Nutidens varuhandel uppkom under 1800-talets senare hälft. Utvecklingen har nu kommit så långt att konsumenterna genom Internet har fått en ny kanal för inköp. De traditionella köparna och säljarna använde tre kanaler för försäljning. Dessa tre kanaler är personlig försäljning, försäljning via post (postorder) och försäljning via telefon. Internet är den fjärde kanalen för försäljning. Skillnaden mellan e-handel och Internethandel kan beskrivas genom att Internethandel ses som mer underordnat e-handel och då avses elektronisk handel som enbart bedrivs via Internet. När det gäller försäljning via Internet finns det två olika typer av försäljning. Dessa två typer av försäljning är renodlade Internetbutiker och företag som har försäljning både i fysiska butiker och i Internetbutik. När det gäller de renodlade Internetföretagen måste de vara medvetna om att Internet endast är en av de möjliga kanalerna för försäljning och att inte alla konsumenter kommer att handla via Internet. Detta examensarbete syftar till att ta fram de främsta faktorerna till varför Internetföretag har funderat på att starta försäljning via någon alternativ försäljningskanal till Internet. För att ta fram dessa faktorer användes metoderna intervju och enkät. Efter undersökningen kunde slutsatsen dras att de främsta faktorerna till att företag har funderat på att starta alternativ försäljning är därför att företag vill kunna erbjuda de lokala kunderna bättre service och för att företag vill öka försäljningen. Dock kan dessa faktorer inte generaliseras eftersom antalet företag som ingick i undersökningen var litet.

Detta examensarbete behandlar ämnet elektronisk handel på Internet och fokuserar på uppfattningar kring säkerheten inom detta område. Elektronisk handel på Internet är fortfarande en relativt ny företeelse som snabbt sprider ut sig. Trots detta finns det vissa faktorer som hämmar utvecklingen inom området. En av dessa faktorer är att säkerheten i samband med Internethandeln inte uppfattas som tillräckligt hög av potentiella kunder. Detta examensarbete undersöker hur uppfattningarna om säkerheten i samband med Internethandel ser ut i dagsläget. För att erhålla svar på min problemställning har jag dels intervjuat ett antal företag och dels ett antal privatpersoner. Jag har kommit fram till att företag som idkar Internethandel anser att deras tjänster är tillräckligt säkra i dagsläget. Privatpersonerna däremot, anser att det inte går att lita på säkerheten hos alla företag på Internet. För att lösa detta krävs att allmänheten på något sätt blir medveten om att säkerheten är tillräckligt hög, som den också är enligt företagen själva.

I dagens samhälle växer sig internethandeln starkare och starkare för varje år. Det är ett bekvämt sätt för kunderna att handla på, de kan sitta hemma och få sina produkter skickade till sig. För att ett företag ska kunna vara konkurrenskraftig och locka till sig kunder, är det därför viktigt att de har en sajt som de kan sälja sina varor ifrån. Och att denna försäljningssajt också är lockande för kunderna, så att de väljer den framför andra försäljningssajter är någonting mycket viktigt, för att ett företag ska växa och tjäna pengar. För att underlätta skapandet utav försäljningssajter, så kommer jag i den här uppsatsen ta reda på vilka funktioner som kunderna förväntar sig hitta på en försäljningssajt. Vilka de tycker om att använda och vad det är som får dem att känna sig hemma på en försäljningssajt och vilja komma tillbaka till den. Resultatet från arbetet kan sedan ligga till grund för att skapa ett ramverk, för att utveckla försäljningssajter eller till hjälp om man har blivit anställd att göra en försäljningssajt åt ett företag. För att ta reda på detta har jag dels undersökt en stor mängd försäljningssajter, för att se vilka funktioner som är vanligast, hur de ser ut och vad de i sin tur innehåller. Delvis utifrån detta intervjuade jag även kunder för att ta reda på vad de tycker om en mängd olika funktioner, vad som är viktigt för dem inom olika områden och hur de använder en försäljningssajt. Resultatet från dessa samlade jag sedan ihop till en kravspecifikation på vilka funktioner ett ramverk för försäljningssajter bör ha och hur de kan vara utformade. Eftersom det inte verkar finnas någon tidigare forskning kring detta, ligger mycket fokus på undersökningen av vilka funktioner som finns och vad kunderna tycker om dessa mm.

