ABSTRACT Inter-organizational Relationship Portfolio Management: A Digital Enablement Perspective of Process Alignment and Process Innovativeness BY Xinlin Tang July 25, 2007 Committee Chair: Dr. Arun Rai Major Academic Unit: Center for Process Innovation Inter-organizational relationship (IR) has been considered a strategic asset that can help firms achieve both exploitation and exploration benefits. The capability to manage inter-organizational relationships, or a firm’s “relational capability” (Dyer and Singh 1998), is considered strategically crucial in order to compete in the contemporary business world. However, there are significant challenges that must be addressed to establish this capability. First, striking a balance between exploitation and exploration benefits (March 1991) through IR management is especially challenging due to the uniqueness embedded in each relationship (Lee 2004). Second, in order to serve a specific strategic purpose, firms usually need to maintain a relationship portfolio, or to be involved in multiple, simultaneous relationships that vary from arm’s length, transaction-based arrangements to close, collaborative partnerships (Cannon and Perreault 1999; Dyer et al. 1998). This has made IR relationship management even more difficult since relationship portfolios cannot be effectively managed by a “one-size-fits-all” strategy. Instead, different strategies and process capabilities need to be developed, based on the strategic segmentation of the relationships and the unique requirements of each relationship (Dyer et al. 1998). Though it has been suggested that process alignment capability is necessary to obtain exploitation benefits, and process innovativeness capability is needed for exploration benefits, these two processes have been considered to be contradictory (e.g., Adler and Goldoftas 1999; Teece et al. 1997). Firms are challenged to pursue these two types of process capabilities simultaneously, or to become ambidextrous organizations (Benner and Tushman 2003). Yet, in this context, how should firms operating in different environments manage the “process alignment - process innovativeness” paradox across their IR portfolios with dominant upstream and downstream partners to realize gains in competitive performance? In addition, how should they structure their business-to-business information technology assets to establish a digital platform that supports both process innovativeness and process alignment capabilities across their IR portfolio? We argue that B2B digital platform ambidexterity must be developed to support an organization that exhibits both process alignment and process innovativeness, i.e., an ambidextrous organization. B2B digital platform ambidexterity represents the digital platform’s capability to simultaneously integrate and reconfigure IT resources and assets to support the requirements of an IR portfolio. By combining the existing process alignment perspective of IT business value and real options theory, we propose that B2B digital platform ambidexterity can create value through two mechanisms: (i) by enabling process alignment across the IR portfolio to generate position exploitation benefits and (ii) by enabling process innovativeness for both offering flexibility and partnering flexibility to produce option exploration benefits. The proposed research model was tested based on data collected through a multi-industry survey. Data were collected for both supplier relationship portfolios and channel partner relationship portfolios at the level of the main product line. Measurement instruments were developed through standard procedures (Churchill 1979; Gerbing and Anderson 1988; Straub 1989). The questionnaires went through two-stage Q sorting, were reviewed by panels of academic professionals and practitioners for content validity, and were then pre-tested by procurement professionals and sales professionals prior to survey administration. After data collection, traditional procedures were applied for scale validation. Safeguards against common method bias were developed through the recommended procedural remedies (Podasakoff et al. 2003) during the research design process. Its effects were further investigated using the Harmon's one-factor test for common method variance after the data collection phase (Podasakoff and Organ 1986). Then, the hypotheses were tested and analyzed using Partial Least Squares and the implications for theory and practice were discussed. The manuscript concludes with directions to future research.

