This is an imaginative and speculative project that takes its point of departure from an architectural competition announced in 2009 for a new cemetery on Järvafältet.  The project is curated according to three walks: The level walk -uses varying levels to accommodate different types of burial. The sound walk - uses sound as a means of memorializing the deceased. The node walk – rethinks the conventional religious segregation of cemetery space toward integration and an ecological way of reusing land for burial.

How we develop our cities not only reflects our priorities and values, but also affect the way we and future generations will experience and learn to communicate with spaces.    To face the fast-changing reality of Anthropocene and find inspiration and strength to face global issues cities have to become not only spaces where we live, work and play, but also places for nature reconnection, ecological education, grounding and inspiration.  Places that could show and tell why it is important to care about our local and global environments, how are they affecting everyday life and how we affect them with our lifestyle.    Igelbäcken kulturreservat gives a great opportunity to explore such topics, as nature and city already have a strong presence in the area. It is a part of the green wedge and has a rich agricultural history. Meanwhile it is also a place of big infrastructural and urban development with 2 big city cores situated closely.   Main aim is to explore how can urban design help in building symbiotic relationships between city and nature and enhance existing landscapes without depleting them, while operating in a very contextually saturated urban environment of Igelbäcken kulturreservat.

Large-scale green space in city sometimes can bring isolation and disconnection. And isolation and disconnection make it become negative and even a barrier in urban space with time.

I ett alltmer urbaniserat samhälle har forskning uppmärksammat behovet av tillgång till gröna och tysta områden för att främja god hälsa hos människor. Befolkningstillväxten och förtätningen ökar i kommunerna i Stockholms län, vilket orsaker mer trafik och mer buller. Denna studie syftar till att undersöka hur buller från motorvägar sprids i stadsnära naturreservat. Studiens frågeställningar berör vilken inverkan vegetation och topografi har för bullerspridningen, vilka avstånd som krävs från bullerkällan för att bullret inte ska upplevas som störande och slutligen om en mobiltelefon som GNSS-mottagare är tillräcklig för positionering av mätpunkter. Det utvalda studieområdet var Järvafältet, en samling sammanhängande naturreservat omgivet av tätbebyggda kommuner och högtrafikerade motorvägar. Datainsamling bestod av 72 mätpunkter där flertalet data samlades in, bland annat decibelnivå, koordinater, avstånd till närmaste motorväg, höjddata, vindhastighet, väder, vegetation och en subjektiv uppskattning av störning från trafikbuller. Sju av variablerna behandlades i en principal-komponentanalys där den viktigaste komponenten bestod av decibelnivå, avstånd till motorväg, grad av bullerskydd och lufttemperatur. Subjektiv uppskattning av störning ingick inte i principalkomponentanalysen. En ljudmodell skapades med hjälp av interpolationsverktyget Kriging. I principalkomponentanalysen fastslogs att fyra av variablerna byggde upp en extraherad komponent: decibelnivå, avstånd till motorväg, grad av bullerskydd och lufttemperatur. Variablerna decibelnivå och avstånd till motorväg var negativt korrelerade till -0,78. Drygt 500 meter från bullerkällan visade sig sänkningen av decibelnivån plana ut. Även variabeln bullerskydd var korrelerad med decibelnivån, men det gick inte att fastställa om detta samband var mer kopplat till decibelnivån eller till avstånd från motorvägarna. Variabeln vegetation visade liten eller ingen korrelation med decibelnivåer. Lufttemperatur visade viss korrelation med decibelnivå, men detta samband var sannolikt falskt och berodde högst troligen på årstidsväxlingar. Avstånd till motorväg klassificerades i sju kategorier beroende på avstånd till motorväg. I varje kategori testade olika korrelationer mellan decibelnivå och tre olika variabler. Inom cirka 240 meter från motorvägen visade sig graden av bullerskydd vara stark negativt korrelerad med decibelnivå, men längre bort blev denna korrelation svag. Kontrolljudmätningar utfördes efter interpolationsmodellering för att validera resultatet. Kontrollmätningar avvek med i genomsnitt 1,5 dBA. Mobiltelefonens positionerings-precision jämfördes med en dedikerad GNSS-mottagare. Mobiltelefonen avvek med i genomsnitt 8,33 meter (13,16 meter inklusive en utliggare), ett resultat som ansågs fullgott för denna typ av ljudstudie. / In a more urbanised society research has shown the need for green spaces in order to favour human health. This study aims to explore how traffic noise travel through nature reserves close to metropolitan areas. Furthermore, the study tries to answer whether topography and vegetation have impact on noise level, distance required for the noise to stop being an inconvenience and if a mobile phone is sufficient as a GNSS-receiver for positioning of sound measuring points. The study area consists of Järvafältet, north of Stockholm, a collection of nature reserves surrounded by freeways. A total of 72 measuring points were selected, where several data were collected. A principal component analysis was used to extract components from the most important variables: decibel levels, distance to freeways, noise protection and air temperature. Decibel levels and distance to freeways were negatively correlated by -0.78. Vegetations show little correlation with decibel levels and correlation between noise protection and decibel levels are inconclusive but seem to have some correlation when analysed close to the source of noise. Kriging interpolation was used to model sound maps and control measurements resulted in an average deviation of 1,5 dBA in comparison to the created model. It was also found that a mobile phone GNSS receiver is not as precise as a dedicated GNSS receiver but is sufficient for this kind of sound study.

The project focuses on the center of Tensta. The municipality of Stockholm has identified multiple developing areas in Stockholm, one of them being Tensta and especially Tensta centrum.  The main focus of this project is to think about and implement social and environmental sustainability through architecture. A big garage complex sits quite empty in the center of Tensta today, taking up valuable place of the center. In this project the garage complex is disassembled and its parts re- and upcycled to fit a new building in the site. The building's program consists of Järva stadsdelsförvatlning (Järva city administration office), Tensta library and a restaurant. A new square is also designed to make the center of Tensta a more welcoming place.