BakgrundArbetets teoretiska ram grundar sig på Säljös sociokulturella teori. I bakgrunden sammanfat-tas hur styrdokumenten sätter krav på en likvärdig utbildning för alla elever. Det redogörs för forskning om andraspråksinlärning, interaktion och samspel i klassrummet och användning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Dessutom beskrivs reflektioner av olika pedagoger och forskare om slöjdämnet som pedagogiskt redskap.SyfteSyftet med studien är att undersöka om instruktionsfilmer om textila tekniker kan användas som redskap till kunskapsutveckling för elever med svenska med andraspråk i årskurs två och tre.MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Den har inslag av etnografin som fokuserar på den sociala interaktionen inom en grupp samt aktionsforskningen som syftar på att optimera en verksamhet. Datainsamlingen skedde genom observation, intervju och fotodokumentation av elevernas produkter. Urvalsgruppen omfattade 18 elever i årskurs två och tre. Det genomfördes tre observationspass med grupper om sex elever och nio intervjuer där eleverna frågades parvis.ResultatArbetet visar att det är möjligt för elever med svenska som andraspråk att utveckla färdig-hetskunskaper i knytandet av ett vänskapsarmband med hjälp av en instruktionsfilm om denna teknik. Eleverna bekräftade att filmen underlättade förståelsen av det svenska språket. De visade en hög grad av aktivitet och engagemang under observationerna. Interaktionen med datorn och eleverna emellan var dock mindre utpräglad. / Program: Lärarutbildningen

Det flippade klassrummet är en relativt ny undervisningsmetod som grundar sig på att eleverna förbereder sig inför lektionen genom att ta del av det kursmoment som läraren i vanliga fall skulle gå igenom på lektionen. Vanligtvis sker detta genom att de får se en instruktionsfilm som läraren gjort. På så sätt frigörs tid till annan aktivitet på lektionen, såsom hjälp med läxor eller grupparbeten. Det flippade klassrummet har fått en hel del publicitet och instruktionsfilmerna som är en produkt av metoden finns det många av t.ex. Youtube.Syftet med detta examensarbete är att undersöka matematiklärares förhållningssätt och inställning till det flippade klassrummet och instruktionsfilmer, och om vilka faktorer som de anser vara de viktigaste begränsningarna för det flippade klassrummet. För detta användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades. Intervjuerna analyserades sedan och tolkades med hjälp av ramfaktorteorin och en teori om teknikintegrering i undervisningen. Det största hindret som lärarna såg med det flippade klassrummet var att metoden ställde stora krav på att eleverna förberedde sig inför lektionen, vilket fyra av fem lärare inte trodde att deras elever skulle kunna hantera. En av lärarna ansåg istället att det största hindret av att det var ett stort tidskrävande projekt att börja producera instruktionsfilmer.