Mobila betalningslösningar har blivit allt populärare och för att banker inte ska tappa konkurrenskraft behöver de införa olika mobila betalningslösningar som efterfrågas av bankernas kunder. En utmaning vid införande av mobila betalningslösningar är att det är många aktörer som är delaktiga i införandeprocessen. För att lyckas väl med införandet är samordning och samarbete mellan de olika aktörerna viktigt. När flera team samarbetar mot ett gemensamt mål är det vanligt att problem uppstår gällande att anpassa målen mellan teamen och det kan uppstå motstridiga mål mellan teamen vilket kan påverka kommunikationen, beslutsfattande och ömsesidigt förtroende. När flera team måste förlita sig på andras arbete för att få sitt eget arbete utfört finns också risk att mellanmänskliga konflikter uppstår, vilket kan leda till suboptimala resultat. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara framgångsfaktorer för en mellanprojektsrelation mellan kundens projektgrupp och systemleverantörens projektgrupp, och mellanmänskliga relationer inom respektive projektgrupp, vid införande av mobila betalningslösningar. Fallstudiemetoden har tillämpats och en litteraturstudie har genomförts. Utifrån litteraturstudien har en analysmodell utformats. Primära empiriska data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer via Teams. Fem intervjuer med projektmedlemmar från Ålandsbankens och Crosskeys projektgrupper har utförts. Studiens viktigaste slutsatser är att följande framgångsfaktorer är särskilt betydelsefulla för bättre relationer: en öppen och tydlig kommunikation under hela projektet genom att projektmedlemmarna enkelt kan kontakta varandra utanför mötestider, genast tar upp oklarheter och alla projektmedlemmar tydligt informeras om vad som händer. Projektledarnas roll är också avgörande: de behöver vara engagerade och ha en högre grad av kommunikationsförmåga. Tidigare samarbete mellan projektmedlemmar medför att det redan från början av projektet finns ett ömsesidigt förtroende mellan projektgrupperna och individerna vilket också uppfattas som en viktig framgångsfaktor. Projektgruppernas storlek påverkar relationerna genom att en mindre grupp leder till att projektmedlemmarna har tydligare ansvarsområden, kommunikationen är enklare och det är lättare att samarbeta. Kunskapsbidraget från denna genomförda studie är tre indikatorer som lagts till i min modifierade analysmodell: Grad av tydlighet, Grad av öppenhet och Grad av tidigare samarbete.

政府組織導入資訊科技後，帶來進步與改變的契機。過去研究從發展階段論探討此議題，多預設科技會依獨立自主的邏輯發展而對社會造成衝擊，因此主要的管理工作是協助社會大眾適應不可逆轉的科技發展。然而，這些學理上的臆測，在田野真實性是愈往發展後期愈下降，造成理論與實務的脫節。本研究從科技與社會研究（Science, Technology and Society, STS）學術脈絡下手，從實務觀察中，致力於挖掘科技和社會間雙向互動、相互形塑的關係；並主張以契合式纏繞(aligned-entanglement) 觀點，探討科技與政府組織相互形塑呈現出轉型的動態歷程。 本研究援引交引纏繞式（entanglement model）互動的模型，加上科技契合(technology alignment)觀點，應用於電子化政府整合型服務之研究，以解釋為何纏繞產生非預期結果，以致走向轉型。因為資訊科技特性需連結兩個以上組織才可讓資訊跨組織流通，所以科技與組織互動的轉型態樣有別於以往單一組織與科技互動的態樣。本研究在分析架構上的貢獻有三：1. 提出以科技契合的交引纏繞歷程觀點探討轉型，修正及補強以交引纏繞歷程觀點來分析轉型，2.開發出探討跨組織科技契合的分析構面，抽離出田野背後的運作邏輯， 3.重新詮釋公共服務的創新擴散，將以往僅探討科技創新與採用的關係，再行深入，把科技設計者從科技創新分離出，成為探討科技設計者、科技創新以及採用的關係， 由此進一步剖析當科技展演無效而發生轉型現象的論述。 本研究根據此看法，採質性多個案研究法來分析台灣電子化政府發展中兩個整合型公共服務，分別是「農產品產銷履歷系統」以及「G2G2B公文電子交換系統」，探討社會/科技集體從萌生到關係穩定化的歷程，或是位移如何發生，由此探知轉型過程。研究發現四種交引纏繞樣態皆有可能導致社會/科技集體的轉型，分別是「科技誤用，對服務真諦不了解」、「科技挪用，妥協下的次佳選擇」、「科技不適用，未立即傳遞的服務」以及「科技不用/科技調適，端視服務內容可被替代程度而定」四個纏繞軌跡的樣態。