<p>Much research has been done in the field of safety culture and how organizations manage to keep a good safety record. Fewer studies however have focused on how these safety critical organizations balance short term stability and safety versus the fact that they have to survive in the long run and implement new technology and knowledge.</p><p>This problem has then specifically been studied by interviewing certain persons working for SKB, The Swedish Nuclear Waste Management Company. This is a company that, at the same time, has to have a good safety culture and an appropriate innovation culture. SKB as an organization have traditionally researched and analyzed how to achieve long term safety and how to store nuclear waste, but nowadays the organization also has to provide for the safety and management of the nuclear waste facilities, facilities that have been traditionally managed by other companies. The problem is that these waste facilities are dependent upon rules and a more rule-focused culture than the part of SKB that does the research and development of a future terminal storage for radioactive waste.</p><p>A unified definition of the terms safety culture and innovation culture has not been found, but some common dimensions of the concepts has however been found. Aspects that are considered good for both safety culture and innovation culture are not exclusive for these cultures but rather aspects that usually characterize a learning culture.</p><p>Furthermore it seems like it is not inherently good to try to strive for a unified culture within an organization. An effort to create overarching mottoes or guidelines that everyone can relate to seems to be a more plausible solution, rather than specifically trying to create a unified safety or innovation culture in the organization. Different divisions and work teams have different goals and means to reach those goals, and therefore the concept of safety has to have different meaning and connotation in a strictly rule-governed facility compared to a development division within an organization.</p> / <p>Det finns gott om säkerhetskritiska branscher och det har gjorts mycket forskning kring hur dessa organisationer lyckas upprätthålla en god säkerhet. Det har däremot gjorts mindre forskning kring hur organisationer som är beroende av en god säkerhet och säkerhetskultur balanserar detta mot det faktum att de måste överleva i längden och implementera ny kunskap och teknologi.</p><p>Denna problematik har specifikt studerats genom att intervjua utvalda personer vid Svensk Kärnbränslehantering AB. Ett företag som, på samma gång, har en innovativ och en säkerhetsorienterad kultur. SKB som organisation har traditionellt sett analyserat och forskat kring långsiktig säkerhet, men nu inbegriper organisationen även kärntekniska anläggningar. Dessa anläggningar är i hög grad regelstyrda och har en kultur som är mer regelfokuserad och säkerhetsorienterad än den del av SKB som sköter analyser kring långsiktig säkerhet och utvecklar ett framtida slutförvar.</p><p>Studien har inte funnit någon enhetlig etablerad definition av begreppen säkerhetskultur eller innovationskultur, men flertal beröringspunkter har ändå identifierats mellan områdena. De aspekter som anses vara goda för både säkerhet och innovation är inte exklusiva för dessa kulturer utan ses ofta som dimensioner som brukar karaktärisera en ”lärande kultur”.</p><p>Vidare är det inte eftersträvbart att, enbart för sakens skull, försöka skapa en enhetlig kultur inom en organisation. Det kan vara fördelaktigt att skapa övergripande ledord eller ett motto som alla kan relatera till, men att specifikt försöka skapa en enhetlig säkerhetskultur eller innovationskultur borde inte vara den bästa lösningen. Olika delar av en organisation har olika mål och olika metoder, så synen på säkerhet vid en mycket regelstyrd anläggning måste därför kanske skilja sig från synen på säkerhet vid en utvecklingsavdelning.</p> / QC 20100413

