Samling är en vanligt förekommande rutinsituation som är en del av många förskolors och skolors vardag. Utformningen och syftet med samlingen varierar mellan förskolor och skolor men även mellan pedagoger. Samlingen är ett tillfälle för att socialisera där barn och vuxen interagerar men även barn och barn. Syftet med studien är att undersöka samlingen på yngrebarnsavdelningar samt de yngre barnens möjligheter eller begränsningar till interaktion i samlingen. Studiens forskningsfrågor avser att undersöka vilka innehållsmoment som förekommer i de yngre barnens samling samt hur pedagoger möjliggör eller begränsar för interaktion i de yngre barnens samling. Studien har genomförts på två olika förskolor med barn mellan 1-4 år, där det empiriska materialet insamlats med hjälp av videoobservationer. En teoretisk utgångspunkt studien utgår ifrån är ett sociokulturellt perspektiv på lärande där tematisk analys använts för att analysera empirin. Resultatet i studien är uppdelad i två delar där resultat del 1 visar att de vanligaste förekommande innehållsmomenten är sångkort, öppning av julkalender samt fruktstund. Momenten förekom på båda förskolorna men utformades och utfördes på olika sätt av pedagogerna. I resultat del 2 framkom tre olika teman som var återkommande i det insamlade materialet gällande hur pedagoger möjliggör eller begränsar för interaktion. Följande teman framkom: momentens utformning, pedagogens kommunikation och scaffoldning: en möjlighet till interaktion. Slutsatsen efter denna studie är att beroende på hur olika innehållsmoment utformas skapas olika möjligheter eller begränsningar till interaktion. Pedagogers kommunikation har även betydelse då pedagogers öppna frågor samt följdfrågor skapar större möjligheter till interaktion mellan barnen. I flertalet sekvenser framkom även att barn interagerar med varandra genom stöttning, där de lär med och av varandra. Denna stöttning och interaktion sker både verbalt och fysiskt och i vissa fall i en kombination av dessa.