<p>En väl fungerande internrevision är ett måste för stora organisationer. En viktig del i internrevisionens arbete, kanske den viktigaste, är att granska riskhanteringen inom organisationen. Vi har valt att granska Handelsbankens och Nordeas riskorganisationer. Riskhantering inom banker är ytterst viktig för deras verksamhet och än mer intressant i samband med den rådande finanskrisen. Internrevisionens syfte är att vara ett oberoende och effektivt verktyg för styrelsen med uppgift att granska den egna verksamheten och vid behov föreslå förändringar som kan förbättra organisationen. Internrevisionen ska även säkerställa att organisationens information är tillförlitlig, att organisationen följer lagar och regler och att organisationens resurser används effektivt för att se till att organisationens syfte och mål uppnås.</p><p>Det främsta syftet med uppsatsen är att undersöka om och framförallt varför internrevisionen är ett effektivt och oberoende verktyg för styrelsen. Vi vill även undersöka om de valda bankernas, Handelsbanken och Nordea, internrevisionsarbete med avseende på riskhantering har förändrats till följd av den rådande finanskrisen. Vi kommer även att jämföra hur Handelsbankens och Nordeas internrevisionsavdelningar fungerar för att belysa skillnader och likheter i deras riskhanteringsorganisationer.</p><p>För att besvara syftet har vi använt oss av relevanta teorier och genomfört respondentintervjuer med bankernas internrevisionschefer samt en informantintervju med en för området kunnig och oberoende person. Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod som ger en helhetsbild av syftet för undersökningen.</p><p>Slutligen visar undersökningen att bankernas internrevision fyller sitt syfte och är ett effektivt och oberoende verktyg för styrelsen i deras arbete att minimera riskerna i organisationen.</p>

En väl fungerande internrevision är ett måste för stora organisationer. En viktig del i internrevisionens arbete, kanske den viktigaste, är att granska riskhanteringen inom organisationen. Vi har valt att granska Handelsbankens och Nordeas riskorganisationer. Riskhantering inom banker är ytterst viktig för deras verksamhet och än mer intressant i samband med den rådande finanskrisen. Internrevisionens syfte är att vara ett oberoende och effektivt verktyg för styrelsen med uppgift att granska den egna verksamheten och vid behov föreslå förändringar som kan förbättra organisationen. Internrevisionen ska även säkerställa att organisationens information är tillförlitlig, att organisationen följer lagar och regler och att organisationens resurser används effektivt för att se till att organisationens syfte och mål uppnås. Det främsta syftet med uppsatsen är att undersöka om och framförallt varför internrevisionen är ett effektivt och oberoende verktyg för styrelsen. Vi vill även undersöka om de valda bankernas, Handelsbanken och Nordea, internrevisionsarbete med avseende på riskhantering har förändrats till följd av den rådande finanskrisen. Vi kommer även att jämföra hur Handelsbankens och Nordeas internrevisionsavdelningar fungerar för att belysa skillnader och likheter i deras riskhanteringsorganisationer. För att besvara syftet har vi använt oss av relevanta teorier och genomfört respondentintervjuer med bankernas internrevisionschefer samt en informantintervju med en för området kunnig och oberoende person. Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod som ger en helhetsbild av syftet för undersökningen. Slutligen visar undersökningen att bankernas internrevision fyller sitt syfte och är ett effektivt och oberoende verktyg för styrelsen i deras arbete att minimera riskerna i organisationen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur internrevisionens oberoende och internrevisorns objektivitet kan komma att påverka samarbetet mellan den interna och externa revisorn. Vidare syftar uppsatsen till att studera vilken påverkan den interna revisorn och dennes arbete med intern kontroll kan ha på den externa revisorns arbetsuppgifter och om ett nära samarbete parterna emellan kan effektivisera granskningen. Metod: En studie har utförts med fem stycken respondenter i Stockholmsområdet. En kvalitativ metod har tillämpats vid insamling och bearbetning av data. För att uppfylla uppsatsen syfte användes semistrukturerade intervjufrågor.   Slutsats: Revisionen kan effektiviseras genom ett samarbete, det om det finns en tillfredsställande kommunikation och ett bra informationsutbyte. Vår studie pekar på att oberoendeproblematiken ständigt är aktuell och att den aldrig helt kan elimineras. Men genom kontinuerliga diskussioner kring oberoendeaspekten, särskilda självgranskningsprocesser och interna utbildningar, kan en hög grad av oberoende aktualiseras. För att avgöra i vilken utsträckning internrevisionens arbete kan användas gör externrevisorn en bedömning utifrån flertalet aspekter, däribland oberoende och objektivitet.

