This thesis examines the production and function of knowledge concerning security and Israeli security. A critical, post-positivist approach to analysing the constitution and practices connected to security knowledge is justified. From a broadly Foucaultian point of view, the thesis looks at the 'regime of truth' within which ideas of Israeli security concerning Palestinians are formulated. The connections between the Security Studies discipline, academic studies focusing on Israel's security, and the formulation of Israel's policy positions towards the Palestinians are examined. Overall, it is shown how the practices of a 'social scientific' Security Studies discipline engaged in producing 'useful' knowledge for state practitioners reinforces and legitimates official Israeli security discourse and practice based around a conception of a singular state-based identity seeking security, primarily through military-diplomatic means, against a recalcitrant and hostile enemy 'Other' in the Palestinians. This basic framework of security knowledge is traced through official Israeli security discourse and practice (the security dispositif) from 1988 to 2009, offering an in-depth analysis of the development and evolution of official security processes concerning the Palestinians. Adopting an explicitly critical ethos for reflexive research, the thesis disrupts and challenges official Israeli security dynamics, finding them to be repeatedly exacerbating conflictual relations. Through the deployment of the regime of truth, the repeated instantiation of the official Israeli security dispositif is shown to re-incite and re-confirm existing parameters of knowledge and knowledge production. The thesis therefore also provides a detailed and critical examination of the notion of a repetitive 'cycle of violence' at the heart of Israeli-Palestinian relations.

Thesis (M. Arch.)--Massachusetts Institute of Technology, Dept. of Architecture, 1982. / MICROFICHE COPY AVAILABLE IN ARCHIVES AND ROTCH. / Includes bibliographical references (p. 160-162). / In an attempt to understand the relationships between a residential building type and the city, this thesis explores the quality of the urban context resulting from the assemblage of these buildings. The investigation takes place in North Tel-Aviv and is conducted in three parts: Background and polemic - a discussion of the development of the urban ideas and of the physical form in North Tel-Aviv; The problem - a documentation and analysis of the existing context; and An alternative - a design exploration of a typical neighborhood. / by Rachel Admati Kallus. / M.Arch.

No description available.

Abstract Författare: Martin Olsson, Växjö universitet, GIX182.   Svensk titel: Israel-Palestinakonflikten. En studie om hur konflikten tas upp i läroböcker från 2000-talet i relation till skolans styrdokument.   English title: The Israeli-Palestinian Conflict. A study about how textbooks in the 21th century deal with the conflict in relation to the schools steering documents   Denna uppsats handlar om hur Israel-Palestinakonflikten tas upp i läroböcker ifrån 2000-talet i relation till styrdokumenten gällande för gymnasiets Historia A kurs. Syftet är att försöka se hur läroböckerna uppfyller de krav som skolans styrdokument ställer på framställningen av konflikten.   Jag har använt mig av två stycken metoder när jag sökt svar på mina frågor, den ena kvantitativ och den andra kvalitativ, båda med liknande syfte i att se hur Israel-Palestinakonflikten tas upp, men med olika perspektiv. Den kvantitativa undersökningen skall svara på hur stort utrymme som ges och hur stort intresset är på konflikten och den kvalitativa undersökningen skall svara på ett antal djupare frågor som tas upp nedan. Jag använder mig av Janne Holméns metod som han vill kalla ”analys av relativ tendens”, som är en kvalitativ metod.   Med hjälp av den kvantitativa och kvalitativa metoden skall jag undersöka dessa frågor som jag ställt till materialet:   Den övergripande frågan: v  Hur pass utförligt och allsidigt beskrivs Israel-Palestinakonflikten i läroböcker från 2000-talet i relation till skolans styrdokument? För att undersöka detta har jag ställt dessa frågor: v  Hur stort utrymme ges till konflikten? v  Hur framställs orsaken till konflikten och vilka aktörer tas upp? v  Vilka tidsramar sätts för konflikten? v  Hur ser framtiden ut för Israel-Palestinakonflikten?   Det resultat jag kommit fram till är att läroböckerna inte svarar upp till de krav som ställs när vi tittar på Israel-Palestinakonflikten.  Den kvantitativa undersökningen kommer fram till att intresse och utrymme som ges i böckerna är litet, och den kvalitativa ger bevis på en enkel bild som skildras i framsällningen i läroböckerna. Vi kan här dra paralleller till tidigare forskning som säger att historieundervisningen och läroböcker är en spegelbild av vårt samhälle. Där kan vi då fatta slutsatsen att vi ser på Israel-Palestinakonflikten med enkla perspektiv och med all litteratur och media som uppdaterar oss om konflikten varje dag endast bidrar med en enkel framställning.

