Fysisk aktivitet och beteendeaktivering har i tidigare forskning påvisats vara effektiv i behandling av depressionstillstånd. Syftet med ACTUA-studien var att utvärdera ett internetbaserat självhjälpsprogram med terapeutstöd via e-post. Totalt deltog 71 individer med egentlig depression som randomiserades till fyra olika behandlingsgrupper, två som ägnade sig åt fysisk aktivitet (FA), två som ägnade sig åt beteendeaktivering (BA) samt en väntelista. Behandlingsprogrammet bestod av åtta moduler som tilldelades deltagaren under en 12 veckor lång behandlingsperiod. Sudden gains, vilket är en företeelse som allmänt anses påverka det slutgiltiga behandlingsresultatet för en individ positivt, kunde påvisas i 47 (66%) deltagares behandlingsprocess. Något samband mellan förekomst av sudden gains och total förbättring under behandlingen kunde inte påvisas i denna studie och det fanns heller inget samband mellan förekomst av sudden gains och typ av behandling. / Physical activity and behavioral activation has been shown in previous research to be effective in the treatment of depressive disorders. The purpose of ACTUA was to evaluate an Internet-based self-help program with therapist support via e-mail. A total of 71 individuals with major depressive disorder were randomized into four treatment groups, two of which contained physical activity (FA), two others comprised of behavioral activation (BA) and one waiting list. The treatment program consisted of eight modules and they were distributed to participants during a 12 week treatment period. Sudden gains, which is a phenomenon that is generally considered to influence the final outcome of treatment for an individual in a positive way was detected in 47 (66%) participants treatment process. A correlation between the occurrence of sudden gains and overall improvement during treatment could not be demonstrated in this study and there was no association between the occurrence of sudden gains and type of treatment.

Depression är en de främsta orsakerna till psykisk ohälsa idag och trots det lidande som depression innebär söker endast hälften av de drabbade hjälp. Internetförmedlad psykologisk behandling och kunskap om dess effektivitet har vuxit sig stark och erbjuder ett sätt att nå ut till fler individer. Syftet med aktuell studie var att undersöka utvalda bakgrundsfaktorers förmåga att predicera behandlingsutfall vid internetförmedlad beteendeaktivering och internetförmedlad fysisk aktivitet vid depression. I studien inkluderades 320 deltagare och logistiska regressionsanalyser genomfördes inom respektive behandlingsgrupp. Resultatet visade att 198 deltagare genomförde eftermätning vid behandlingens slut och av de 198 uppnådde 104 deltagare klinisk signifikant förbättring mätt med PHQ-9. Därtill visade resultaten att högre upplevd livskvalité vid inledningen av behandlingen med beteendeaktivering ledde till ökad chans att uppnå kliniskt signifikant behandlingsutfall. Kön, civilstånd, utbildningsnivå, svårighetsgrad av depression, mängd fysisk aktivitet, ålder, tidigare psykologisk behandling samt tidigare eller nuvarande medicinering predicerade inte behandlingsutfall i någon av behandlingsgrupperna.

<p>Sömnsvårigheter kan försämra upplevelsen av livskvalité och förekommer även tillsammans med många andra psykiatriska svårigheter. KBT vid primär insomni har visat sig vara en framgångsrik behandling, men majoriteten av de individer som söker hjälp blir endast erbjudna farmakologisk behandling. I syfte att skapa en mer lättillgänglig behandlingsform har en självhjälpsbehandling utarbetats och prövats ut på en liten grupp undersökningsdeltagare med sömnsvårigheter. Det har tidigare gjorts en svensk vetenskaplig studie av internetbehandling av kronisk insomni. Föreliggande studie har ett explorativt syfte, där behandlingen består av sömnrestriktion, stimuluskontroll, avslappning, tankestund och visualisering. Deltagarna får även arbeta med att förändra säkerhets- och stressbeteenden. De 6 deltagare som fullföljde behandlingen uppvisade förbättringar av sömn och dagsymtom på flertalet utfallsmått. Signifikanta förbättringar visade sig på Insomnia Severity Index, Dysfunctional Beliefs and Attitudes about Sleep, samt reducering av skattade dagtidsbesvär. Självhjälpsmanualen kommer till hösten att utvärderas i en kontrollerad studie av Karolinska internetpsykiatri (KIP).</p>

