Bakgrund: Aktuell forskning visar hur användning av intraoperativ kommunikation kan medföra positiva effekter för både patienter och operationssjuksköterskor. Dock saknas forskning om hur användningen ser ut i praxis. Syfte: Syftet med denna studie var att med stöd i yrkets kompetensbeskrivning observera hur operationssjuksköterskor använder sig av intraoperativ kommunikation med patienter i det kliniska arbetet samt orsaker till att kommunikation eventuellt inte används. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ, etnografisk observationsstudie. 20 observationer av operationssjuksköterskor på ett sjukhus i norra Sverige genomfördes och materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Analysen av materialet utmynnande i tre kategorier: Att kommunicera, Att ge personcentrerad vård samt Att påverkas av arbetsmiljön, och åtta underkategorier: Att ge information, Att föra en intraoperativ dialog, Att bygga en tillfällig relation, Att identifiera omvårdnadsbehov, Att vara engagerad, Att vara frånvarande, Att ha andra arbetsuppgifter och Att påverkas av tid. Slutsats: Resultatet av denna studie tyder på att intraoperativ kommunikation knappt används i klinisk verksamhet idag och att operationssjuksköterskor av olika anledningar oftast backar undan och låter andra teammedlemmar ansvara för det nära omvårdnadsarbetet. / Background: Current research shows how the use of intraoperative communication can lead to positive effects for both patients and operating theatre nurses. However, research is missing regarding the use in practice. Aim: The aim of this study was to observe, with the support of the competence description of the profession, how operating theatre nurses use intraoperative communication with patients in their clinical work, and reasons why communication possibly is not used. Method: The study was performed as a qualitative, ethnographic, observational study. 20 observations of operating theatre nurses at a hospital in northern Sweden were made, and the material was analyzed through content analysis. Findings: The analysis of the material led to three categories: To communicate, To perform person-centered care and To be influenced by the working environment, and eight sub-categories: To provide information, To conduct an intraoperative dialogue, To build a temporary relationship, To identify caring needs, To be committed, To be absent, To have other duties and To be affected by time Conclusion: The findings of this study indicate that intraoperative communication is rarely used in clinical work today, and that operating theatre nurses, for different reasons, usually take a step back and let the other team members take responsibility for the intraoperative nursing.

Kommunikationskunskaper kan ses likvärdiga till tekniska kunskaper i en högteknologisk vårdmiljö, såsom en operationssal. Många avvikelser i operationssjukvård handlar om brister i kommunikationen. Det finns en begränsad mängd av kvalitativ forskning kring operationssjuksköterskors upplevelser av intraoperativ kommunikation relaterad till patientsäkerhet och därför var det viktigt att utföra denna studie. Studiens syfte var att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av intraoperativ kommunikation relaterad till patientsäkerhet. För att beskriva och analysera deras upplevelser användes en kvalitativ metod i form av av semistruktuerade intervjuer med följfrågor. Studie genomfördes i ett mellanstort sjukhus i södra Sverige i februari 2022 på centraloperationsavdelning och det var tio stycken informater som deltog i studien. Vid analys av intervjuerna framkom tre olika huvudteman: olika sätt att kommunicera, faktorer som främjar intraoperativ kommunikation och faktorer som hindrar intraoperativ kommunikation.