Skyddande faktorer mot ungdomsbrottslighet – En kvalitativ studie om svenska ungdomars avståndstagande från kriminellt beteendeDenna uppsats baseras på fem stycken semistrukturerade intervjuer med svenska ungdomar. Syftet med studien är att undersöka konformt beteende inom en svensk ungdomskontext och hur detta verkar preventivt mot kriminellt beteende. Studien använder sig av thornberrys interaktionistiska teori som integrerar klassisk durheimsk kontrollteori med inlärningsteori. Studiens teoretiska ramverk tar utgångspunkt i socialisationens betydelse samt de normer och värderingar som en individ omges av som styrande för om en individ utvecklar ett liv som går i konventionell riktning eller i avvikande riktning. Resultaten visar på att den primära socialisationen är den faktor som är mest signifikant för huruvida en individ kommer att leva ett konventionellt eller ett avvikande liv. Det är denna faktor som ligger till grund för och påverkar övriga faktorers effekter. Övriga faktorers betydelse ska inte bortses ifrån, det rör sig fortfarande om interagerande preventiva effekter. Den primära socialisationen är dock den faktor som dikterar och styr villkoren för de övriga faktorerna och hur de artar sig. Den betydelse som föräldrar har för ungdomen verkar vara av en oerhörd signifikans. Det är detta som styr vilka normer för beteenden och värderingar som ungdomen kommer i kontakt med och så småningom internaliserar och anpassar sitt beteende och sina attityder efter.

AbstraktKlarin, Anna (2016): Relation, profession och organisation- En studie om elever i relationssvårigheter. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.BakgrundDet finns elever som har svårt att passa inom ramarna för skolans verksamhet och där skolan behöver tänka kring hur de ska inkluderas. Det handlar bl.a. om de elever som ofta beskrivs av lärare som störande, bråkiga, oroliga och okoncentrerade och i pedagogisk litteratur som elever i socioemotionella svårigheter, elever i psykosociala svårigheter eller elever med beteendeproblem. Nordin-Hultman (2004) menar att det på senare år uppfattas vara allt fler barn som har svårigheter med att klara av den vanliga undervisningen. En allt större andel barn uppvisar koncentrationssvårigheter, empatibrister och problem med det sociala samspelet. Behovet av extra resurser i skola och förskola anses öka. Larsson och Nilholm (2012) menar att en av skolans viktigaste uppgifter gäller hur man ska kunna möta denna elevgrupp. Förhoppningen med arbetet är att bidra med kunskap kring hur pedagoger och organisation kan arbeta med eleverna i relationssvårigheter. Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet är att belysa vilka framgångsfaktorer och fallgropar specialpedagoger ser i mötet med elever i relationssvårigheter. Syftet är också att skapa kunskap kring vad skolan som organisation behöver utveckla för att kunna möta elever i relationssvårigheter. −Hur beskriver specialpedagogerna lärandemiljöns betydelse i arbetet med elever i relationssvårigheter?−Vilken roll spelar olika professioner i arbetet med elever i relationssvårigheter? −Hur beskriver specialpedagogen organisationens betydelse i arbetet med elever i relationssvårigheter?  Teori Utgångspunkten i studien är relationers roll i mötet med elever och den grundas därav i G H Meads socialinteraktionistiska teori om hur individens själv och medvetande skapas i interaktion med andra människor (Andersen & Kaspersen 1999; von Wright 2000). För att nå framgång med elever i relationssvårigheter behövs en fungerande relation och ett gott bemötande (Nordahl m.fl. 2007; Greene 2008; Hejlskov 2009; Larsson & Nilholm, 2012). I syfte att få hela skolan att kunna arbeta med eleverna krävs en omfattande förändring av tänkande och agerande, en så kallad förändring av andra ordningen (Ahrenfelt, 2012).MetodDet är en fenomenografisk studie där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med specialpedagoger F-6. Specialpedagogerna fick ge sin bild av arbete med elever i relationssvårigheter och hur man kan nå framgång. Specialpedagogerna hittades i mitt nätverk. Analysen fokuserades på likheter och skillnader i specialpedagogernas bild av arbetet. ResultatI analysen av resultaten framkommer tre större teman: pedagogiska strategier, ramar och resurser samt ett professionsperspektiv. Specialpedagogerna betonar vikten av ett gott bemötande och menar att man som pedagog inte kommer någonvart om man inte har en relation till eleven. Elever i relationssvårigheter behöver också tydliga strukturer, rutiner och instruktioner så att de vet vad som förväntas och så att de kan förbereda sig på vad som komma skall. När det kommer till organisationen behöver skolledningen vara tydlig med hur man bemöter elever på skolan samt ge förutsättningar i form av organisering, fortbildning och handledning. Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens roll blir att handleda pedagoger, att berätta för ledningen vilken fortbildning som behövs, samt vara en ambassadör för eleverna och se till att de får goda förutsättningar att lyckas. Min förhoppning är att studien ska ge kunskap om hur man kan möta eleverna och ge dem det stöd de behöver för att lyckas, samt att visa på vikten av att organisation ger rätt förutsättningar för lärarna i form av fortbildning, handledning och resurser. Nyckelord: bemötande – inkludering – interaktionistisk teori - relation – relationssvårigheter