<p>ART, Aggression Replacement Training är en multimodal behandlingsmetod som bygger på tre samverkande komponenter. Dessa är: Interpersonell färdighetsträning där sociala färdigheter tränas, ilskekontrollträning som lär individen att handskas med sin ilska samt moralträningen som ska höja det moraliska resonerandet. 1987 började ART att användas på ungdomsvårdsskolor i USA, metoden har spridit sig och idag används ART inte enbart inom den institutionella vården utan allt mer i skolans värld.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket eller vilka teoretiska perspektiv på inlärning som metoden stödjer sig på och hur väl dessa stämmer överens med skolans styrdokument (Lpo 94). Studien är baserad på en kvalitativ textanalys av ART Aggression Replacement Training A Comprehensive Intervention for Youth, en bok av grundarna till metoden, samt skolans styrdokument (Lpo 94).</p><p>Reultatet visar att ART vilar på flera olika teorier om inlärning, och att olika teorier finns representerade inom de olika komponenterna. I förhållande till Lpo 94 visar de delar jag analyserar på en överensstämmelse, även om någon punkt kan tolkas annorlunda.</p>

ART, Aggression Replacement Training är en multimodal behandlingsmetod som bygger på tre samverkande komponenter. Dessa är: Interpersonell färdighetsträning där sociala färdigheter tränas, ilskekontrollträning som lär individen att handskas med sin ilska samt moralträningen som ska höja det moraliska resonerandet. 1987 började ART att användas på ungdomsvårdsskolor i USA, metoden har spridit sig och idag används ART inte enbart inom den institutionella vården utan allt mer i skolans värld. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket eller vilka teoretiska perspektiv på inlärning som metoden stödjer sig på och hur väl dessa stämmer överens med skolans styrdokument (Lpo 94). Studien är baserad på en kvalitativ textanalys av ART Aggression Replacement Training A Comprehensive Intervention for Youth, en bok av grundarna till metoden, samt skolans styrdokument (Lpo 94). Reultatet visar att ART vilar på flera olika teorier om inlärning, och att olika teorier finns representerade inom de olika komponenterna. I förhållande till Lpo 94 visar de delar jag analyserar på en överensstämmelse, även om någon punkt kan tolkas annorlunda.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och få kunskap om elevers upplevelse av sin situation på en skola som bedriver ART- programmet och arbetar för integrering av ART i övrig undervisning och verksamhet.(ART - Aggression Replacement Training) Vi har även forskat i hur lärarna på den specifika skolan upplever situationen för eleverna i såväl skolgång som socialt samt hur lärarna arbetar med ART. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där intervjuer med sammanlagt sju informanter ligger som grund för vårt forskningsresultat. Till vår kvalitativa undersökning kopplar vi bland annat teorin om fenomenologi, vilken utgår från en strävan att åsidosätta vår tidigare empiri och genom det få möjlighet att gripa tag i den subjektiva erfarenheten hos informanten. Vi vill också lyfta fram begreppet kontextualism, det vill säga att vi har en vilja att undersöka individer i det sammanhang de befinner sig i. Resultatet av intervjuerna med informanterna visar att lärarna anser att de ser en stor förändring hos elever som placeras på den specifika skola vi undersökt samt vilka genomgått eller genomgår ART: s program. De menar att efter genomgånget program visar eleverna prov på mognad och utveckling vilket resulterar i en positiv förändring i både skolarbetet samt i den sociala situationen. De ser en fördel med att ha ART integrerad i övrig verksamhet förutom de lektioner som är avsedda för programmet. Eleverna upplevde även de en förändring i sin livssituation sedan de börjat på den specifika skolan och deltagit i ART-programmet. De ansåg att ART hjälpt dem att hantera sin aggressivitet och givit dem verktyg för att kunna handla annorlunda. De uttryckte att det som skiljde deras förra skola från den nya är att de på den nya skolan får det stöd de behöver, till exempel genom ART:s metoder och strategier, samt att det finns fler pedagoger per elev och att klasserna är mindre. Följden av detta är att eleverna upplevde att deras koncentration ökade vilket resulterat i att skolgången blivit förbättrad. Slutsatsen av undersökningen är att ART integrerat i en skolverksamhet kan stödja aggressiva elever i att bryta sitt beteende. Vidare är slutsatsen att lärare och elever som ingår i en verksamhet med ART integrerad upplever skolsituationen som mer hållbar och positivt utvecklande än då eleverna ingick i en skolverksamhet utan ART eller där ART inte var integrerad i övrig verksamhet och i bemötande av eleverna.