其共同特點是剛開始科技與跨組織各要素是契合的，雖偶有不契合也多以微調方式修正即可；但是逐漸在各執行面都有一些偏差，在科技展演無效後，科技設計者在權衡情境後所採取的解決方案，進一步呈現出可能的解釋因素，分別是對「科技精神」的了解程度、設計者對環境變化的認知、或科技特性在特定歷史環境不易充分發揮、或是對服務真諦的了解程度等。 本研究提出契合式纏繞觀點，相信這樣的研究成果會深化電子化政府轉型式發展的分析。本研究建議，在無效科技展演後，要預留迴旋空間(leeway)重新開啟科技的詮釋，允許不僅檢討「進度」達成與否，更要檢討「目標」是否合適，如此該社會/科技集體的纏繞式轉型才較不會走偏。 / The implementation of information technology by government entities brings opportunities for progress and change. The conventional wisdom of technology determinism considers the development of e-government as irreversible and the key objective is to assimilate the users to adopt the technology. However, these theoretical speculations tend to lose their explanation power during the later stages of e-government deployment. In other words, there is a mismatch between theory and practice. This study argues that the adoption of technology in governmental organizations is a result of interactions amongst factors such as strategic alignment, IT alignment, IT-structural and process alignment, business alignment, and service alignment. This study illustrates the dynamic entangled process in offering integrated services for e-government and describes the trajectories of this transformation. The aligned-entanglement perspective is then used to provide a better explanation than the punctuated-equilibrium and situated change perspectives. Three main contributions are made by this thesis. First, it proposes a new model to explore governmental organizational transformation. Second, it develops an analytical framework and makes explicit the operation logics of field practice. Thirdly, it re-interprets the diffusion of innovation in public services by incorporating technology designers, the technology itself, and the adopters as distinct actors in the transformation process. Qualitative case study method is used to analyze the implementation of two integrated public e-services in Taiwan: “Agriculture and Food Traceability System” and “G2G2B Electronic Document Exchange System”. The field studies show how the social/technical collective becomes stabilized overtime or how displacement occurs. This paper finds four patterns of displacement: misuse of technology through lack of understanding, the inappropriation of technology, the inapplicability of technology resulting in non-usage, and resistance or adaptation depending on suitability to the adopter’s tasks at hand. The common theme of these patterns is that, while minor misalignment can be fine-tuned in the beginning, these misalignments tend to accumulate through out the execution phases resulting in ineffective performance outcomes. Furthermore, the choices of technology designers to remedy these issues shed light on issues influencing the outcome; namely, misunderstanding of “technology spirit”, designers’ lack of sensitivity to environment change, the poor fit of technology features given its contemporary government context, and lack of understanding on the essence of services. This study proposes aligned-entanglement perspective and enriches the understanding of transformation in e-government development. This study suggests that, upon ineffective performances in technology, one should make leeway in the calibration of the deployment. By assessing the appropriateness of the initial goals in addition to reviewing progress milestones achievement, the social/technical collective is less likely to go down the wrong path in this (transformation) process.

