<p>Skandalen i Enron skakade hela företagsvärlden då ett av USA:s mest framgångsrika företag helt plötsligt försattes i konkurs. Det var ledningen på företaget som handlade i eget intresse utan hänsyn till aktieägarna. Tillika förvånade blev vi svenskar när skandalen i Skandia uppdagades. Även här agerade ledningen i egenintresse och mycket information doldes för aktieägarna. Till följd av en rad uppmärksammade företagsskandaler, såsom i Enron och Skandia, har det därför införts regleringar angående den interna revisionen och den interna kontrollen. Regleringarna har införts för att återställa investerarnas förtroende för aktiemarknaden. Detta genom att garantera att innehållet i företagens finansiella rapportering och annan information överensstämmer med verkligheten. Beroende på vilket marknadsvärde företaget har och på vilken börs bolaget verkar på måste de följa antingen Svensk kod för bolagsstyrning eller den amerikanska lagen Sarbanes-Oxley Act (SOX). Syftet med uppsatsen var att undersöka hur internrevision ser ut i företag som följer dessa bestämmelser. Vår teoretiska referensram har vi samlat in främst genom litteratur, tidskrifter och hemsidor på Internet. Vi har gjort en kvalitativ uppsats där vi har utgått från en deduktiv metod. Vi har alltså försökt utöka den befintliga teorin som redan finns inom området. För att kunna göra detta och gå på djupet med vårt ämne har vi utfört två kvalitativa undersökningar. Vi har intervjuat respondenter på de två internationella företagen Volvo och Ericsson i syfte att undersöka deras internrevision. I vår empiri har vi sammanställt materialet från intervjuerna och därefter i analysen undersökt om den stämmer överens med vår teoretiska referensram samt jämfört bolagen emellan. Vidare har vi kommit fram till följande slutsatser: Analysen visade att den interna revisionen på de båda företagen i stort sett såg liknande ut med undantag för vissa detaljer. Detta berodde på att både Volvo och Ericsson var två företag som agerade på den amerikanska börsen och därmed tvingades följa lagen SOX. Då lagen var relativt strikt fanns det inget stort utrymme för att avvika från denna, vilket medför att bolagen arbetade med den interna revisionen på ett liknande sätt. Ännu en faktor till att den interna revisionen såg liknande ut på företagen var att de inte arbetade med denna i ett konkurrerande syfte. Genom stora konferenser utbytte företagen istället åsikter och erfarenheter för att utveckla och förbättra den interna revisionen på företagen. Genom ett sådant samarbete ökade möjligheterna för en bättre standard på den interna revisionen i bolagen över lag och förtroendet bland aktieägarna stärktes. Förhoppningsvis leder det i längden till en bättre företagskultur i företagen där bedrägerier inte förekommer och framtida företagsskandaler undviks.</p>

Skandalen i Enron skakade hela företagsvärlden då ett av USA:s mest framgångsrika företag helt plötsligt försattes i konkurs. Det var ledningen på företaget som handlade i eget intresse utan hänsyn till aktieägarna. Tillika förvånade blev vi svenskar när skandalen i Skandia uppdagades. Även här agerade ledningen i egenintresse och mycket information doldes för aktieägarna. Till följd av en rad uppmärksammade företagsskandaler, såsom i Enron och Skandia, har det därför införts regleringar angående den interna revisionen och den interna kontrollen. Regleringarna har införts för att återställa investerarnas förtroende för aktiemarknaden. Detta genom att garantera att innehållet i företagens finansiella rapportering och annan information överensstämmer med verkligheten. Beroende på vilket marknadsvärde företaget har och på vilken börs bolaget verkar på måste de följa antingen Svensk kod för bolagsstyrning eller den amerikanska lagen Sarbanes-Oxley Act (SOX). Syftet med uppsatsen var att undersöka hur internrevision ser ut i företag som följer dessa bestämmelser. Vår teoretiska referensram har vi samlat in främst genom litteratur, tidskrifter och hemsidor på Internet. Vi har gjort en kvalitativ uppsats där vi har utgått från en deduktiv metod. Vi har alltså försökt utöka den befintliga teorin som redan finns inom området. För att kunna göra detta och gå på djupet med vårt ämne har vi utfört två kvalitativa undersökningar. Vi har intervjuat respondenter på de två internationella företagen Volvo och Ericsson i syfte att undersöka deras internrevision. I vår empiri har vi sammanställt materialet från intervjuerna och därefter i analysen undersökt om den stämmer överens med vår teoretiska referensram samt jämfört bolagen emellan. Vidare har vi kommit fram till följande slutsatser: Analysen visade att den interna revisionen på de båda företagen i stort sett såg liknande ut med undantag för vissa detaljer. Detta berodde på att både Volvo och Ericsson var två företag som agerade på den amerikanska börsen och därmed tvingades följa lagen SOX. Då lagen var relativt strikt fanns det inget stort utrymme för att avvika från denna, vilket medför att bolagen arbetade med den interna revisionen på ett liknande sätt. Ännu en faktor till att den interna revisionen såg liknande ut på företagen var att de inte arbetade med denna i ett konkurrerande syfte. Genom stora konferenser utbytte företagen istället åsikter och erfarenheter för att utveckla och förbättra den interna revisionen på företagen. Genom ett sådant samarbete ökade möjligheterna för en bättre standard på den interna revisionen i bolagen över lag och förtroendet bland aktieägarna stärktes. Förhoppningsvis leder det i längden till en bättre företagskultur i företagen där bedrägerier inte förekommer och framtida företagsskandaler undviks.