Sömnsvårigheter kan försämra upplevelsen av livskvalité och förekommer även tillsammans med många andra psykiatriska svårigheter. KBT vid primär insomni har visat sig vara en framgångsrik behandling, men majoriteten av de individer som söker hjälp blir endast erbjudna farmakologisk behandling. I syfte att skapa en mer lättillgänglig behandlingsform har en självhjälpsbehandling utarbetats och prövats ut på en liten grupp undersökningsdeltagare med sömnsvårigheter. Det har tidigare gjorts en svensk vetenskaplig studie av internetbehandling av kronisk insomni. Föreliggande studie har ett explorativt syfte, där behandlingen består av sömnrestriktion, stimuluskontroll, avslappning, tankestund och visualisering. Deltagarna får även arbeta med att förändra säkerhets- och stressbeteenden. De 6 deltagare som fullföljde behandlingen uppvisade förbättringar av sömn och dagsymtom på flertalet utfallsmått. Signifikanta förbättringar visade sig på Insomnia Severity Index, Dysfunctional Beliefs and Attitudes about Sleep, samt reducering av skattade dagtidsbesvär. Självhjälpsmanualen kommer till hösten att utvärderas i en kontrollerad studie av Karolinska internetpsykiatri (KIP).

Under de senaste åren har fetma ökat, 14% beräknas lida av fetma i dagens svenska samhälle. Många har gjort ett flertal viktminskningsförsök utan bestående resultat. Bariatrisk kirurgi är det som enligt forskning ger bäst viktminskningsresultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) har tidigare visat sig vara effektiv i jämförelse med treatment as usual. Den här studien utforskar graden av terapeutstöd av ACT-baserad internetbehandling efter bariatrisk kirurgi vid en två-årsuppföljning. I förmätningen ingick 31 deltagare men svarsfrekvensen i denna uppföljning var endast 19 stycken deltagare. Deltagarna randomiserades in i två betingelser. En grupp fick både internetbehandling och terapeutstöd medan den andra enbart fick internetbehandling. Uppföljningen har gjorts genom att undersöka beroendemåtten kroppsuppfattning, att leva i värderad riktning, ätstörningsrelaterade beteenden, psykologisk flexibilitet samt livskvalitet. Inga signifikanta interaktionseffekter uppmättes på något av beroendemåtten. Signifikanta huvudeffekter av tid uppmättes enbart på delskalan ”Restraint” (restriktivt ätande) på ”Eating Disorders Examination-Questionnaire” (EDE-Q). Deltagarna har även skattat upplevelsen av Behandlingen som helhet. Studiens resultat visar att det i huvudsak inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna. I förhållande till studiens från början ringa storlek är bortfallet stort, något som försvårar tolkningen av resultaten.

Syftet med denna pilotstudie var att skapa hypoteser om vilken påverkan en internetbaserad återhämtningsfokuserad stressintervention kan ha på beteendemönster och generellt hälsotillstånd. 22 vuxna svenskar rekryterades initialt till studien. 15 individer valde att fullfölja hela interventionsprogrammet. Mätningar med internetbaserade frågeformulär genomfördes innan interventionens start och efter interventionens slut. De primära ändpunkterna för mätningarna utgjordes av beteendeförändringar (frekvens av återhämtningsbeteenden) och kliniska effekter (upplevelser av stress och återhämtning). Resultatet visade att deltagarna vid interventionens avslut hade ökat frekvensen återhämtningsbeteenden samt förbättrat sina upplevelser av stress och återhämtning. Majoriteten av resultaten frambringade stora effektstyrkor. Resultatet visade även att inga signifikanta effektskillnader av interventionen kunde observeras mellan könen sett över studiens två primära ändpunkter. Rekommendationer gjordes till framtida forskning om att tydligare klargöra hur internetbaserade metoder med primärt fokus mot beteendeförändringar inom domänen återhämtningsbeteenden på bästa sätt kan bidra till prevention och behandling av stressrelaterad ohälsa.