Much research has been done in the field of safety culture and how organizations manage to keep a good safety record. Fewer studies however have focused on how these safety critical organizations balance short term stability and safety versus the fact that they have to survive in the long run and implement new technology and knowledge. This problem has then specifically been studied by interviewing certain persons working for SKB, The Swedish Nuclear Waste Management Company. This is a company that, at the same time, has to have a good safety culture and an appropriate innovation culture. SKB as an organization have traditionally researched and analyzed how to achieve long term safety and how to store nuclear waste, but nowadays the organization also has to provide for the safety and management of the nuclear waste facilities, facilities that have been traditionally managed by other companies. The problem is that these waste facilities are dependent upon rules and a more rule-focused culture than the part of SKB that does the research and development of a future terminal storage for radioactive waste. A unified definition of the terms safety culture and innovation culture has not been found, but some common dimensions of the concepts has however been found. Aspects that are considered good for both safety culture and innovation culture are not exclusive for these cultures but rather aspects that usually characterize a learning culture. Furthermore it seems like it is not inherently good to try to strive for a unified culture within an organization. An effort to create overarching mottoes or guidelines that everyone can relate to seems to be a more plausible solution, rather than specifically trying to create a unified safety or innovation culture in the organization. Different divisions and work teams have different goals and means to reach those goals, and therefore the concept of safety has to have different meaning and connotation in a strictly rule-governed facility compared to a development division within an organization. / Det finns gott om säkerhetskritiska branscher och det har gjorts mycket forskning kring hur dessa organisationer lyckas upprätthålla en god säkerhet. Det har däremot gjorts mindre forskning kring hur organisationer som är beroende av en god säkerhet och säkerhetskultur balanserar detta mot det faktum att de måste överleva i längden och implementera ny kunskap och teknologi. Denna problematik har specifikt studerats genom att intervjua utvalda personer vid Svensk Kärnbränslehantering AB. Ett företag som, på samma gång, har en innovativ och en säkerhetsorienterad kultur. SKB som organisation har traditionellt sett analyserat och forskat kring långsiktig säkerhet, men nu inbegriper organisationen även kärntekniska anläggningar. Dessa anläggningar är i hög grad regelstyrda och har en kultur som är mer regelfokuserad och säkerhetsorienterad än den del av SKB som sköter analyser kring långsiktig säkerhet och utvecklar ett framtida slutförvar. Studien har inte funnit någon enhetlig etablerad definition av begreppen säkerhetskultur eller innovationskultur, men flertal beröringspunkter har ändå identifierats mellan områdena. De aspekter som anses vara goda för både säkerhet och innovation är inte exklusiva för dessa kulturer utan ses ofta som dimensioner som brukar karaktärisera en ”lärande kultur”. Vidare är det inte eftersträvbart att, enbart för sakens skull, försöka skapa en enhetlig kultur inom en organisation. Det kan vara fördelaktigt att skapa övergripande ledord eller ett motto som alla kan relatera till, men att specifikt försöka skapa en enhetlig säkerhetskultur eller innovationskultur borde inte vara den bästa lösningen. Olika delar av en organisation har olika mål och olika metoder, så synen på säkerhet vid en mycket regelstyrd anläggning måste därför kanske skilja sig från synen på säkerhet vid en utvecklingsavdelning. / QC 20100413

Die COVID-19-Pandemie forderte 2020 die Wirtschaftswelt heraus und provozierte in vielen Unternehmen die Dezentralisierung und Digitalisierung der Denkarbeit. Co-Creation-Workshops mussten wirkungsvoll und schnell in Online-Formate übertragen werden. Für die Produktentwicklung und -innovation der Sartorius AG bedeutete dies die Entwicklung einer digitalen Plattform: Bestehende Inhalte und Prozesse wurden überarbeitet, verbessert, erweitert und in einer digitalen Infrastruktur zusammengeführt. Ausgehend von der Plattform erhalten Mitarbeiter:innen Zugang zu einem Methodenpool, Workshop-Vorlagen und Schulungsmaterialien. So können Teams weltweit produktiv zusammenarbeiten. Die digitale Plattform ist ganzheitlich und nachhaltig konzipiert und wird durch ein analoges Method Playbook und agile Schulungen, sowie eine Webcast-Serie ergänzt, in der weiterführende Informationen on-demand abgerufen werden können. Mit der Plattform wird die unternehmensweite Innovationskultur in Zeiten der Pandemie nicht nur erhalten, sondern sogar proaktiv ausgebaut und zusätzlich werden Zeit und Ressourcen gespart.