The growing demand for commerce has disrupted the market's supply chains. To manage the customer demands, contracting a third-party logistics (3PL) can help make the chain more resource efficient. Actions such as implementing sustainable technology and IT infrastructure are important to invest in. This can make a positive impact on operational performance and financial indicators. However, it is unclear what motivates clients to sign on more sustainable technical solutions inside a logistics warehouse. The creation of a warehouse takes years, which requires a forefront strategy and technical solutions with multiple attributes. By evaluating key performance indicators (KPIs) that are important for both clients and 3PL, a co-align strategy for a sustainable competitive advantage can materialize. This by creating a sustainable balanced scorecard (SBSC) and from those evaluating attributes required by the technology and IT infrastructure. The purpose of this master's thesis is to identify the attributes required from the technology and IT infrastructure by the clients of a 3PL for their technical solution inside the warehouses. To be a sustainable logistic service provider requires a client with a sustainability mindset. Sustainable initiatives are only interesting if there is a guarantee of return on investment. The priority for clients is the operational activities – a direct value for the end customer. One challenge is that the clients do not have insight into what sustainable indicators to use inside the warehouses. Providing a sustainable strategy for the warehouses is identified as the logistic service provider's responsibility. A number (39) of KPIs were identified as important when evaluating the previous strategy at a case company and interviewing 11 respondents. All respondents were clients of a 3PL, working at a 3PL, or suppliers to a 3PL. An additional feature to the known framework of SBSC was developed by the author, named "attribute aiding". With the additional feature of "attribute aiding", additional (22) attributes from technology and IT infrastructure could be identified from the created SBSC. Future research can evaluate how accurate this procedure is. Practical implications are that the future technology and IT infrastructure will require abilities to show and act depending on when it is most beneficial to be resource-efficient or cost-efficient. What can be done inside the warehouses are adding services to the client's business, showing transparency and secure control over the operations, acting with ergonomic considerations, and improving the partnership. / Den växande efterfrågan på handel har stört marknadens leveranskedjor. För att hantera kundernas krav kan kontraktering av en tredjepartslogistikpartner (3PL) hjälpa till att göra kedjan resurseffektiv. Åtgärder som att implementera hållbar teknik och IT-infrastruktur är viktigt att investera i eftersom det har en positiv inverkan på det operativa resultatet och de finansiella indikatorerna. Det är dock oklart vad som motiverar kunderna att teckna mer hållbara tekniska lösningar i ett logistiklager. Skapandet av ett lager tar år, vilket kräver strategi och tekniska lösningar i framkant med flera olika egenskaper. Genom att utvärdera resultatindikatorer (KPI:er) som är viktiga för både kunder och 3PL, kan en samordnad strategi med en hållbar konkurrensfördel skapas. Detta genom att konstruera ett hållbart balanserat styrkort (SBSC) och utifrån det utvärdera egenskaper/krav för teknik och IT-infrastruktur. Syftet med detta examensarbete är att identifiera vilka egenskaper hos teknologi och IT-infrastruktur som kunderna kräver av en 3PL i de tekniska lösningarna för lagren. För att vara en leverantör av hållbara logistiktjänster krävs en kund med ett hållbarhetstänk. Den viktigaste anledningen för hållbara initiativ är att de ger en positiv avkastning. Prioriteringen för kunderna är den operativa verksamheten – ett direkt värde för slutkunden. En utmaning är att kunder inte har insikten att exemplifiera vilka hållbarhetsindikatorer de vill fokusera på i lagren. En hållbarhetsstrategi för lagren anses vara leverantörens ansvar. Ett antal (39) nyckeltal identifierades som viktiga mått när strategin hos ett case-företag utvärderades och 11 respondenter intervjuades. Respondenterna var alla kunder till en 3PL, arbetar med 3PL eller är leverantörer till en 3PL. En ytterligare funktion till det kända ramverket för SBSC utvecklades av författaren, kallat "Attribut". Med den extra funktionen "Attribut" kunde 22 egenskaper från teknik och IT-infrastruktur identifieras. Framtida forskning får utvärdera hur exakt denna procedur är. Praktiska implikationer är att den framtida tekniken och IT-infrastrukturen kommer att kräva förmåga att bevisa och agera efter när det är mest fördelaktigt att vara resurseffektiv eller kostnadseffektiv. Det som kan göras inne i lagren är att tillföra tjänster till kundens verksamhet, att visa transparens och kontroll över kedjan, agera mer ergonomiskt och att förbättra partnerskapet.