Syftet med studien är att utifrån invandrade kvinnors utsagor utröna förståelse för hur de upplever sina studier i Svenska som andraspråk samt finna förståelse för deras identitetsformering. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Forskningsfrågorna behandlar kvinnornas drivkrafter, motivation, sociala och kulturella bakgrund samt balans mellan studier och vardagsliv. Studien som har ett genusperspektiv visar att kvinnorna inte är omedvetna om sin underordnade roll, som kvinnor och som invandrare samt den stereotypa synen på dem som bärare av problemegenskaper. De uttrycker att deltagandet i studierna och den form av socialisation som sker i skolmiljön öppnar nya vyer för dem och är den nyckel som öppnar dörrar till de yrken de önskar arbeta inom. Kvinnorna är tydliga med att studierna är ett avstamp mot en friare och rörligare social roll, både hemma och i samhället t.ex. kontakter med offentliga institutioner. Kvinnornas verkliga drivkrafter, det som motiverar dem, är en framtidsvision.   De yngre identifierar sig tydligt med det nya samhällets normer om jämlikhet och jämställdhet samt bevarar de delar som de identifierar sig med i sina egna kulturer. Den något äldre generationen av kvinnor som har bildat familj håller tillbaka sin sociala roll och förhandlar fram nya möjligheter för brytning med det gamla mot en början på en ny identitetformering. För bägge generationerna är studierna ett stort steg mot större medvetenhet om sin aktiva roll i samhället. Resultatet av studien öppnar för nya områden att söka kunskap om. Vilka förutsättningar till integration ger skolan för invandrade kvinnor med låg eller ingen tidigare skolgång? Hur ser skolan på kvinnornas studier och identitetsutveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärandet?

Studien undersöker fenoment lågutbildade invandrade kvinnors utbildningsstrategier i att välja korta yrkesutbildningar inom vård- och omsorg. Kvinnornas val sker i relation till sociala strukturer så väl lokala (familj) som samhälleliga och utbildningsmässiga. Verkligheten som omger kvinnorna är föränderlig och oförutsägbar vilket har både begränsande och möjliggörande effekt på kvinnornas handlingar. Uppsatsen avhandlar också kvinnornas upplevelse om sina närmaste strukturer i relation till hur majoritetssamhället/det institutionella samhällssystemet ser på dem. Studien använder sig av Bourdieus utbildningssociologiska teori om habitus, kapital och fält. Teorin ligger till grund för analysen av utsagor som framträder i öppna intervjuer vilka är temalagda och inbegriper kvinnornas upplevelser om vad som ligger bakom deras val av korta studier inom vård- och omsorg. Diskussionen av resultatet förklarar kvinnornas utbildningsstrategier som att den styrs av deras nedärvda sätt att vara, känna, tänka och handla – habitus. Kvinnornas investering av sina kapitaltillgångar tillskrivs ett värde och erkännande inom vårdyrken. Kvinnornas val av vårdyrken öppnar för dem möjligheter att frigöra sig både socialt och ekonomiskt samt bidra till förändringar i det sociala rummet vård- och omsorg. / Summary  The study examines the phenomenon of low educated immigrant women`s education strategies in choosing short vocational education and training programs. Women`s choises take place i relation to socal structures as well as local (family) as social and educational. The reality surrouding women is changing and unpredictable, which has both limiting and enabling effects om women`s actions. The essay also deals with women`s experience of their closest structures in relation to how the majority society/institutional society system looks at them. The study uses Bourdieu`s educational sociological theory of habitus, capital and field. The theory is the basis for the analysis of pronouncments that appear i open interviews.  The discussion of the outcome explains women`s educaton strategies as being guided by their inherited ways of being, feeling, thinking and acting - habitus. Women`s choice of healthcare opens up opportunities for them to free themselves both socially and economically, aswell as contribute to changes in social welfare and care.

