Syftet med den här kvantitativa studien är att få reda på om det finns skillnader mellan personer som har svenska som förstaspråk och svenska som andraspråk vad det gäller att upptäcka avvikelser i genuskongruens, specifikt med en/ett och sin/sitt. Totalt sex deltagare (tre med svenska som andraspråk) deltog i denna småskaliga experimentella undersökning. Som förväntat visade det sig att de som har svenska som andraspråk har generellt svårare att upptäcka avvikelser i genus med ett undantag. Det reflexiva possessiva pronomenet sitt utmärkte sig genom att andraspråkstalare la märke till avvikelserna kring just detta pronomen i hög grad. Trots att detta var en småskalig studie och det därför är svårt att veta om resultaten går att generalisera till större grupper visades att exponering till språket och inlärningsåldern hade betydelse för den receptiva språkfärdigheten. På detta vis replikerades resultatet från tidigare studier. / Linnaeus University Language Processing Lab (LiLa Lab)

Denna studie ämnade undersöka skillnaden mellan personer med svenska som L1, förstaspråk, och L2, andraspråk, i förmågan att identifiera korrekt och inkorrekt placering av negation i huvudsats och bisats i talat språk. Vidare ämnade studien att undersöka huruvida det fanns en korrelation mellan variablerna inlärningsålder och exponeringstid. Trots att inlärning av negationsplacering är ett väl utforskat ämne är inlärningen av receptiv språkförmåga mindre utforskat. Därav ämnade studien att jämföra dessa resultat med tidigare förståelse om negationsplaceringens utveckling i produktion inom L2, däribland processbarhetsteorin. Deltagarna i studien bestod av vuxna talare av svenska, både som L1 och L2. Först användes enkäter för att samla in data om deltagarnas bakgrund. Därefter fick deltagarna lyssna på talade meningar som inkluderade negationer i både huvudsats och bisats. Dessa meningar spelades upp en gång med korrekt negationsplacering och en gång med inkorrekt negationsplacering. Efter varje mening bedömde deltagarna om de ansåg att meningen var korrekt eller inkorrekt. Detta resultat analyserades sedan tillsammans med bakgrundsfakta för att finna korrelationer. Resultatet visade att L1-gruppen var bättre på negationsplaceringar i både huvudsatser och bisatser än L2-gruppen, men att skillnaden i bisatser var större än i huvudsatser. Vidare visade resultatet ingen signifikant korrelation mellan inlärningsålder och receptionsförmåga av negationer i varken huvudsats eller bisats. Dock fanns en korrelation mellan receptionsförmåga av negationer och exponeringstid, men endast i bisats. Dessa resultat skiljer sig från tidigare forskning då inlärningsålder inte verkar ha en korrelation med receptionsförmåga samt att inga bevis för psuedokorrekt negationsplacering i tidig negationsplacering kunde finnas. Studien diskuterar hur dessa resultat kan bero på ett begränsat urval. Dock slutleder studien att om dessa resultat kan replikeras kan denna studies resultat bidra till en ny syn på hur inlärningsålder påverkar postpubertal inlärning samt hur inlärning av negationer sker inom reception.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om talare med svenska som första- respektive andraspråk skiljer sig i uppfattningen av vokalljud och vilka orsaker och förutsättningar som påverkar inlärningen av dessa.  Fokus i studien var på svenskans främre rundade vokaler /ʉ̟/, /ø/, och /y/ som ofta vållar problem för andraspråksinlärare på grund av deras sällsynta förekomst i ett globalt språkperspektiv. För att skapa en bättre inblick tittade studien även på huruvida bakgrundsfaktorerna inlärningsålder och exponeringslängd påverkar andraspråkstalarnas framgång i identifieringen av avvikelserna. För att besvara studiens syfte och frågeställningar fick deltagarna delta i ett experiment där de fick lyssna på meningar innehållande manipulerat och icke-manipulerat uttal av de aktuella vokalljuden. Deltagarna fick markera om de uppfattade uttalet som avvikande eller inte. Deltagarna fyllde även i ett frågeformulär om deras språkbakgrund. Resultatet visade att deltagarna med svenska som förstaspråk presterade bättre i experimentet. Förstaspråkstalarnas prestation påverkades mycket beroende på vilken vokal som testades medan andraspråkstalarnas prestation i stället påverkades beroende på om vokalen var manipulerad eller inte. Gällande bakgrundsfaktorer visade sig exponeringslängd inte påverka prestationen signifikant hos andraspråkstalarna. Inlärningsålder hade en marginell signifikans endast i identifieringen av manipulerade vokaler som avvikande, där en tidig inlärningsålder korrelerade med fler korrekta svar.