<p><p>Den traditionella bokhandeln har under senare år tappat marknadsandelar. Det har skett i takt med att Internethandeln vuxit och blivit en alltmer naturlig inköpskanal. Det lägre priset hos Internetbutikerna har gjort att konkurrensen mellan den vanliga bokhandeln och Internet har blivit allt hårdare. Detta har framför allt drabbat bokhandlare som tillhandahåller kurslitteratur. Det främsta skälet till detta är studenters generellt sett dåliga ekonomi. Den gör att priset blir en väldigt avgörande faktor i valet av inköpskanal för kurslitteratur, som är en stor utgiftspost. Men hur stor vikt har prisfaktor, och finns det även andra faktorer som påverkar studenters köp av kurslitteratur? På uppdrag av Studentbokhandeln i Uppsala sökte vi svar på dessa frågor och hur bokhandeln kan bemöta detta växande problem. Med hjälp av Philip Kotlers konsumentbeteendeteori ämnar uppsatsen studera vilka preferenser som studenter vid Uppsala universitet har vad gäller anskaffning av kurslitteratur och val av återförsäljare. Studien har genomförts med hjälp av en Internetenkät som skickades ut till programstuderande vid samtliga nio fakulteter vid Uppsala universitet. Resultatet av denna enkät visade sig vara givande. Det visade bland annat väldigt stora skillnader mellan de olika fakulteterna.</p><p>Slutsatserna som kunde dras var att studenter oftast väljer pris som främsta faktor vid köp av kurslitteratur. Det gäller när studenter väl bestämt sig för att köpa viss litteratur, men detta beslut är beroende av studenters perceptioner av hur viktig kurslitteraturen är för att klara kursen. Dessa bedömningar skiljer det sig mycket mellan de olika fakulteterna. Med andra ord så verkar perceptionen av hur viktig litteraturen är vara den viktigaste faktorn vad gäller studenters preferenser, vilket gör att valet av återförsäljare bestäms först i andra hand, när valet att köpa kurslitteraturen eller ej först har gjorts. I detta skede har alltså priset störst betydelse. Med detta i beaktande bör Studentbokhandeln följa utvecklingen på Internet och med hjälp av hemsidor som Pricerunner och Prisjakt visa tillgänglighet och pris på kurslitteratur via de kanaler som studenter bevisligen använder sig mest av.</p></p>

Den traditionella bokhandeln har under senare år tappat marknadsandelar. Det har skett i takt med att Internethandeln vuxit och blivit en alltmer naturlig inköpskanal. Det lägre priset hos Internetbutikerna har gjort att konkurrensen mellan den vanliga bokhandeln och Internet har blivit allt hårdare. Detta har framför allt drabbat bokhandlare som tillhandahåller kurslitteratur. Det främsta skälet till detta är studenters generellt sett dåliga ekonomi. Den gör att priset blir en väldigt avgörande faktor i valet av inköpskanal för kurslitteratur, som är en stor utgiftspost. Men hur stor vikt har prisfaktor, och finns det även andra faktorer som påverkar studenters köp av kurslitteratur? På uppdrag av Studentbokhandeln i Uppsala sökte vi svar på dessa frågor och hur bokhandeln kan bemöta detta växande problem. Med hjälp av Philip Kotlers konsumentbeteendeteori ämnar uppsatsen studera vilka preferenser som studenter vid Uppsala universitet har vad gäller anskaffning av kurslitteratur och val av återförsäljare. Studien har genomförts med hjälp av en Internetenkät som skickades ut till programstuderande vid samtliga nio fakulteter vid Uppsala universitet. Resultatet av denna enkät visade sig vara givande. Det visade bland annat väldigt stora skillnader mellan de olika fakulteterna. Slutsatserna som kunde dras var att studenter oftast väljer pris som främsta faktor vid köp av kurslitteratur. Det gäller när studenter väl bestämt sig för att köpa viss litteratur, men detta beslut är beroende av studenters perceptioner av hur viktig kurslitteraturen är för att klara kursen. Dessa bedömningar skiljer det sig mycket mellan de olika fakulteterna. Med andra ord så verkar perceptionen av hur viktig litteraturen är vara den viktigaste faktorn vad gäller studenters preferenser, vilket gör att valet av återförsäljare bestäms först i andra hand, när valet att köpa kurslitteraturen eller ej först har gjorts. I detta skede har alltså priset störst betydelse. Med detta i beaktande bör Studentbokhandeln följa utvecklingen på Internet och med hjälp av hemsidor som Pricerunner och Prisjakt visa tillgänglighet och pris på kurslitteratur via de kanaler som studenter bevisligen använder sig mest av.

Ungdomar i vår närmiljö handlar allt mer på Internet. Syftet med denna uppsats är att undersöka om ungdomar, trots deras nyfikenhet fortfarande handlar mest regionalt eller om deras beteende på den digitala marknaden är präglad av ett globalt agerande. Frågeställningarna och undersökningsarbetet i detta examensarbete har inriktat sig på en kvantitativ studie bland ungdomar runt om i världen i kombination med teorier kring konsumentbeteende och gravitationsmodellen. Samtidigt har vi undersökt hur Statistiska centralbyrån och Svensk handel förhåller sig till detta. Resultatet blev en undersökning bland ungdomarna i 15 olika länder i fem världsdelar. Det visade sig att det finns ett gemensamt handelsmönster i konsumentbeteendet och att de externa barriärerna i gravitationsmodellen stödjer både ett regionstänkande och ett globalt agerande. Trots detta visar undersökningen att den större majoriteten av ungdomarna väljer att handla regionalt.

No description available.