Frågeställningar:              – Vad är syftet med internrevision i kommunala bolag?  – Hur fungerar internrevision för styrelser i kommunala bolag? – Skiljer sig användningen av internrevision i privata bolag från kommunala bolag, ur ett kommunalt perspektiv? Syfte: Studien ämnar undersöka syftet med internrevision i kommunala bolag och vilken användbarhet och betydelse funktionen har för dess styrelser. Undersökningen kommer att fokusera på styrelsens syn på internrevision och hur det fungerar som en del av deras arbete. Syftet är även undersöka om internrevision används på samma sätt eller om den skiljer sig i privata bolag, från ett kommunalt perspektiv.  Metod/Teori: För att kunna se hur internrevision fungerar för styrelser i kommunala aktiebolag genomfördes åtta kvalitativa intervjuer. Vid utförandet av de kvalitativa intervjuerna har ett semistrukturerat arbetssätt använts vid samtliga av undersökningens intervjurespondenter. Den sekundära datan har samlats in genom vetenskapliga artiklar, böcker, internetkällor, samt lagar och förordningar. Slutsatser: Internrevision ses som en övervakningsfunktion där syftet med funktionen för kommunala bolag är att följa och styra verksamheten. Bolagsstyrelser använder internrevision för att bl.a. få tips och se om någonting i bolaget kan utvecklas eller inte fungerar bra. Internrevision ses som en betydelsefull del för styrelser i alla typer av bolag och används på samma sätt som i såväl privata som kommunala bolag.

<p>Som ett led i att förstärka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och årsredovisningar som är upprättade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar på att intern- och externrevisionens arbetsområden kan anses sammanfalla i viss utsträckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmässig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter. Detta menar tidigare studier, skulle leda till effektivare revisioner. En stor del av forskningen inom detta område har dock genomförts ur externrevisionens perspektiv. Mot denna bakgrund är författarnas syfte med uppsatsen att undersöka hur samverkan mellan internrevisionen och Riksrevisionen ser ut från internrevisionens perspektiv samt utreda vilka faktorer som kan anses påverka denna samverkan.</p><p>Undersökningen består av kvalitativa intervjuer, fyra med internrevisionschefer vid olika myndigheter samt en processägare från Riksrevisionen. Författarna har vidare använt fyra förklaringsansatser utifrån Deutsch´s theory of cooperation and competition för att analysera intervjusvaren. Ansatserna har författarna benämnt som övergripande verksamhetsmål, koordinering av arbetsuppgifter, kommunikation och lyhördhet samt attityd och inställning.</p><p>Resultaten visar att det finns en skillnad i internrevisionens och Riksrevisionens verksamhetsmål. Gällande koordinering av arbetsuppgifter sker ingen direkt uppdelning. Beroende på vilket arbetsområde som beaktas varierar graden av samverkan. Kommunikationen sinsemellan kan delas in i en formell och en informell del. Samverkan föreligger företrädesvis gällande den formella kontakten medan den informella kontakten är svårare att definiera. Slutligen visar denna studie att internrevisionen innehar en huvudsaklig positiv inställning till Riksrevisionens arbete. Faktorer som kan anses påverkar samverkan är bland annat; olika uppdrag och uppdragsgivare, Riksrevisionens förtroende för internrevisionen samt personkemi.</p>

<p>Problem: För några år sedan var det vanligt att företag inte hade någon internrevisor, istället tog styrelsen hand om internrevisionen och såg till att företaget hade god intern kontroll. I och med Svensk kod för bolagsstyrning har förändringar skett och vi kan idag se att flera av företagen har infört en internrevisionsavdelning i bolaget.</p><p>Syfte: Syfte med uppsatsen är att undersöka hur internrevisionen har utvecklats och vilken funktion den fyller i ett företag samt vilka effekter det har för företaget och den externa revisionen.</p><p>Metod: En kvalitativ metod har använts med fokus på intervjuer med olika respondenter. En litteraturstudie har också genomförts för att se hur utvecklingen av internrevision har sett ut de senaste åren.</p><p>Resultat: Vi har i denna studie kommit fram till att utvecklingen av internrevision har gjort att fler av de statliga företagen uppmärksammar internrevision, vi konstaterar att den interna revisionen blivit mer legitim. Internrevisorn har många funktioner, varav några av dessa är att se till att den interna kontrollen är god samt att företaget har bra rutiner så att de uppsatta målen uppfylls. De effekter vi ser är att kvalitén på internrevision höjs i företaget och att dubbelarbete kan undvikas genom ett samarbete med externrevisorn.</p> / <p>Problem: For companies to have an internal auditor was not very common a few years ago, instead it was the board of directors who took care of the internal auditing and made sure the company had good internal control. Because of the implementation of the Swedish code for corporate governance changes have taken place and today we can see that several companies have introduced a department of internal auditing in the business.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to investigate how the internal auditing has developed, what purpose it serves in the company and what the effects are for the company and the external auditing.</p><p>Method: A qualitative method has been used with focus on interviews with different respondents. A study of literature has also been carried out to see how the development of internal auditing has progressed over the last years.</p><p>Conclusion: We came to the conclusion that the development of internal auditing has made more companies notice internal auditing, the internal auditing have become more legitimate. The internal auditor has many purposes, one of them is to make sure the internal control is good and that the company has good routines in order to fulfill the goals. Some of the effects we can see are higher quality on internal auditing and less double work when the internal auditor cooperates with the external auditor.</p>