What is integration? How is integration achieved and to whom is it directed? And how is integration implemented in respect to immigrant women? This thesis examines ideas concerning integration and the policy and practice of integration on the basis of a set of policies which include Swedish society as “multicultural”, with the focus on immigrant women. Integration as a political project exists at a national level in Sweden but also in most of Sweden’s municipalities. This study concentrates mainly on the local level. Four medium-sized Swedish municipalities with differing conditions, political governance, geographical location and immigration history have been selected for a study of how integration is implemented and how ideas about integration also produce and reproduce both local and national space. Various political documents on integration and interviews with politicians, officials and immigrant women form the basis of a study of how integration is achieved as seen from the positions of different actors at the municipal level and how similarities and differences are constructed and expressed in the example of integration. Conceptions regarding similarities and differences on the basis of gender and ethnicity in an imagined Swedish space, but also in more local spaces, have been central to an understanding of the phenomena studied in the thesis, given that at the core of a policy of integration lie differences that need to be integrated. The theoretical points of departure in the thesis are the ideas of Henri Lefebvre regarding the production of space, which are combined with theories inspired by gender theory and phenomenology to illustrate the individual and physical aspects of the process. A model of the complexity of creating spatiality is devised from this theoretical basis and is used throughout the thesis both as an analytical tool and as an instrument for creating structure. On the basis of the study it is concluded that integration may be likened to a space of similarity, as integration is construed by means of different metaphors as a move from something “outside” to Sweden, as a room to be entered. The policy and practice of integration, as it has so far functioned, is shown to be based on a (dis)similarity paradox in that integration is constructed on a discourse of similarity at the same time as assumptions and constructions of difference are a fundamental point of departure for the policy objectives.

Runt om i Sverige finns invandrade kvinnor som har organiserat sig genom att ingå i nätverk för att dags- och nattvandra i sitt bostadsområde. I samhället existerar stereotypa föreställningar att “invandrarkvinnor” är lågutbildade hemmafruar med många barn. Det finns även en föreställning att socioekonomiskt utsatta människor är passiva med ett obefintligt föreningsliv. Den svenska medierapporteringen från segregerade förorter handlar återkommande om en ökad kriminalitet, dödsskjutningar och andra oroligheter. Syftet med vår studie är att öka kunskapen kring de bakomliggande orsakerna till invandrade kvinnors organisering i nätverk för nattvandring i förorten. För att uppnå detta syfte har vi genomfört två fokusgruppsintervjuer samt två observationer med nattvandrande kvinnor i Stockholmsområdet. För att få ytterligare perspektiv kompletterade vi med två enskilda intervjuer dels i Stockholm och i Helsingborg vilka båda av dessa respondenter har anknytning till och insyn i nätverken. Materialet analyserades med hjälp av teoribegreppet socialt kapital. Vårt resultat visar att dessa kvinnogrupper är homogena när det kommer till ålder, etnicitet och hemspråk men att det även finns kvinnogrupper som organiserar sig över dessa gränser. Vi fann att den ursprungliga gemenskapen och det gemensamma hemspråket är av stor betydelse för kvinnorna. Dock tenderar detta att medföra att den homogena gruppen blir inåtblickande, isolerad och sluten för “andra”. Resultatet visar även att ur organiseringen skapas det ett “eget rum” där kvinnorna kan få vara sig själva. Organiseringen i nätverken för nattvandring stärker kvinnornas sociala kapital och främjar deras hälsa. Resultatet visar vidare att kvinnorna är en resurs inom det civila samhället vilka på eget bevåg driver ideellt socialt arbete. Vi menar att detta bör tas tillvara, särskilt av socialtjänsten som enligt lag ska främja jämlikhet i livsvillkor, öka deltagande i samhällslivet, frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. / Around Sweden there are immigrant women who have organized themselves by joining networks to organize themselves in night walking in their neighbourhood. In society there exist stereotypies imaginations “the immigrant women” as low-educated housewives with many children.  At the same time they are viewed as socio-economically disadvantaged with a non-existent association life. At the same time Swedish media reports and expresses an increase in crime, death shooting and disturbance in Sweden's segregated / polarized suburbs. We have chosen to meet immigrant women who have organized themselves in networks for night walks in their suburb. The purpose is to increase knowledge about underlying causes behind their organization. To achieve this goal, we conducted two focus group interviews as well as two observations with night-walking women in Stockholm. To gain further perspectives, we complement the observations with two individual interviews with people (both Stockholm and Helsingborg), both of which have connections to and transparency in networks in the suburb. The material was analyzed using the concept of social capital. The results showed that there are women's groups that are homogeneous regarding age, ethnicity and mother tongue. But there also exist women's groups who organize across these boundaries. We found that the original community or affinity that women have within the homogeneous group is of great importance for them. This tends to make the group look inward, separated and isolated from "others". The result shows that organization creates an "A room of one's own" where the women can be themselves. Organizers in the night-walking networks strengthen women's social capital and promote well-being. The results of the study showed that women are a valuable resource within civil society, which, on their own initiative, drives non-profit social work. We see the importance of this being utilized, chosen by the social service, which by law should promote equality in living conditions, be active participation in social life and develop the resources of individuals and groups.