Innovation is a necessity for organizations long term survival in today's rapidly changing society. Many organizations struggle with their innovation management and a prerequisite to succeed with innovation is considered to be, creating and maintaining an innovation. Large established organizations are by many seen as one of the greatest sources of innovation. They have several advantages when it comes to innovation; like a large set of resources and an extensive network. On the other hand many large organizations face difficulties with flexibility and bureaucracy and are being outperformed by small startup organizations. The purpose of the thesis was to investigate a large established Swedish high-technology organization’s innovation culture and give suggestions for how it could be improved in order to support the capability of generating ideas. The investigation was performed at Saab Naval Operations. To find improvements, the current culture and the desired culture that supports innovation were identified. Finally necessary changes were identified to be able to achieve the desired culture. Semi structured interviews were held to understand the prevailing problems today and the desired future state. Additionally a climate questionnaire was sent out to all coworkers at Naval Operations to reveal the current state from coworker’s perspectives. The analysis of the qualitative and quantitative results together provided an overall understanding of the existing culture. Workshops were held to determine the changes needed to reach the desired culture. Finally an action-plan with four improvement areas was identified. The empirical, qualitative and quantitative studies were distributed into the improvement areas. The factors identified are considered as a good starting to positively contribute to an innovative culture though the list is not considered as complete. The improvement areas were; Leadership for innovation, Idea Management, Understanding and Knowledge Transfer. These improvement areas were considered to be of great importance in order to positively contribute to the innovative culture where a variety of ideas emerges from everyone at Saab Naval Operations. / För organisationers långsiktiga överlevnad i dagens snabbt föränderliga samhälle är innovation en nödvändighet. Trots detta har många organisationer svårigheter med att hantera sitt innovationsarbete. En förutsättning för att lyckas med innovation anses vara att skapa och upprätthålla en innovationskultur. Många anser att stora etablerade organisationer är en av de största källorna till innovation. De har många fördelar, så som en stor andel resurser och ett omfattande nätverk. Å andra sidan får många stora organisationer svårigheter med flexibilitet och byråkrati och blir därför överträffade av små start-up organisationer. Syftet med denna uppsats var att undersöka ett stort etablerat svenskt högteknologiskt företags innovationskultur och föreslå förbättringsåtgärder för att främja förmågan att generera idéer. Undersökningen genomfördes på Saab Naval Operations i Järfälla. För att finna förbättrings-åtgärder utreddes först hur den existerande kulturen som stödjer innovation såg ut, därefter identifierades den önskade kulturen. Slutligen identifierades de förändringar som kunna möjliggöra den önskade kulturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att förstå problemen och det önskade framtida tillståndet. En klimatenkät skickades ut till medarbetarena på Saab Naval Operations för att identifiera deras uppfattning av klimatet. De kvalitativa och kvantitativa resultaten gav tillsammans en övergripande förståelse av den befintliga kulturen. Workshops hölls för att finna förslag till åtgärder som skulle hjälpa att nå den önskade kulturen. Slutligen togs en handlingsplan med fyra förbättringsområden fram.Resultatet utmynnade i fyra förbättringsområdena. De identifierade faktorerna anses vara en bra utgångspunkt för att förbättra innovationskulturen. Förbättringsområdena som identifierades är: Ledarskap för innovation, Idéhantering, Domänkunskap och Kunskapsöverföring. Dessa anses vara av stor betydelse för att positivt bidra till en innovationskultur där en mångfald av idéer uppstår, från alla på Saab Naval Operations.