<p> </p><p>Under de senaste åren har många olika skandaler inom näringslivet uppdagats både i Sverige och utomlands. Dessa skandaler har gjort att en större fokusering har lagts på företagens interna kontroller och deras ekonomi.<strong> </strong>I och med alla de skandaler som har varit har många blickar riktats mot företagens revisorer och revision. Det är alltid styrelsen som har det yttersta ansvaret för verksamheten och inte externrevisorn. Ledningen kan till sin hjälp ha en internrevisor som är anställd i företaget och kontrollerar företagets verksamhet och effektivitet. Fördelen med en internrevisor är att den har god inblick i företaget och lättare kan upptäcka fel i den interna kontrollen och ge förslag till förbättringar i rutiner. Det jobb som de interna revisorerna gör kan inte ersätta de externas arbete men de kan komplettera det. Den externa revisorn måste övertyga sig om att de kontroller som har gjorts av internrevisorn går att lita på och är korrekt utförda. I  företagen som har en internrevisor borde det alltså betyda att det är en stor tillgång både för företaget och för de externa revisorerna<strong>. </strong>Vi vill i denna uppsats undersöka hur samarbetet mellan de interna och externa revisorerna ser ut i ett multinationellt företag.<p>Författarnas uppfattning efter den genomförda undersökningen är att de inte har ett så nära samarbete. I analysen har det framkommit att effektiv kommunikation mellan internrevisorerna och externrevisorerna kan förhindra risken för dubbelarbete. De interna och externa revisorerna kan ha mycket nytta av varandra. Om de externa revisorerna tillvaratar det arbete som internrevisorerna gjort så slipper de göra det och kan koncentrera sig på andra saker. Medan internrevisorerna kan ha hjälp av de specialkunskaper som externrevisorerna har och på det sättet förbättra sina granskningar. De kan ha mycket utbyte av varandra och dela informationen som vardera part har. Utifrån den undersökning som författarna gjort kommer man till största delen i kontakt med två olika förhållanden och dessa är att <em>samarbete saknas</em> eller <em>ömsesidigt samarbete</em>. Författarna anser att de idag saknas samarbete mellan de interna och externa revisorerna om de ser till hur de interna revisorerna har svarat. Men det finns tendenser som visar på ett mer ömsesidigt samarbete.</p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p><p> </p>

<p>Denna uppsats avser att undersöka om granskningen och utvärderingen av Handelsbankens riskhantering har blivit mer tillförlitlig sedan införandet av Basel II. Basel II är ett nytt regelverk för bankers kapitalkrav som syftar till att reglera bankers risker och öka stabiliteten i det finansiella systemet. För att skapa förståelse för problemet presenteras bakgrundsinformation kring Basel II-regelverket.  För att vidare utreda problemet inhämtas och presenteras information från Handelsbanken internrevision, den utvärderande tillsynsmyndigheten Finansinspektionen samt den externa revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Resultaten av undersökningen visar på en högre tillförlitlighet på grund av ökad kompetens inom Handelsbankens internrevision. Även tillkomsten av offentlig rapportering samt Finansinspektionens ökade roll som utvärderande tillsynsmyndighet tyder på en högre tillförlitlighet. Tillförlitligheten kan dock ifrågasättas då regelverket kräver mer avancerade beräkningsmetoder som försvårar internrevisorernas granskning. Följden av detta blir att granskningens helhetsperspektiv kan förloras vilket skulle tyda på en mindre tillförlitlig utvärdering. Slutligen ifrågasätts även tillförlitlighetens betydelse.</p>

No description available.

<p>Under senare år har det gjorts flera satsningar för att utveckla och stärka internrevisionen inom statliga myndigheter och ett 60-tal myndigheter omfattas idag av den så kallade Internrevisionsförordningen. Förordningen ställer krav på att myndigheten ska ha en internrevision inrättad och för denna ställs vissa krav på kompetens och objektivitet.</p><p>Inom privat sektor har studier visat att en hög kvalitet på internrevision kan leda till att avgifterna för externrevisionen sänks. Syftet med denna studie är att undersöka om internrevisionen inom statliga myndigheter har någon inverkan på avgiften för myndigheternas årliga externrevision. Detta är relevant eftersom det under de senaste åren gjorts satsningar på internrevision, samt att det finns krav på att ett visst samarbete ska ske mellan myndigheternas externrevisor Riksrevisionen och internrevisionerna.</p><p>Med hjälp av en regressionsmodell baserad på tidigare studier testar vi om olika variabler för kvalitet på internrevisionen har en effekt på avgiften för externrevision hos statliga myndigheter som omfattas av Internrevisionsförordningen. Resultatet av undersökningen skiljer sig mot tidigare forskning och visar att kvaliteten hos internrevisionen inte har någon signifikant negativ påverkan på avgiften för externrevision. Orsaken till det oväntade resultatet härleder vi främst till av Riksrevisionen inte har några konkurrenter samt är anslagsfinansierade varför det för dem inte finns tillräckliga incitament att sänka sina avgifter.</p>