No description available.

No description available.

Syftet med denna fallstudie är att öka kunskapen om hur individer inom banken uppfattar internrevisionen. Undersökningen av dessa uppfattningar avser även skapa förståelse för organisatoriska förhållanden som påverkar individers uppfattningar om internrevision, detta genom att ta stöd av ett processorienterat förhållningssätt. Med denna förståelse som grund ämnar studien ge konkreta rekommendationer till internrevisorerna om hur de bör arbeta för att förbättra bankens internrevision. Den teoretiska referensramen belyser tidigare studier om internrevision, där olika förhållningssätt kan påverka individers uppfattningar om internrevision. Ramen består bland annat av ett hårt förhållningssätt i form av internrevisionsområdets lagar och regler, som ämnar belysa bankers komplexa situation. Centrala förhållanden anses vara att internrevisionen på banken ska utformas utifrån de lagar som måste efterlevas men även det enskilda företagets förutsättningar. Ytterligare förhållanden är oberoendeställningen och den kompetens som internrevisorerna besitter. Ramen sammanlänkas av ett mjukt, processorienterat synsätt i syfte att minska missuppfattningar om internrevision. Detta genom att förena en de lagar och regler som finns med det mjukare förhållningssättet som understryker internrevisionen som en del i verksamhetsutvecklingen. Uppfattningar om internrevision är starkt sammankopplade med den kontext de uppstår i, varför denna kvalitativa fallstudie genomförs med ett tolkande synsätt. Studien består av semistrukturerade intervjuer där författarna erhållit djupgående information kring internrevisorers, kontorschefers och medarbetares uppfattningar om bankens internrevision. Denna studie har identifierat skillnader i uppfattningar om internrevision mellan de undersökta kontoren och i vissa fall mellan kontoren och revisorerna. Studien kommer till slutsatsen att missuppfattningar till stor del skulle kunna förebyggas genom att de som arbetar på kontoren förstår och anammar revisionens syfte, det vill säga att hjälpa kontoren att utveckla sin verksamhet. Viktiga komponenter för att skapa denna förståelse är enligt denna undersökning, revisorernas tidigare erfarenhet, och delaktighet i verksamheten utöver revisionstillfället.