Innovation has become increasingly important for organizations to sustain their competitive advantage. Among the factors frequently put forward as drivers of innovation are for instance innovation strategies, -processes, -tools, and –methods. Alongside these traditional managerial means, there is also explicit focus on innovation climate and –culture. Organizational culture has been proposed as a key factor in explaining innovation in firms, in particular in the light of high-performing and innovative firms such as Google and Apple. There is growing evidence implying that cultures supporting new-product development processes can foster innovative behaviors (Jassawalla and Sashittal, 2002). This supportive organizational culture can be defined as an innovation culture. Nevertheless, despite its apparent importance there is limited research investigating the relationship between innovation performance and organizational culture (McLean, 2005). This study aims to describe an innovation culture and the potential inter-relations there are between innovation culture and innovation performance. The study based on an extensive literature study within the area of organizational culture from where an analytical framework was developed including the following cultural factors, which are proclaimed to stimulate innovation; challenging work, collaboration, competition, empowerment, encourage change, freedom, innovation support, open communication, organizational encouragement and risk-taking. Moreover, a framework for measuring innovation performance was developed where the innovation performance was divided into four dimensions in the innovation process; Ideation, Ideation Output, Implementation and Output. The study uses both qualitative and quantitative methods for collecting data in terms of 38 interviews and 510 useful survey answers from 13 organizations. Results from the interviews were summarized and analyzed within-case and cross-case, while the survey results were analyzed with a regression analysis for uncovering potential relations between the cultural factors and innovation performance. Main findings from the study are the outcome from the regression analysis confirming five of the ten cultural factors to be significant for innovation performance; competition, encourage change , innovation support, organizational encouragement and risk-taking. Further the study confirms a few specific factors of the innovation culture that have higher impact on the innovation performance in specific dimensions than others. By clarifying inter-relationships between innovation performance in specific dimensions and different aspects of innovation culture, an identification of a deficient innovation performance dimension opens up for changes in the innovation culture, enabling to deploy supportive processes, procedures and roles to reach concrete output. Keywords: organizational culture, innovation culture, innovation performance / Innovation har blivit allt viktigare för att bibehålla företags konkurrenskraft. Bland de faktorer som ofta framförts som drivkraft för innovation återfinns till exempel innovationsstrategier, -processer, -verktyg och -metoder. Vid sidan av dessa traditionella metoder finns det också ett uttalat fokus på innovationsklimat och -kultur. Organisationskultur har fastslagits som en viktig faktor för att förklara innovation i företag, i synnerhet hos högpresterande och innovativa företag som Google och Apple. Det finns allt fler bevis som pekar på att företagskultur som stöder nya produktutvecklingsprocesser kan främja innovativa beteenden (Jassawalla och Sashittal, 2002). Denna stödjande organisationskultur kan definieras som en innovationskultur . Trots sin uppenbara betydelse finns det dock förhållandevis lite forskning som undersöker sambandet mellan innovation och organisationskultur (McLean, 2005). Denna studie syftar till att beskriva en innovationskultur, samt hitta de inbördes relationer finns mellan innovationskultur och innovation. Baserat på en omfattande litteraturstudie inom organisationskultur utvecklades ett analytiskt ramverk. Följande kulturella faktorer som påstås stimulera innovation inkluderades; utmanande arbete, samarbete, tävling, egenmakt, uppmuntran till förändring, frihet, innovationssupport, organisatorisk uppmuntran, öppen kommunikation, och risktagande. Dessutom utvecklades ett ramverk för att mäta innovationsprestanda där den delades upp enligt fyra faser i innovationsprocessen; Ideation, Ideation output, Implementation och Output. Studien är en fallstudie och använder sig av både kvalitativa och kvantitativa metoder för insamling av data i form av 38 intervjuer och 620 enkätsvar från 13 olika företag. Resultaten från intervjuerna sammanfattades och analyserades within-case och cross-case. Resultat från enkäten analyserades med en regressionsanalys för att hitta eventuella relationer mellan de kulturella faktorerna och innovationsprestandan. Betydande