Bakgrund: Den kommunala redovisningslagen ställer krav på att kommuner ska lämna upplysningar om väsentliga personalförhållanden i sina årsredovisningar. Lagen definierar dock inte vad som är väsentliga personalförhållanden. Istället är det upp till kommunerna att tolka och förhålla sig till kravet samt för sektorn som grupp att sätta praxis för vad som anses vara väsentliga personalförhållanden. Eftersom den kommunala sektorn är en personalintensiv bransch är personalen en av kommunens viktigaste resurser. Följaktligen medför personalintensiteten utmaningar kopplade till kompetensförsörjning samt personalfrågor, för att kunna möta dessa måste sektorn arbeta aktivt för att ses som en attraktiv arbetsgivare. Eftersom personalen är en viktig resurs för kommunerna är det inte konstigt att att lagen ställer krav på kommunerna att redovisa väsentliga personalförhållanden. Syfte: Studiens syfte är att förklara variationen i kommunernas årsredovisningar rörande upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Med variationen avses variationen i mängd av innehåll och omfattning av upplysningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och grundas på ett eklektiskt angreppssätt där teorierna positiv redovisningsteori samt institutionella teorin används som kompletterande teorier för att förklara studiens empiriska fenomen. En kvantitativ metod och tvärsnittsdesign har tillämpats då studiens syfte är att förklara ett fenomen vid en specifik tidpunkt. Studiens empiriska data utgörs av sekundärdata. Slutsats: De faktorer som påverkar kommunernas redovisning av väsentliga personalförhållanden är storlek, sjukfrånvaro, revisionsbyrå och samverkan. Slutsatser kan även dras att flera faktorer som testats i studien inte kan förklara variationen i kommunernas upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Således finner studien endast svaga bevis för att kommunerna redovisar för att verka legitima eller för att undgå ytterligare regleringar. Inte heller press från intressenter, baserat på de valda faktorerna, visar sig ha någon betydande påverkan på kommunernas redovisningsval. / Background: The Municipal Accounting Act stipulates that municipalities in Sweden must provide information on significant personnel conditions in their annual reports. However, the Act does not define what significant personnel conditions are. Instead, it is up to the municipalities to interpret and relate to the requirement and for the sector as a group to set practice for what is considered to be significant personnel conditions. As the municipal sector is a personnel-intensive industry, the staff is one of the municipality's most important resources. Consequently, the personnel intensity poses challenges related to the supply of skills and personnel issues, in order to be able to meet these, the sector must work actively to be seen as an attractive employer. Since the staff is an important resource, it is no wonder that the law requires the municipalities to report significant personnel conditions. Purpose: The purpose of the study is to explain the variation in the municipalities' annual reports concerning disclosures on significant personnel conditions. The variation refers to the variation in the amount of content and extent of information. Method: The study is based on a deductive approach and is founded on an eclectic approach where the theories, positive accounting theory as well as institutional theory, are used as complementary theories to explain the empirical phenomenon of the study. A quantitative method and a cross-sectional design has been applied since the aim of the study is to explain a phenomenon at a specific time. The empirical data consists of archival data. Conclusion: The factors that affect the municipalities reporting of significant personnel conditions are size, absence due to sickness, auditing firm and collaboration. Conclusions can also be drawn that several factors tested in the study cannot explain the variation in the municipalities information on significant personnel conditions. Thus, the study finds only weak evidence that the municipalities report to appear legitimate or to avoid further regulations. No pressure from stakeholders, based on the chosen factors, also proves to have any significant impact on the municipalities' accounting choices.

Bakgrund: Identifiering av immateriella tillgångar har visat sig vara ett problemfyllt område både för företagen och andra utövare. Tidigare studier har visat på att en stor del av köpeskillingen fördelats till goodwill vilket delvis kan vara ett resultat av immateriella tillgångar inte identifieras i tillräcklig utsträckning. Det har även påpekats att det finns ett stort svängrum inom regelverket som tillåter mycket individuella bedömningar.   Syfte: Syftet är att undersöka om det finns skillnader mellan branscher på den svenska marknaden avseende noterade företags identifiering av immateriella tillgångar vid det första redovisningstillfället efter rörelse-förvärv och i så fall vad orsakerna kan vara. Vi vill även undersöka om det går att urskilja en branschpraxis för identifiering av tillgångar och fördelning av köpeskillingen. Genomförande: Både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. Branschjämförelser har gjorts för genomförda rörelseförvärv på Stockholmsbörsen under perioden 2005 till 2011. Den kvalitativa undersökningen, har baserats på intervjuer med fyra värderingsexperter.   Resultat: Av undersökningen framgår att det finns skillnader för hur företagen fördelat köpeskillingen till de tre tillgångslagen immateriella tillgångar, goodwill och netto materiella tillgångar men att det är svårt att göra en koppling till branschpraxis. Från intervjuer har vi dock konstaterat att det sannolikt förekommer att företag följer varandra vilket kan förklara skillnader mellan branscher. Fördelningarna påverkas också i stor utsträckning av förvärvets väsentlighet i förhållande till företaget som helhet. / Background: Identification of intangible assets has proven to be a problematic area for both the companies and accountingproffessionals. Previous studies have shown that a large part of the purchase price was allocated to goodwill, which may partly be a result of intangible assets not being recognized sufficiently. It has also been pointed out that there is a wide range in the regulatory framework that allows a lot of individual assessments.   Aim: The aim is to examine whether there are differences between industries in the Swedish market for listed companies' identification of intangible assets at initial recognition for business combinations and, if so, what the reasons may be. We also want to investigate whether it is possible to discern an industry practice for the identification of assets and the allocation of the purchase price.   Completion: Both qualitative and quantitative research has been conducted. The quantitative part consists of industry comparisons of acquisitions on the Nasdaq OMX Stockholm listings Small, Mid, Large Cap during the period 2005 to 2011. The qualitative part is based on interviews with four valuation experts.   Results: The study shows that there are differences in how the companies divided the purchase price between the three asset classes intangible assets, goodwill and net tangible assets, but that it is difficult to make a connection to industry practice. From the interviews, we have found that it is likely that companies follow each other, which may explain the differences between industries. The distributions are also influenced largely by the acquisition materiality in relation to the company as a whole.