Till följd av bolagsskandaler och finanskriser har ökade regleringar och lagförändringar införts, vilket har ökat betydelsen för internrevisorns roll och funktion inom organisationen. Samtidigt har den ökade konkurrensen inom affärsvärlden även inneburit att internrevisorn ska fungera som en allt mer värdeskapande resurs. Tidigare ägnade sig internrevisorn endast åt säkringsarbete som innebar att granska och utvärdera organisationens internkontroll, riskhanteringsprocesser och företagsledningens arbete för att förebygga risker i verksamheten. Idag har internrevisorn även en roll av rådgivande karaktär, konsultrollen, vilket innebär att denne ger råd om förbättringsåtgärder samt stödjer styrelsen och ledningen i deras arbete. Det kan därför uppstå svårigheter för internrevisorn att kombinera säkrings- och konsultrollen utan att dennes oberoende hotas. Enligt IIAs standarder är internrevisorns oberoende en viktig förutsättning för att internrevisorns arbete ska utföras korrekt och vara tillförlitligt. Det är den internationella föreningen för internrevisorer (IIA) som ansvarar för internrevisorsprofessionens utveckling samt standarderna, vilka används i internrevisorns dagliga arbete.Den tidigare forskningen om internrevision och internrevisorns konsultroll samt dennes oberoende är begränsat där litteraturen som behandlar internrevisorns förändrade roll är från början av 2000-talet. Fler studier som undersöker internrevisorns konsultroll är därför nödvändigt eftersom internrevisorns funktion och roll har utvecklats till följd av förändringarna i affärsvärlden sedan de tidigare studierna. Det saknas dessutom studier som belyser internrevisorns arbete i konsultrollen och dennes oberoende i Sverige. Studien undersöker därför internrevisorer i IIA Sverige där samband mellan internrevisorns konsultroll och dennes upplevda oberoende identifieras och beskrivs.Studiens problemformulering är: Vilka samband finns det mellan internrevisorns konsultroll och dennes upplevda oberoende? Med utgångspunkt från tidigare forskning genomfördes en kvantitativ studie där enkäter skickades till medlemmar i IIA Sverige. Variabler som testades mot internrevisorns upplevda oberoende var: konsultrollen, relation med ledningen, emotionellt engagemang till organisationen, identifiering med organisationen och professionen, rollkonflikt och rollotydlighet, granskning av eget utfört arbete samt feedback till ledningen och internrevisorns karriärmöjligheter inom organisationen.Resultatet av studien visar att internrevisorns relation med ledningen förstärks av arbetet i konsultrollen, vilket har ett negativt signifikant samband med internrevisorns upplevda oberoende. Internrevisorns arbete i konsultrollen resulterar i ett självgranskningshot som har negativt signifikant samband med oberoendet. Vidare visar resultaten även att internrevisorn anpassar sin feedback till ledningen i konsultrollen till följd av intentioner att vilja byta position inom företaget, vilket har ett negativt signifikant samband med internrevisorns upplevda oberoende.

<p>Då vi lever i en föränderlig värld är det alltmer viktigt att ha en väl fungerande internrevision. Då författarna förväntar sig att riskhanteringen bör utgöra en central del för kommersiella banker anser de det vara av intresse att undersöka om bankerna följer branschorganisationen The Institute of Internal Auditors riktlinjer. Det främsta syftet med uppsatsen blir därmed att undersöka om bankerna lägger större tonvikt vid riskhanteringen i internrevisionsarbetet. Vidare har författarna även för avsikt att diskutera hur internrevisionen påverkas av regleringar och förordningar samt om den bör utgöra en intern funktion eller en extern. Ytterligare en frågeställning är huruvida internrevisionen sker koncernmässigt eller om den tillämpas olika inom olika geografiska områden. För att besvara frågeställningarna har författarna förutom teoretiska fakta även använt sig av intervjuer med representanter från bankerna samt genomfört en intervju med en väl insatt och oberoende person. Resultatet visar att riskhanteringen utgör en kritisk del av internrevisionsarbetet men slutsatsen att det skulle utgöra den mest centrala delen kan inte tas. Vidare menar författarna att bankerna inte har så stort val vad gäller tillämpandet av diverse regleringar samt att internrevisionen bör utgöra en intern funktion. Slutligen visar undersökningen att bankerna i så stor utsträckning som möjligt försöker tillämpa internrevisionen ur ett koncernmässigt perspektiv.</p> / <p>Since we are living in a changeable world, having a functioning internal auditing is getting more important. Because of the authors belief that risk management is the most central part of internal auditing they think it would be of great interest to look into whether the commercial banks are following the guidelines of The Institute of Internal Auditor which is a business organisation dedicated to internal auditing. Therefore the main purpose of the investigation will be to examine if the banks are putting more effort into risk management. Other further aims with the investigation are to discuss how different regulations are affecting the internal auditing and whether it should be an internal or external function. A final purpose is to investigate if the internal auditing is applied in the same way across the organization or if it is applied differently in different countries. To be able to answer these questions the authors have done some interviews with representatives from the banks and an individual with great knowledge of the subject, and have considered theoretical research. The results of the investigation show that risk management is a very critical part of internal auditing, but the authors cannot make the conclusion that it would be the most critical part. Furthermore the authors think that the banks do not have a big influence on implementing different regulations and that internal auditing should be an internal function. Finally the investigation shows that the banks, to a great extent, are trying to apply the processes of the internal auditing similarly across the organization.</p>