<p>Människan har under lång tid bedrivit handel med varor och tjänster. Genom att nya hjälpmedel för handel utvecklas, förändras handeln och dess former. Elektronisk handel kan bedrivas via Internet. Elektronisk handel via Internet medför flera fördelar, men också nackdelar, problem, konsekvenser och risker för företag som inför/bedriver Internethandel.</p><p>Det finns skilda meningar om huruvida specialvaror bör säljas via Internet, och om företag som tillverkar och/eller saluför denna typ av varor bör bedriva Internethandel mot konsument. En litteraturstudie och en intervjustudie har genomförts för att undersöka om det är lämpligt för specialvaruföretag att införa Internethandel mellan företag och konsument. Resultatet av undersökningen påvisar många fördelar med Internethandel, men att problem med exempelvis befintliga kunder i form av återförsäljare bör beaktas och lösas för att möjliggöra införande av Internethandel för specialvaruföretag.</p>

Människan har under lång tid bedrivit handel med varor och tjänster. Genom att nya hjälpmedel för handel utvecklas, förändras handeln och dess former. Elektronisk handel kan bedrivas via Internet. Elektronisk handel via Internet medför flera fördelar, men också nackdelar, problem, konsekvenser och risker för företag som inför/bedriver Internethandel. Det finns skilda meningar om huruvida specialvaror bör säljas via Internet, och om företag som tillverkar och/eller saluför denna typ av varor bör bedriva Internethandel mot konsument. En litteraturstudie och en intervjustudie har genomförts för att undersöka om det är lämpligt för specialvaruföretag att införa Internethandel mellan företag och konsument. Resultatet av undersökningen påvisar många fördelar med Internethandel, men att problem med exempelvis befintliga kunder i form av återförsäljare bör beaktas och lösas för att möjliggöra införande av Internethandel för specialvaruföretag.

Denna magisteruppsats behandlar e-handlares anpassning av en fysisk köpprocess till en virtuell. Med detta syftar vi mer specifikt på e-handlare av modekläder som i högre grad är beroende av en fysisk köpprocess. Vår frågeställning var således: Hur gör e-handlare inom klädbranschen för att anpassa den fysiska köpprocessen till ett virtuellt sammanhang? För att undersöka detta använde vi oss av Overbys artikel "Process Virtualization Theory and the Impact of Information Technology" från 2008 där han beskriver fyra olika faktorer som spelar in vid ett köp: sinnliga krav, förhållandekrav, synkroniseringskrav samt identifikations- och kontrollkrav. Denna teori har byggde vi även upp med stöd från Belks (1975) så kallade situationsvariabler samt allmän teori om Internetmarknadsföring. Detta utmynnade sedan i en teoretisk modell som vi byggde vår analys kring. För vår empiriska datainsamling utgick vi ifrån en kvalitativ ansats. Efter att ha utarbetat en intervjumall utifrån den teoretiska referensramen gjorde vi två telefonintervjuer och tre e-postintervjuer med e-handlare inom genren modekläder. Resultatet visade på att e-handlarna i olika grad har använt sig av faktorerna inom processvirtualisering. Marknadsföringen var av nödvändighet nästan helt anpassat till Internet. Den fysiska upplevelsen däremot kopierades i så hög grad som möjligt, och målet var att kunderna skulle få en uppfattning om hur produkterna såg ut och kändes i verkligheten. Vi kom fram till att virtualiseringsprocessen i slutändan handlar om en kompromiss, en kombination av fysiska processer anpassade till ett virtuellt sammanhang och nya idéer som inte hade varit möjliga i något annat medium. Att hitta en balans mellan dessa faktorer kommer att vara en av Internethandlarnas största utmaningar i framtiden. / This master thesis deals with e-traders adaptation of a physical shopping experience into a virtual one. More specifically we examine e-retailers of fashion apparel, a market that more dependent on the physical purchasing experience. Our research question is as follows: How do e-retailers of fashion apparel adapt the physical purchasing process to a virtual context? To examine this, we used Overby’s article "Process Virtualization Theory and the Impact of Information Technology" from 2008 where he describes four different factors that influence a purchase: sensory requirements, relationship requirements, synchronization requirements and identification and control requirements. To strengthen Overby’s theory we also used Belk’s (1975) theory about situation variables and the general theory of Internet marketing. These theories are summarized in a theoretical model which we have based our analysis on. For our empirical data collection we use a qualitative approach. After establishing an interview template based on the theoretical framework, we executed two telephone interviews and three e-mail interviews with e-retailers of fashion clothing. The results shows that e-retailers have used these factors in slightly different ways in the process of virtualization. Marketing is by necessity almost adapted to the Internet. The physical experience, however, is copied as closely as possible, and the goal is that customers gets an idea of what the products look like and feels like in reality. Our conclusion is that in the end, the virtualization process is a compromise between physical processes adapted to a virtual context, and new ideas that would not have been possible in any other medium. Finding a balance between these factors will be one of the greatest challenges for e-retailers in the future.