<p>Patienters upplevelser av internetbaserad självhjälpsbehandling är ett obeforskat område inom psykoterapiforskningen. I syfte att utforska upplevelser av att genomgå internetadministrerad kognitiv beteendeterapeutisk självhjälpsbehandling mot depression intervjuades 12 deltagare. Tematisk analys genererade de övergripande kategorierna:</p><p>Läsa och göra; Någon som.. bryr sig; Det svåra är det givande samt Orden man bär med sig. Mönster av upplevelser och förändringsprocesser i informanternas berättelser föll ut i tre grupperingar: Noviser, Lärjungar och Mästare. Dessa mönster av upplevelser kan förstås utifrån tidigare studier av förändringsprocesser i psykoterapi. Kvalitativa studier på autonomi, kontext och funktionen av terapeutkontakt behövs för att ytterligare utreda förändringsprocesser i internetbaserad självhjälpsbehandling.</p>

Syftet med denna examensuppsats var att mäta kunskaper som deltagarna i en internetbehandlingen för generaliserat ångestsyndrom fått av psykoedukationen i behandlingen. I studien undersöktes om behandlingsgruppen ett år efter avslutad behandling kom ihåg det som lärdes ut i behandlingen. Det undersöktes även om det fanns något samband mellan kunskap och grad av oro. För att mäta kunskap framställdes ett flervalstest som baserades på modulerna i internetbehandlingen. Det slutgiltiga testet bestod av 22 items. Flervalstestet gavs ut till behandlingsgruppen i internetbehandlingen och till en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen fick högre poäng på testet än kontrollgruppen. Det fanns ett samband mellan poäng på testet och poäng på PSWQ. Resultaten visar att kunskap har viss betydelse för hur personer med GAD upplever sin oro. Enbart kunskap verkar dock inte vara tillräckligt för att uppnå förbättring utan individen tycks även behöva internalisera och praktisera kunskapen.

Patienters upplevelser av internetbaserad självhjälpsbehandling är ett obeforskat område inom psykoterapiforskningen. I syfte att utforska upplevelser av att genomgå internetadministrerad kognitiv beteendeterapeutisk självhjälpsbehandling mot depression intervjuades 12 deltagare. Tematisk analys genererade de övergripande kategorierna: Läsa och göra; Någon som.. bryr sig; Det svåra är det givande samt Orden man bär med sig. Mönster av upplevelser och förändringsprocesser i informanternas berättelser föll ut i tre grupperingar: Noviser, Lärjungar och Mästare. Dessa mönster av upplevelser kan förstås utifrån tidigare studier av förändringsprocesser i psykoterapi. Kvalitativa studier på autonomi, kontext och funktionen av terapeutkontakt behövs för att ytterligare utreda förändringsprocesser i internetbaserad självhjälpsbehandling.

<p>Syftet med denna examensuppsats var att mäta kunskaper som deltagarna i en internetbehandlingen för generaliserat ångestsyndrom fått av psykoedukationen i behandlingen. I studien undersöktes om behandlingsgruppen ett år efter avslutad behandling kom ihåg det som lärdes ut i behandlingen. Det undersöktes även om det fanns något samband mellan kunskap och grad av oro. För att mäta kunskap framställdes ett flervalstest som baserades på modulerna i internetbehandlingen. Det slutgiltiga testet bestod av 22 items. Flervalstestet gavs ut till behandlingsgruppen i internetbehandlingen och till en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen fick högre poäng på testet än kontrollgruppen. Det fanns ett samband mellan poäng på testet och poäng på PSWQ. Resultaten visar att kunskap har viss betydelse för hur personer med GAD upplever sin oro. Enbart kunskap verkar dock inte vara tillräckligt för att uppnå förbättring utan individen tycks även behöva internalisera och praktisera kunskapen.</p>