst mest populära sociala plattformen Instagram en stark ställning i Sverige. Denna studie, som rör sig inom fältet sociala medier, undersöker hur svenska influencers på Instagram genom bild och text kommunicerar kring alkohol. Studien syftar åt att ta reda på vilken alkoholrelaterad bild och livsstil som influencers förmedlar samt om alkoholen indikerar att vara något mer än bara en dryck. Studien har Bourdieus idéer om sociala rum, habitus och kapital, som formar och omformar makteliter, som teoretisk utgångspunkt. Vidare utgör semiotikens denotation och konnotation tillsammans med samspelet mellan bild och text teoretiska grunder. Denna studie utgår från en kvalitativ textanalys. Sammanlagt tolkas 182 bilder/filmer, som innehåller alkohol, med tillhörande captions, som influencers publicerat mellan april och september 2018. Innehållet – bildernas deltagare, objekt och miljöer – i materialet tolkas, systematiseras och klassificeras i olika kategorier och teman. Analysen resulterar i fem kategorier, som fokuserar på alkoholens placering i bild, och sju teman, som fokuserar på vad alkoholen symboliserar. De sju temana är vardag, exklusivitet, firande, semester, helg, socialisering och humor. Resultatet visar att influencers dricker många olika sorters drycker, med många olika människor eller ensam och i många olika miljöer, något som faller inom ramarna för deras livsstil och habitus. De visar främst på ett ekonomiskt och socialt kapital samt ingår i samma sociala rum. Analysmaterialet konnoterar främst budskap som säger att alkoholkonsumtion är något som är bra för kropp och sinne. / Today, influencers and alcohol as well as Sweden’s second most popular social media platform Instagram, have a great position in Sweden. This examination, that is found within the social media field, investigates how Swedish influencers on Instagram, through photos, films and captions, communicate about alcohol. The study aims to find out which alcoholrelated lifestyle that influencers mediate and if the alcoholic drinks indicate to be something more than only drinks. The study is based on Bourdieu’s theory about fields, habitus and capitals, that produce and reproduce power elites. It is also based on semiotics, denotation and connotation as well as the interplay between photos and written texts. This examination works on a qualitative text analysis. In total, 182 photos/films, that contain alcohol, and belonging captions are being analysed. These were published between April and September in 2018. The content – the participants, objects and environments – is being analysed, systematized and classified into different categories and themes. The analysis results in five categories, that focus on the placing of the alcohol, and seven themes, that focus on what the alcohol symbolizes. The seven themes are weekdays, exclusivity, celebration, vacation, weekend, fellowship and jocularity. The results also show that influencers drink different alcoholic drinks, with different people or alone, and in different environments, something that has to do with their lifestyle and habitus. They mainly indicate an economic and a social capital, and they appear to be part of the same social field. The analysed photos, films and captions principally connotate messages saying alcohol is something good.