resultat från studien är bland annat resultatet från regressionsanalysen som bekräftar fem av de tio kulturella faktorer signifikanta för innovationsarbetet; tävling, uppmuntran till förändring, innovationssupport, organisatorisk uppmuntran och risktagande. Vidare bekräftar studien att vissa faktorer inom innovationskultur har större påverkan på innovationsprestandan i specifika faser än andra. Genom att klargöra sambanden mellan innovationsprestanda i specifika faser och olika aspekter av innovationskulturen, kan en identifiering av en bristfällig innovationsprestanda i en av faserna öppna upp för förändringar i innovationskulturen. Detta möjliggör implementering av stödjande processer, rutiner och roller för att nå konkreta resultat. Nyckelord: företagskultur, innovationskultur, innovationsprestanda

VUCA är ett begrepp, som används för att beskriva den komplexa, oförutsägbara och snabbrörliga omvärld vi lever i idag. Det talas ofta om ett paradigmskifte och att det kommer krävas nya managementmodeller för att framgångsrikt leda organisationer. Det ställs ökade krav på organisationer att snabbt kunna ställa om, ständigt arbeta med förbättring och utveckling för att öka sin innovationskraft. Psykologisk trygghet är ett fenomen som fått ökat utrymme i näringslivet och i forskning under senare år, då det starkt korrelerar med individers och teams förmåga att möta förändring och vara högpresterande. Psykologisk trygghet är en gemensam övertygelse hos medlemmarna i ett team om att teamet är tryggt för interpersonellt risktagande. Syftet med denna uppsats var att bidra med kunskap kring hur företag arbetar för att vara i ständig förnyelse och bygga kapacitet i organisationen för att möta kraven i VUCA, samt förstå hur psykologisk trygghet kan vara en motor i det arbetet. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex intervjuer på två större organisationer. Studiens resultat pekar på sex viktiga fokusområden för att vara och leda i ständig förnyelse och framgångsrikt kunna möta de nya kraven. Dessa sex fokusområden beskrivs på följande sätt: Storytelling -”varför” som möjliggörare för motivation och mening, Förmåga att lära - nyfikenhet som möjliggörare för nytänkande och innovation, Ledarbeteenden - vara förebild som möjliggörare för beteendeförändring, Individen i centrum - självkännedom som möjliggörare för  självledarskap, Ägandeskap - autonomi som möjliggörare för ansvarskänsla och empowerment och Arbetssätt - lita på processen som möjliggörare för struktur och uthållighet. Studien visar vidare att det finns stark koppling mellan psykologisk trygghet och de sex fokusområdena för att vara i ständig förnyelse och kunna möta kraven i omvärlden. Psykologisk trygghet är en möjliggörare för att bygga kapacitet genom dessa fokusområden. Fokusområdena bidrar i sin tur till ökad psykologisk trygghet, samtidigt som de möjliggör att vara i ständig förnyelse. / VUCA is the term used to describe the complex, uncertain and rapid changing world we live in today. Often it is described as a new paradigm with needs for new management models to continue to be successful. In order to be able to meet the new requirements, organizations need to develop ability to smoothly adapt to change, constantly work with improvement and development to increase their power to innovate. Psychological safety is a phenomenon that got more attention in business and research in recent years, due to its high correlation to the ability of individuals and teams to face change and to be high performance units. Psychological safety is a shared belief held by members of a team that the team is safe for interpersonal risk taking. The purpose of this thesis was to contribute with knowledge about how companies work to build capacity in organizations to meet the requirements of VUCA, as well as understanding how psychological safety can be an enabler in this work. A qualitative interview study was conducted with six interviews at two larger organizations. The result of the study highlights six important focus areas for being in continuous renewal and successfully meeting the new requirements. These six focus areas are described as follows: Storytelling - “why” as an enabler for motivation and meaning, Ability to learn - curiosity as an enabler for innovation, Leadership behaviours - to be a role model as an enabler for behaviour change, People centric approach - self-awareness as an enabler for self-leadership, Ownership - autonomy as an enabler for responsibility and empowerment and “Way of working” - trust the process as an enabler for structure and endurance. The study further shows that there is a strong link between psychological safety and the six focus areas. Psychological safety is an enabler to build capacity in these areas. The focus areas contribute in return to increase psychological safety and at the same time support the ability to meet the complex, uncertain and rapidly changing world. / <p>2020-11-26</p>