The Israel-Palestine conflict has lasted for 60 years. Within these years, there are five main wars between the Jews and Arabs, and two Palestinian intifada. The Oslo Accord in 1993 once built up the hope of peace, but ended in failure. Palestinians still live under Israeli occupation, stay abroad as refugees, or live in Israel as second-class citizens. ¡@¡@For Edward Said, the question of Palestine is definitely not a conflict between civilizations, it is one between the colonists and the colonized. Said puts great emphasis on the causality of the building of Israel and the Palestinian dispossession; also, he thinks that the identity is not discovered but established. He tried to break the myth of dualism in the Israel-Palestine conflict situation, opposed the kind of ideology of difference which leads to domination, and find the real problem of this long-lasting conflict.

<p><strong>Abstract</strong><strong> </strong></p><p>Författare: Martin Olsson, Växjö universitet, GIX182.</p><p> </p><p>Svensk titel: Israel-Palestinakonflikten. En studie om hur konflikten tas upp i läroböcker från 2000-talet i relation till skolans styrdokument.</p><p> </p><p>English title: The Israeli-Palestinian Conflict. A study about how textbooks in the 21th century deal with the conflict in relation to the schools steering documents</p><p> </p><p>Denna uppsats handlar om hur Israel-Palestinakonflikten tas upp i läroböcker ifrån 2000-talet i relation till styrdokumenten gällande för gymnasiets Historia A kurs. Syftet är att försöka se hur läroböckerna uppfyller de krav som skolans styrdokument ställer på framställningen av konflikten.</p><p> </p><p>Jag har använt mig av två stycken metoder när jag sökt svar på mina frågor, den ena kvantitativ och den andra kvalitativ, båda med liknande syfte i att se hur Israel-Palestinakonflikten tas upp, men med olika perspektiv. Den kvantitativa undersökningen skall svara på hur stort utrymme som ges och hur stort intresset är på konflikten och den kvalitativa undersökningen skall svara på ett antal djupare frågor som tas upp nedan. Jag använder mig av Janne Holméns metod som han vill kalla ”analys av relativ tendens”, som är en kvalitativ metod.</p><p> </p><p>Med hjälp av den kvantitativa och kvalitativa metoden skall jag undersöka dessa frågor som jag ställt till materialet:</p><p> </p><p>Den övergripande frågan:</p><p>v  Hur pass utförligt och allsidigt beskrivs Israel-Palestinakonflikten i läroböcker från 2000-talet i relation till skolans styrdokument?</p><p>För att undersöka detta har jag ställt dessa frågor:</p><p>v  Hur stort utrymme ges till konflikten?</p><p>v  Hur framställs orsaken till konflikten och vilka aktörer tas upp?</p><p>v  Vilka tidsramar sätts för konflikten?</p><p>v  Hur ser framtiden ut för Israel-Palestinakonflikten?</p><p> </p><p>Det resultat jag kommit fram till är att läroböckerna inte svarar upp till de krav som ställs när vi tittar på Israel-Palestinakonflikten.  Den kvantitativa undersökningen kommer fram till att intresse och utrymme som ges i böckerna är litet, och den kvalitativa ger bevis på en enkel bild som skildras i framsällningen i läroböckerna. Vi kan här dra paralleller till tidigare forskning som säger att historieundervisningen och läroböcker är en spegelbild av vårt samhälle. Där kan vi då fatta slutsatsen att vi ser på Israel-Palestinakonflikten med enkla perspektiv och med all litteratur och media som uppdaterar oss om konflikten varje dag endast bidrar med en enkel framställning.</p>

Zugl.: New York, NY, Univ., Diss., 2008

Inaug.-Diss.--Freiburg i B. / Vita. Includes bibliographical references.

This thesis considers tourism in terms of the disparate dynamics of self and Other that are residual of, as well as different from, previous colonial discourses through connections between histories of Zionist travel and tourism in early twentieth century Palestine and a specific case of contemporary ethno-national tourism - the Birthright tour, which is designed exclusively for Jewish youth to visit Israel. In Chapter 1, I will introduce a history of modern tourist development in Palestine and its relationship to Zionist state building and Israeli statehood after 1948. In Chapter 2, I will analyze the rhetoric of the Birthright tour. My discussion of the Birthright tour will lead me to address questions of ethnicity and citizenship in relation to language, landscape, and monuments. In Chapter 3, I will perform a semiotic reading of the two most emblematic national sites in Israel that are visited by the Birthright tourist - Masada and the Kotel (Wailing Wall or Western Wall). / text

Not available