Då vi lever i en föränderlig värld är det alltmer viktigt att ha en väl fungerande internrevision. Då författarna förväntar sig att riskhanteringen bör utgöra en central del för kommersiella banker anser de det vara av intresse att undersöka om bankerna följer branschorganisationen The Institute of Internal Auditors riktlinjer. Det främsta syftet med uppsatsen blir därmed att undersöka om bankerna lägger större tonvikt vid riskhanteringen i internrevisionsarbetet. Vidare har författarna även för avsikt att diskutera hur internrevisionen påverkas av regleringar och förordningar samt om den bör utgöra en intern funktion eller en extern. Ytterligare en frågeställning är huruvida internrevisionen sker koncernmässigt eller om den tillämpas olika inom olika geografiska områden. För att besvara frågeställningarna har författarna förutom teoretiska fakta även använt sig av intervjuer med representanter från bankerna samt genomfört en intervju med en väl insatt och oberoende person. Resultatet visar att riskhanteringen utgör en kritisk del av internrevisionsarbetet men slutsatsen att det skulle utgöra den mest centrala delen kan inte tas. Vidare menar författarna att bankerna inte har så stort val vad gäller tillämpandet av diverse regleringar samt att internrevisionen bör utgöra en intern funktion. Slutligen visar undersökningen att bankerna i så stor utsträckning som möjligt försöker tillämpa internrevisionen ur ett koncernmässigt perspektiv. / Since we are living in a changeable world, having a functioning internal auditing is getting more important. Because of the authors belief that risk management is the most central part of internal auditing they think it would be of great interest to look into whether the commercial banks are following the guidelines of The Institute of Internal Auditor which is a business organisation dedicated to internal auditing. Therefore the main purpose of the investigation will be to examine if the banks are putting more effort into risk management. Other further aims with the investigation are to discuss how different regulations are affecting the internal auditing and whether it should be an internal or external function. A final purpose is to investigate if the internal auditing is applied in the same way across the organization or if it is applied differently in different countries. To be able to answer these questions the authors have done some interviews with representatives from the banks and an individual with great knowledge of the subject, and have considered theoretical research. The results of the investigation show that risk management is a very critical part of internal auditing, but the authors cannot make the conclusion that it would be the most critical part. Furthermore the authors think that the banks do not have a big influence on implementing different regulations and that internal auditing should be an internal function. Finally the investigation shows that the banks, to a great extent, are trying to apply the processes of the internal auditing similarly across the organization.

Företagsskandaler har ökat de senaste åren och därför har det gjorts stora insatser för att ta fram regler och ramverk för att motverka detta. Resultatet blev Svensk kod för bolagsstyrning och den ställer bland annat höga krav på företags interna kontroll och att företag ska upprätta en intern granskningsfunktion; internrevision. Speciellt höga krav ställs på finansiella bolag varför vi har valt att studera svenska banker. Uppsatsens syfte att förklara hur internrevisionens roll, ansvar och betydelse i svensk bankverksamhet har förändrats efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Vi har kommit fram till att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på interrevisionens roll, ansvar och betydelse i svenska banker. Att FöreningsSparbanken följer kodens regler, var inte särskilt förvånande. Det som dock framkommit i vår undersökning är att Svensk kod för bolagsstyrning även har haft effekt på Eskilstuna Rekarne Sparbank samt SkandiaBanken i form av ökad medvetenhet och förståelse för internrevisionens betydelse. För samtliga banker har dokumentationen blivit bättre efter Svensk kod för bolagsstyrning.

<p>Företagsskandaler har ökat de senaste åren och därför har det gjorts stora insatser för att ta fram regler och ramverk för att motverka detta. Resultatet blev Svensk kod för bolagsstyrning och den ställer bland annat höga krav på företags interna kontroll och att företag ska upprätta en intern granskningsfunktion; internrevision. Speciellt höga krav ställs på finansiella bolag varför vi har valt att studera svenska banker.</p><p>Uppsatsens syfte att förklara hur internrevisionens roll, ansvar och betydelse i svensk bankverksamhet har förändrats efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning.</p><p>Vi har kommit fram till att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på interrevisionens roll, ansvar och betydelse i svenska banker. Att FöreningsSparbanken följer kodens regler, var inte särskilt förvånande. Det som dock framkommit i vår undersökning är att Svensk kod för bolagsstyrning även har haft effekt på Eskilstuna Rekarne Sparbank samt SkandiaBanken i form av ökad medvetenhet och förståelse för internrevisionens betydelse. För samtliga banker har dokumentationen blivit bättre efter Svensk kod för bolagsstyrning.</p>