<p>Denna studie handlar om teknik i förskola. Teknik finns i vår vardag och något man kommer i kontakt med dagligen. Barn behöver få undersöka och uppleva teknik i tidigare åldrar för att de lättare ska kunna sätta in teknik i olika sammanhang. Syftet med undersökningen är att studera hur spelet påverkade barnens lärande inom teknik och om spelet kan användas som inlärningsmaterial. Målet är att öka förståelsen av teknik och att väcka teknikintresset hos både barn och vuxna. Målgruppen är från 5 år och rapporten bygger främst på barnens förståelse, intresse, motivation och nyfikenhet. Arbetet genomfördes utifrån ”Learning Study” modellen: Förtest – testa spelet – eftertest. Studien är en fenomenografisk undersökning, barnens uppfattning och tolkning. Slutsatsen av resultatet, är att barnen har många företeelser som de förknippar med teknik, men har svårt att förstå vad begreppen står för. Det belyses i rapporten att barnen behöver konkreta exempel för att öka sin medvetenhet.</p>

No description available.

Denna studie handlar om teknik i förskola. Teknik finns i vår vardag och något man kommer i kontakt med dagligen. Barn behöver få undersöka och uppleva teknik i tidigare åldrar för att de lättare ska kunna sätta in teknik i olika sammanhang. Syftet med undersökningen är att studera hur spelet påverkade barnens lärande inom teknik och om spelet kan användas som inlärningsmaterial. Målet är att öka förståelsen av teknik och att väcka teknikintresset hos både barn och vuxna. Målgruppen är från 5 år och rapporten bygger främst på barnens förståelse, intresse, motivation och nyfikenhet. Arbetet genomfördes utifrån ”Learning Study” modellen: Förtest – testa spelet – eftertest. Studien är en fenomenografisk undersökning, barnens uppfattning och tolkning. Slutsatsen av resultatet, är att barnen har många företeelser som de förknippar med teknik, men har svårt att förstå vad begreppen står för. Det belyses i rapporten att barnen behöver konkreta exempel för att öka sin medvetenhet.

No description available.

”Repetition är kunskapens moder – en studie om hur två arbetslag på olika skolor arbetar med läs- och skrivinlärningsmaterial i år 1”, ett examensarbete skrivit av Josefine Bäckström och Elisabeth Meijer. Vi har redogjort för tidigare forskning som berör lärobokens auktoritet och vilken betydelse lärarens personliga och pedagogiska roll har för undervisning. Teorier från Vygotskij lyfts i studien, att det är eleven självsom ska lära sig att läsa och skriva, men hon behöver inspiration, motivation och uppmuntran på vägen. Studien är baserad på kvalitativ forskningsmetod genom insamling av intervjuer och observationer som har resulterat i en redogörelse för de material arbetslagen använder. Materialen kan vid första anblick liknas med varandra, trots att delar har ålderskillnad på cirka 25 år, de använder läsebok, skriver från större till mindre bokstäver och båda arbetslag betonar finmotorikens betydelse. Vid närmare jämförelse använder de olika verktyg och tillvägagångssätt för att en elev ska lära sig att läsa och skriva, det skiljer sig bland annat i hur bokstäver lärs in. Slutsatsen för studien är att så länge som lärare använder sig av varierat och inspirerat material finns det goda utsikter för en elev att lära sig att läsa och skriva, alltså ålder på materialet har ingen direkt betydelse.