Abstrakt Personer som insjuknat i stroke upplever begränsningar i dess utföranden i vardagliga aktiviteter. Detta behöver tas i beaktning för att kunna utveckla förbättrad livskvalité. Syftet var att skapa en förståelse om hur personer som har insjuknat i stroke upplever att utföra aktiviteter i vardagen genom ett arbetsterapeutiskt perspektiv. En kvalitativ litteraturstudie gjordes för att undersöka syftet. De sex inkluderade artiklarna presenterades i en narrativ syntes. I studiens resultat framkom det att personer med stroke hade begränsad förståelse och upplevelse i utförandet av att återuppta vardagsaktiviteterna. De kroppsligaförändringarna påverkade även deltagarnas identitet. Utifrån resultatet kan det antyda på att det finns för lite insatser till personer som har insjuknat i stroke för att de ska kunna klara av vardagsaktiviteter.

Attention deficit hyperactivity disorder [ADHD] är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen hos barn och ungdomar med en prevalens på över fem procent i världen. Begränsade områden är självstyrdinlärning, hantering av motoriska, exekutiva och kognitiva förmågor. Diagnosen påverkar aktivitetsförmågor, relationer, social utveckling och välbefinnande samt barn och familjers livskvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa befintlig forskning om arbetsterapeutiska interventioner för barn och ungdomar med ADHD i åldern sex till arton år, samt interventionernas effekt. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvantitativ inriktning. Huvudsökningar gjordes i databaserna Academic Search Premier, Cinahl, APA Psycinfo och PubMed. Antal inkluderade artiklar är åtta. Författarna hittade fyra kategorier som presenteras under rubrikerna; 1) Intervention som förbättrar den kognitiva förmågan, 2) Interventioner för att hantera motoriska svårigheter, 3) Interventioner som förbättrar akademiska inlärningsförmågor och 4) Interventioner för att kunna formulera mål.  Resultatet visade att arbetsterapeutiska interventioner har positiva effekter inom exekutiva-, motoriska-och akademiska inlärningsförmågor, samt för att kunna sätta egna mål och uppnå dessa. Slutsatsen visar att behovet av vidare forskning kring ämnet är aktuellt samt att det är viktigt med tidiga insatser för att underlätta skol och fritidsmiljöer för barn och ungdomar med ADHD.